Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS överväger jobbflytt utomlands

Det skandinaviska flygbolaget SAS vill sänka sina kostnader. Företaget ser därför över möjligheten att använda personal utan skandinaviska anställningsvillkor.
David Österberg Publicerad
Gabriella Westberg
Gabriella Westberg

Konkurrensen mellan världens flygbolag är stenhård. Det har lett till sjunkande biljettpriser och många bolag har problem med lönsamheten.

Ett sätt att minska kostnaderna är utflaggning av hela eller delar av verksamheten. Det kan till exempel innebära att ett bolag registreras i ett land där lönerna är lägre för att kunna använda personal därifrån – trots att flygrutten är oförändrad. Så gjorde bland andra Primera förra året. Bolaget skaffade sig flygtillstånd i Lettland och sa sedan upp den svenska kabinpersonalen.

Läs mer: Primera säger upp all kabinpersonal

Nu överväger även det skandinaviska flygbolaget SAS att göra så med delar av sin verksamhet, vilket den danska sajten checkin.dk var först att rapportera om. Fredrik Henriksson, presschef på SAS i Sverige, bekräftar i ett mejl till Kollega att en sådan diskussion förs inom SAS men säger också att inga beslut är fattade.

Fredrik Henriksson skriver att en sjunkande betalningsvilja hos kunderna utmanar lönsamheten i industrin och att SAS måste fortsätta sin förändringsresa för att säkra långsiktig konkurrenskraft.

”SAS är i dag det enda bolaget som trafikerar Skandinavien till Europa där den flygande personalen uteslutande har skandinaviska anställningsvillkor”, skriver han.

Kollega har sedan i onsdags sökt företrädare för Unionen för en kommentar. På fredagen svarar Lise Iderström, central ombudsman, att Unionen har en dialog med klubben på SAS.

– Vi har en dialog med klubben, men kan i nuläget inte säga mer, säger hon.

SAS ägs till delar av den svenska, norska och danska staten. Nyligen sålde den svenska och norska staten en del av sitt aktieinnehav i SAS och svenska staten äger nu 17,9 procent av aktierna.

Kollega har även sökt infrastrukturminister Anna Johansson (S). Ministern sade 2014 att regeringen inom EU-samarbetet ska arbeta för förbättrade villkor inom flygbranschen. Anna Johansson menade också att seriösa bolag, som följer kollektivavtal, lagar och regler inte ska slås ut av oseriösa aktörer.

Läs mer: Ministern oroas över villkoren inom flyget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.