Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Positivt besked för pendlare

Om drygt fem år kan Unionens krav på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bli verklighet. Det avslöjades vid en paneldebatt om infrastrukturen i Mälardalen som fem Unionenregioner arrangerat på tisdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Tor Johnsson/TT
Varje dag pendlar 44 000 resenärer med pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Tor Johnsson/TT

Runt 35 miljoner pendlingsresor över länsgränserna görs årligen i Mälardalen.  Dessutom pendlar 660 000 över kommungränserna i området varje dag. Mälardalsområdet växer så det knakar men infrastrukturen hänger inte med, anser Unionenregionerna Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland i en debattartikel som föregick paneldebatten.

- Ett bra system för kollektivtrafik kan minska stressen för våra 180 000 medlemmar i området, ge bättre balans mellan jobb och fritid, leda till fler jobb och mindre miljöpåverkan, sade Koorosh Khosravi från Unionen Uppland, en av de fem regioner som varit med och arrangerat tisdagens paneldebatt.

Sträckan Uppsala –Stockholm är den mest trafikerade tågsträckan i hela landet - 44 000 pendlare åker den varje dag och Unionens förre chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut att en försening på bara 10 minuter på ett fullt pendeltåg kostar 70 000 kronor i produktionsbortfall.

- Med fyra spår i stället för två blir systemet mer flexibelt. Blir det fel på två spår kan tåget fortfarande komma fram, sade Gösta Karlsson, som tillsammans med de fem Unionenregionerna tagit fram ett näringspolitiskt program om Mälardalens tillväxt och förutsättningar.

Unionen har många gånger tidigare uppvaktat politiker om bland annat nödvändigheten med fyrspår och för första gången fick förbundet ett positivt besked:

- Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm kommer att finnas med i infrastrukturplanen 2016. Runt 2020 bör man kunna sätta i gång i etapper och man borde kunna sätta ner foten och säga att det ska vara färdigt 2025, meddelande Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

- Fyrspår är en ödesfråga för Uppsalas utveckling och något vi driver stenhårt.

Förutom järnvägen diskuterades också ett gemensamt Mälardalskort för kollektivresor runt Mälaren, den digitala infrastrukturen, industrins förutsättningar och behovet av bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i panelen där Unionens andre vice ordförande Martin Linder förutom Erik Pelling också mötte riksdagspolitiker från trafikutskottet.

- Jag har ingen patentlösning för fler bostäder, men det är inte anständigt att yngre har så otroligt små förutsättningar att kunna bosätta sig där de får jobb, sade Martin Linder.

Enligt Erik Pelling råder det ett slags moment-22 läge – bristen på infrastruktur gör att byggherrar drar sig för att bygga bostäder och bristen på bostäder leder till att infrastrukturen inte byggs ut.

- Vi politiker måste vara modiga och bygga ut kollektivtrafiken i förväg. Får vi ett tågstopp på ett ställe blir det jätteintressant att bygga där.

- Kollektivtrafiken är viktigt för våra medlemmar både vad gäller tillgänglighet och tillförlitlighet och vi kommer att fortsätta driva frågan, sade Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.