Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Facklig ilska mot bemanningsföretag

SAS startar upp två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Det hotar svenska arbetstillfällen men också vilka villkor som ska gälla för kabinanställda, menar Viktoria Svensson, klubbordförande för kabinfacket på SAS.
Lina Björk Publicerad
Privat, Johan Nilsson/TT
"Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal," säger Viktoria Svensson klubbordförande på SAS. Privat, Johan Nilsson/TT

Enligt SAS är det en fråga om överlevnad som gör att man startar upp två nya bolag utanför Sverige. Dotterbolagen kommer att flyga de linjer och destinationer som de SAS-anställda i dag arbetar på och teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som nu inte kommer att komma tillbaka.

– Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal. Detta är ett hot mot våra arbetstillfällen, den svenska modellen och fackföreningsrörelsen, säger Viktoria Svensson, klubbordförande för Unionen på SAS. 

Oro för försämrade villkor

De anställda som jobbar kvar inom SAS är oroliga att de villkor som förhandlats fram för de anställda i dotterbolagen kommer att användas för att försämra villkor för SAS-anställda i Sverige. Det kan handla om kortare matraster, framförhållning i schemaläggning, återhämtning och antal flygtimmar. 

– Exempelvis finns ett skydd som säger att vi får flyga max 60 timmar i veckan om situationen kräver det. Men den rekommendationen har i stället blivit ett golv på många bolag och de anställda får inte den återhämtning de behöver. 

Fick stöd under pandemin

Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS under pandemin för att rädda jobb. Man fick bland annat kreditgarantier, kapitaltillskott och permitteringsstöd, till en sammanlagd summa på 400 miljoner kronor. Permitteringsmöjligheten gjorde att bolaget kunde fortsätta att flyga inrikes under hela pandemin. Den möjligheten kommer inte att finnas kvar om en ny våg av covid-19 skulle lamslå samhället under 2022.

– De linjerna kommer att flygas av bemanningsbolagen. Just nu är det många anställda som mår väldigt dåligt av det här. Vi i Unionenklubben värnar också om bolaget, vi försöker spara pengar till företaget, men det här är inte rätt väg att gå, säger Viktoria Svensson.

I en interpellation, alltså frågor som ställs till ministrar i regeringen och sedan debatteras i kammaren, har Vänsterpartiet tagit upp frågan om hur företag som fått permitteringsstöd sedan inte respekterat arbetsrätten. Frågan ska diskuteras senast den 25 oktober. 

Läs mer:

SAS ber anställda sänka sina löner

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Så funkar permittering 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)