Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS överväger jobbflytt utomlands

Det skandinaviska flygbolaget SAS vill sänka sina kostnader. Företaget ser därför över möjligheten att använda personal utan skandinaviska anställningsvillkor.
David Österberg Publicerad
Gabriella Westberg
Gabriella Westberg

Konkurrensen mellan världens flygbolag är stenhård. Det har lett till sjunkande biljettpriser och många bolag har problem med lönsamheten.

Ett sätt att minska kostnaderna är utflaggning av hela eller delar av verksamheten. Det kan till exempel innebära att ett bolag registreras i ett land där lönerna är lägre för att kunna använda personal därifrån – trots att flygrutten är oförändrad. Så gjorde bland andra Primera förra året. Bolaget skaffade sig flygtillstånd i Lettland och sa sedan upp den svenska kabinpersonalen.

Läs mer: Primera säger upp all kabinpersonal

Nu överväger även det skandinaviska flygbolaget SAS att göra så med delar av sin verksamhet, vilket den danska sajten checkin.dk var först att rapportera om. Fredrik Henriksson, presschef på SAS i Sverige, bekräftar i ett mejl till Kollega att en sådan diskussion förs inom SAS men säger också att inga beslut är fattade.

Fredrik Henriksson skriver att en sjunkande betalningsvilja hos kunderna utmanar lönsamheten i industrin och att SAS måste fortsätta sin förändringsresa för att säkra långsiktig konkurrenskraft.

”SAS är i dag det enda bolaget som trafikerar Skandinavien till Europa där den flygande personalen uteslutande har skandinaviska anställningsvillkor”, skriver han.

Kollega har sedan i onsdags sökt företrädare för Unionen för en kommentar. På fredagen svarar Lise Iderström, central ombudsman, att Unionen har en dialog med klubben på SAS.

– Vi har en dialog med klubben, men kan i nuläget inte säga mer, säger hon.

SAS ägs till delar av den svenska, norska och danska staten. Nyligen sålde den svenska och norska staten en del av sitt aktieinnehav i SAS och svenska staten äger nu 17,9 procent av aktierna.

Kollega har även sökt infrastrukturminister Anna Johansson (S). Ministern sade 2014 att regeringen inom EU-samarbetet ska arbeta för förbättrade villkor inom flygbranschen. Anna Johansson menade också att seriösa bolag, som följer kollektivavtal, lagar och regler inte ska slås ut av oseriösa aktörer.

Läs mer: Ministern oroas över villkoren inom flyget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.