Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Projekt ger nyanlända akademiker praktikplats

Hussam Jamil hade familj, lägenhet, karriär och pengar på banken. När kriget i Syrien bröt ut tvingades han lämna allt. I dag har familjen återförenats i Sverige – och Hussam har ett toppjobb på Microsoft.
David Österberg Publicerad
Carl Thorborg
IT-branschen skriker efter kompetenta medarbetare. Och nyanlända akademiker behöver jobb. Via projektet Welcome Talent fick Hussam Jamil praktikplats och sedan anställning på Microsoft. Carl Thorborg

Det är vintern 2011 när de första demonstrationerna mot regimen i Syrien bryter ut. Regeringsstyrkorna svarar med våld och demonstranter fängslas och torteras. Men oroligheterna sprider sig och i maj samma år belägras bland annat Homs, Latakia och delar av Damaskus.

Snart är inbördeskriget ett faktum. De grupper som ville se en utveckling mot ett demokratiskt Syrien trängs undan och rebellgrupperna domineras alltmer av Islamiska staten.

Under den här tiden bor Hussam Jamil i Damaskus med sin fru och två barn. Ett tredje barn är på väg. Hussam har läst ekonomi på universitetet och är efterfrågad på arbetsmarknaden. Efter examen har han arbetat för FN och för några av Syriens största mobil- och internetföretag och gjort snabb karriär. Men kriget kommer långsamt allt närmare.

– Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken. Jag köpte ett Playstation till mina barn trots att de egentligen var för små. När det var skottlossning i kvarteret satte jag dem i ett rum och höjde volymen för att de inte skulle höra. Om någon av dem frågade vad det var som lät sa jag att det var fyrverkerier. Men jag minns att min äldste son en gång sa till mig: ”Förstår du inte att det är skottlossning?”

Familjen hoppas att allt ska lugna sig och livet återgå till det normala. Men till slut känns situationen så osäker att de bestämmer sig för att lämna sitt hem. Ett tag flyttar de till Hussams svärföräldrar, som bor i en lugnare del av staden, men 2012, strax efter att deras yngste son fötts, fattar de det tunga beslutet att lämna Damaskus för gott.

Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken

De flyr norrut och hamnar så småningom i Erbil i irakiska Kurdistan. Där bygger de sakta ett nytt liv, de skaffar ett nytt hem och båda får bra jobb. Samtidigt fortsätter kriget i deras forna hemland och ingen vet hur det kommer att sprida sig. De oroar sig för att de kanske ska behöva fly igen – att de än en gång ska behöva rycka upp barnen från det de betraktar som sitt hem.

– Jag ville att vi skulle hitta en varaktig lösning. Att vi skulle kunna slå oss ner på en trygg plats för alltid. Men jag ville inte utsätta mina barn för livet på flykt, inte sätta dem i en gummibåt över havet.

2014 kommer Hussam och hans fru överens om att han ska ge sig av själv. Att resten av familjen ska komma efter när han har hittat en plats där de kan bo tillsammans utan rädsla. Han tar kontakt med smugglare och efter att först ha tagit sig in i Turkiet och sedan via båt till Grekland hamnar Hussam så småningom på ett flyktingboende i Sverige.

– Det var en fantastiskt vacker plats. Men väldigt ödslig. Där fanns bara en bensinstation, en busshållplats och några sommarstugor.

Sysslolösheten och väntan på uppehållstillstånd tär på honom. Hussam Jamil är van att försörja sig själv och försöker hitta meningsfulla uppgifter. Han hjälper till i köket på flyktingboendet och håller lektioner i engelska för de andra som bor där.

Ett år efter ankomsten till Sverige – 2015 – kommer uppehållstillståndet. Då går Hussam en kurs i svenska för akademiker och skaffar sig jobb på Burger King.

– Jag jobbade med att stänga restaurangen. Städade och rengjorde maskiner. Det var ett fysiskt hårt jobb och ibland kändes det som att jag inte skulle klara av det. Men jag bestämde mig för att jag i alla fall inte skulle få sparken. Jag jobbade på nätterna och ibland fick jag gå direkt därifrån till skolan.

En dag förra året får han ett tips av en kurskamrat som förändrar allt. Genom projektet Welcome Talent kan nyanlända akademiker söka praktikplatser på flera svenska och internationella storföretag. Hussam tycker att Microsoft i Kista borde passa hans bakgrund och söker en plats. Kort därefter får han träffa flera personer på företaget, däribland marknadschefen, och erbjuds en plats på marknadsavdelningen. Där arbetar han bland annat med medieanalys, webb- och säljstatistik.

Ett tag kändes det som om allt varit förgäves – jag fick aldrig komma på intervju

Praktiken omvandlas snart till en anställning och i dag arbetar Hussam för säljavdelningen.

– Jag är så oerhört tacksam mot Microsoft och Welcome Talent-projektet. Det här är den bästa plats jag någonsin har arbetat på. Här får jag användning av min utbildning och min yrkeserfarenhet.

– Ett tag kändes det som om allt jag hade gjort i livet varit förgäves. Mina universitetsstudier, min karriär. Jag sökte en massa jobb, men fick aldrig komma på intervju. På ett sätt kan jag förstå det. För trots att jag har gått på ett bra universitet och haft anställningar på stora företag är både universitetet och företagen okända i Sverige. Det är lättare för en personalchef i Sverige att anställa någon som kanske har gått på samma universitet och arbetat för företag som är välkända i Sverige, och som pratar flytande svenska. Därför är jag väldigt tacksam för Welcome Talent.

Under sin tid i Sverige har Hussam Jamali daglig kontakt med sin familj i Irak via telefon och Skype. Ibland kan han till och med hjälpa sina barn med läxorna. Och förra sommaren – två år efter att han kom till Sverige – återförenas äntligen familjen.

– Det är fantastiskt – nu kan jag äntligen andas ut! Men jag har missat mycket med barnen och det har tagit tid för mig att bygga en nära relation med dem, särskilt den yngsta. Men vi jobbar på det och kommer att fixa det!

HUSSAM JAMIL

ÅLDER: 42 år.

GÖR: Sales Excellence Lead på Microsoft.

FAMILJ: Fru och tre barn.

BOR: I Bromma i Stockholm.

VÄLKOMMEN TALANG

Projektet Welcome Talent startade 2016. Det är ett samarbete mellan universitet, organisationer och företag – bland andra Swedbank, Stockholms handelskammare, Spotify, Stockholms universitet och Linkedin.

Syftet är att hjälpa nyanlända att hitta praktikplatser och företag att hitta kompetens. Praktikplatserna är sökbara på Linkedins plattform under hashtaggen #welcometalent.

Det finns också en sajt – welcometalent.se – med information och tips på hur man skriver ett bra cv.

Förutom Welcome Talent finns andra liknande initiativ. Exempelvis sajten justarrived.se, som sammanför nyanlända med svenska företag som behöver hjälp med enkla uppdrag och tjänster.

Även Arbetsförmedlingen satsar på nyanlända via jobskills.se, där den som registrerar sig kan få sitt cv översatt och få tips om den svenska arbetsmarknaden.

Det finns också en app som heter Welcome. Via den kan nyanlända och etablerade svenskar få kontakt. Appen kan användas av den som söker jobb, men också för den som exempelvis vill ta en fika eller få språkträning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.

Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.

Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.