Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Positivt besked för pendlare

Om drygt fem år kan Unionens krav på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bli verklighet. Det avslöjades vid en paneldebatt om infrastrukturen i Mälardalen som fem Unionenregioner arrangerat på tisdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Tor Johnsson/TT
Varje dag pendlar 44 000 resenärer med pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Tor Johnsson/TT

Runt 35 miljoner pendlingsresor över länsgränserna görs årligen i Mälardalen.  Dessutom pendlar 660 000 över kommungränserna i området varje dag. Mälardalsområdet växer så det knakar men infrastrukturen hänger inte med, anser Unionenregionerna Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland i en debattartikel som föregick paneldebatten.

- Ett bra system för kollektivtrafik kan minska stressen för våra 180 000 medlemmar i området, ge bättre balans mellan jobb och fritid, leda till fler jobb och mindre miljöpåverkan, sade Koorosh Khosravi från Unionen Uppland, en av de fem regioner som varit med och arrangerat tisdagens paneldebatt.

Sträckan Uppsala –Stockholm är den mest trafikerade tågsträckan i hela landet - 44 000 pendlare åker den varje dag och Unionens förre chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut att en försening på bara 10 minuter på ett fullt pendeltåg kostar 70 000 kronor i produktionsbortfall.

- Med fyra spår i stället för två blir systemet mer flexibelt. Blir det fel på två spår kan tåget fortfarande komma fram, sade Gösta Karlsson, som tillsammans med de fem Unionenregionerna tagit fram ett näringspolitiskt program om Mälardalens tillväxt och förutsättningar.

Unionen har många gånger tidigare uppvaktat politiker om bland annat nödvändigheten med fyrspår och för första gången fick förbundet ett positivt besked:

- Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm kommer att finnas med i infrastrukturplanen 2016. Runt 2020 bör man kunna sätta i gång i etapper och man borde kunna sätta ner foten och säga att det ska vara färdigt 2025, meddelande Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

- Fyrspår är en ödesfråga för Uppsalas utveckling och något vi driver stenhårt.

Förutom järnvägen diskuterades också ett gemensamt Mälardalskort för kollektivresor runt Mälaren, den digitala infrastrukturen, industrins förutsättningar och behovet av bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i panelen där Unionens andre vice ordförande Martin Linder förutom Erik Pelling också mötte riksdagspolitiker från trafikutskottet.

- Jag har ingen patentlösning för fler bostäder, men det är inte anständigt att yngre har så otroligt små förutsättningar att kunna bosätta sig där de får jobb, sade Martin Linder.

Enligt Erik Pelling råder det ett slags moment-22 läge – bristen på infrastruktur gör att byggherrar drar sig för att bygga bostäder och bristen på bostäder leder till att infrastrukturen inte byggs ut.

- Vi politiker måste vara modiga och bygga ut kollektivtrafiken i förväg. Får vi ett tågstopp på ett ställe blir det jätteintressant att bygga där.

- Kollektivtrafiken är viktigt för våra medlemmar både vad gäller tillgänglighet och tillförlitlighet och vi kommer att fortsätta driva frågan, sade Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.