Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Facklig ilska mot bemanningsföretag

SAS startar upp två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Det hotar svenska arbetstillfällen men också vilka villkor som ska gälla för kabinanställda, menar Viktoria Svensson, klubbordförande för kabinfacket på SAS.
Lina Björk Publicerad
Privat, Johan Nilsson/TT
"Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal," säger Viktoria Svensson klubbordförande på SAS. Privat, Johan Nilsson/TT

Enligt SAS är det en fråga om överlevnad som gör att man startar upp två nya bolag utanför Sverige. Dotterbolagen kommer att flyga de linjer och destinationer som de SAS-anställda i dag arbetar på och teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som nu inte kommer att komma tillbaka.

– Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal. Detta är ett hot mot våra arbetstillfällen, den svenska modellen och fackföreningsrörelsen, säger Viktoria Svensson, klubbordförande för Unionen på SAS

Oro för försämrade villkor

De anställda som jobbar kvar inom SAS är oroliga att de villkor som förhandlats fram för de anställda i dotterbolagen kommer att användas för att försämra villkor för SAS-anställda i Sverige. Det kan handla om kortare matraster, framförhållning i schemaläggning, återhämtning och antal flygtimmar. 

– Exempelvis finns ett skydd som säger att vi får flyga max 60 timmar i veckan om situationen kräver det. Men den rekommendationen har i stället blivit ett golv på många bolag och de anställda får inte den återhämtning de behöver. 

Fick stöd under pandemin

Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS under pandemin för att rädda jobb. Man fick bland annat kreditgarantier, kapitaltillskott och permitteringsstöd, till en sammanlagd summa på 400 miljoner kronor. Permitteringsmöjligheten gjorde att bolaget kunde fortsätta att flyga inrikes under hela pandemin. Den möjligheten kommer inte att finnas kvar om en ny våg av covid-19 skulle lamslå samhället under 2022.

– De linjerna kommer att flygas av bemanningsbolagen. Just nu är det många anställda som mår väldigt dåligt av det här. Vi i Unionenklubben värnar också om bolaget, vi försöker spara pengar till företaget, men det här är inte rätt väg att gå, säger Viktoria Svensson.

I en interpellation, alltså frågor som ställs till ministrar i regeringen och sedan debatteras i kammaren, har Vänsterpartiet tagit upp frågan om hur företag som fått permitteringsstöd sedan inte respekterat arbetsrätten. Frågan ska diskuteras senast den 25 oktober. 

Läs mer:

SAS ber anställda sänka sina löner

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Så funkar permittering 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.