Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Smittspridningen avfolkar arbetsplatser - Apotek har fått stänga

Smittspridningen ökar kraftigt och vabbandet har nått toppnoteringar under årets första veckor. Frånvaron av personal påverkar arbetsplatser i hela landet, men nu lättar FHM på rekommendationerna kring familjekarantän.
Lina Björk Publicerad 20 januari 2022, kl 15:20
Apoteksanställd kvinna plockar upp varor på hylla.
Vissa apotek har fått stänga på grund av personalbrist. Foto: Hasse Holmberg/TT

Enligt Folkhälsomyndigheten fortsätter smittspridningen av covid i hela landet och beräknas nå sin kulmen i slutet av januari. Det är framför allt virusvarianten omikron som dominerar och smittar även vaccinerade personer.

Även vabbandet har nått nya nivåer när Försäkringskassan fick in 163 100 ansökningar om föräldrapenning under årets två första veckor, vilket var 67 430 fler än 2021.

Att många anställda både är sjuka och hemma med sjuka barn har gett avtryck i arbetslivet. I veckan fick Skistars vd hoppa in som liftvakt när anställda droppade av en efter en. Apotea hade skyhöga frånvarosiffror i veckan på grund av karantänsregeln, som innebär att alla i familjen ska stanna hemma om en familjemedlem blivit smittad.
 

Behöver låna ut personal

Även på Apoteket AB har man märkt av smittspridningens konsekvenser.

– Det har varit problem att leverera varor i tid från e-handel i spåren av covid, vilket gjort några kunder frustrerade och arga. Sen har vi fått information om att vissa apotek har tvingats stänga när det inte funnits personal och att andra behövt låna in eller låna ut personal under tider med knappa resurser. Vi måste ju alltid ha en farmaceut på plats för våra lokala apotek, säger Per Skoglund, Unionens klubbordförande på Apoteket AB.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap höll under torsdagen en gemensam pressträff där man bland annat lättade på rekommendationerna kring familjekarantän. 
 

Fem dagars karantän

Återgång till arbete kan nu ske efter fem dagar i stället för de tidigare sju. Dessutom görs vissa undantag från rekommendationerna att stanna hemma för dem som vaccinerats med tre doser, de som haft covid-19 under de senaste tre månaderna och för personer som jobbar inom samhällsviktiga verksamheter. Vilka nyckelpersoner det gäller är upp till arbetsgivaren.  

Till samhällsviktiga funktioner räknas bland annat larmcentraler, trafikledning och nät- och incidentövervakning. För att en person med en nyckelroll ska få gå till jobbet krävs att arbetsgivaren vidtagit ytterligare smittskyddsåtgärder på kontoret.

Även förhållningsregeln om att stanna hemma för den som testat positivt ändras från sju till minst fem dagar.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.