I maj meddelade Twitters vd att bolagets anställda kan fortsätta att arbeta hemifrån. För evigt. Google har bett sina medarbetare att jobba på distans till nästa sommar och Facebook räknar med att hälften av medarbetarna inte är på kontoret de kommande fem till tio åren.
Även i Sverige förekommer synsättet att pandemin har lärt oss att vi kan arbeta på distans och att arbetsplatserna därför har blivit mindre viktiga. Men det är fel, tycker Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. I en rapport som Omstartskommissionen släppt – där en grupp experter ger sina lösningar på en del av de problem Sverige står inför – skriver han att vi behöver fasa ut distansarbetet.
– Många verksamheter underskattar effekten av distansarbete på längre sikt. Det oroar mig att många nu säger att vi har lärt oss att använda ny teknik och att det innebär att vi kan fortsätta arbeta på distans. Men vi visste ju 
redan tidigare att det var möjligt att ha möten på distans. Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten. Ju högre kostnaden för hemarbete är, desto mer måste vi börja tillåta en återgång till arbetsplatserna. Risken för smittspridning ökar såklart men då får man försöka hitta vägar för att minska den, säger han till Kollega.
Han tycker också att regeringen ska ändra stödet till företag som har det ekonomiskt svårt. Korttidsarbete var en bra lösning i det akuta skedet, men för att få fart på företagen vore det bättre med sänkta arbetsgivaravgifter för företag som lämnar korttidsarbete, tycker han.
– Om man sänker arbetsgivaravgiften för de företag som lämnar korttidsarbete i förtid subventionerar man de företag som behöver stödet mest samtidigt som man skyndar på processen mot att de kommer igång igen. När ett företag drar igång igen hjälper det andra företag att också komma igång, exempelvis underleverantörer.
Oskar Nordström Skans ger också förslag på lösningar för en bättre fungerande arbetsmarknad på längre sikt. Det handlar bland annat om att förbättra Arbetsförmedlingen, förändra las och öka möjligheterna till kompetensutveckling. I rapporten föreslår han att arbetsgivare ska vara skyldiga att kompetensutveckla sin personal. Den som inte gör det får ersätta medarbetarna med två procent av lönen.
– Viktigast är att hitta kompetensutveckling för personer som oftast inte får det. Det kan till exempel handla om att utöka arbetsuppgifterna så att en person blir mer relevant för företaget eller för andra företag på arbetsmarknaden. Sanktionen jag föreslår är ganska mild och handlar mest om att knuffa lite på arbetsgivarna. Är det helt omöjligt att kompetensutveckla har de en möjlighet att ”köpa sig ut”, säger han.
Även mer välutbildade personer bör få tillgång till kompetensutveckling genom fler kurser på universitet och yrkeshögskolor, enligt Oskar Nordström Skans.
– I dag finns en stor utbildningsapparat för personer som blivit uppsagda, men inte för personer som har ett jobb. I nuläget lever universiteten och arbetsmarknaden i olika världar. Det behövs mer av samspel så att det man lär sig på universitetet kan komma till användning på arbetsmarknaden, och det går att göra utan att universiteten förvandlas till rena yrkesutbildningar.
Ska stärka Sverige efter krisen
I våras bildade Stockholms Handelskammare Omstartskommissionen. Kommissionen ska föreslå reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft efter coronakrisen.
Kommissionen består av 10 personer med expertis inom olika områden. Medverkar gör bland andra Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.
Förra veckan publicerade kommissionen sin slutrapport.
