Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS: Facklig ilska mot bemanningsföretag

SAS startar upp två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Det hotar svenska arbetstillfällen men också vilka villkor som ska gälla för kabinanställda, menar Viktoria Svensson, klubbordförande för kabinfacket på SAS.
Lina Björk Publicerad
Privat, Johan Nilsson/TT
"Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal," säger Viktoria Svensson klubbordförande på SAS. Privat, Johan Nilsson/TT

Enligt SAS är det en fråga om överlevnad som gör att man startar upp två nya bolag utanför Sverige. Dotterbolagen kommer att flyga de linjer och destinationer som de SAS-anställda i dag arbetar på och teckna kollektivavtal med en dansk fackförening som aldrig tidigare varit avtalspart med SAS.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som nu inte kommer att komma tillbaka.

– Det är en fråga om social dumpning och att köpa till sig billigare kollektivavtal. Detta är ett hot mot våra arbetstillfällen, den svenska modellen och fackföreningsrörelsen, säger Viktoria Svensson, klubbordförande för Unionen på SAS

Oro för försämrade villkor

De anställda som jobbar kvar inom SAS är oroliga att de villkor som förhandlats fram för de anställda i dotterbolagen kommer att användas för att försämra villkor för SAS-anställda i Sverige. Det kan handla om kortare matraster, framförhållning i schemaläggning, återhämtning och antal flygtimmar. 

– Exempelvis finns ett skydd som säger att vi får flyga max 60 timmar i veckan om situationen kräver det. Men den rekommendationen har i stället blivit ett golv på många bolag och de anställda får inte den återhämtning de behöver. 

Fick stöd under pandemin

Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS under pandemin för att rädda jobb. Man fick bland annat kreditgarantier, kapitaltillskott och permitteringsstöd, till en sammanlagd summa på 400 miljoner kronor. Permitteringsmöjligheten gjorde att bolaget kunde fortsätta att flyga inrikes under hela pandemin. Den möjligheten kommer inte att finnas kvar om en ny våg av covid-19 skulle lamslå samhället under 2022.

– De linjerna kommer att flygas av bemanningsbolagen. Just nu är det många anställda som mår väldigt dåligt av det här. Vi i Unionenklubben värnar också om bolaget, vi försöker spara pengar till företaget, men det här är inte rätt väg att gå, säger Viktoria Svensson.

I en interpellation, alltså frågor som ställs till ministrar i regeringen och sedan debatteras i kammaren, har Vänsterpartiet tagit upp frågan om hur företag som fått permitteringsstöd sedan inte respekterat arbetsrätten. Frågan ska diskuteras senast den 25 oktober. 

Läs mer:

SAS ber anställda sänka sina löner

Vings krav: Sänk lönen eller bli av med jobbet

Så funkar permittering 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.