Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Positivt besked för pendlare

Om drygt fem år kan Unionens krav på fyrspår mellan Uppsala och Stockholm bli verklighet. Det avslöjades vid en paneldebatt om infrastrukturen i Mälardalen som fem Unionenregioner arrangerat på tisdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Tor Johnsson/TT
Varje dag pendlar 44 000 resenärer med pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm. Tor Johnsson/TT

Runt 35 miljoner pendlingsresor över länsgränserna görs årligen i Mälardalen.  Dessutom pendlar 660 000 över kommungränserna i området varje dag. Mälardalsområdet växer så det knakar men infrastrukturen hänger inte med, anser Unionenregionerna Bergslagen, Mälardalen, Stockholm, Uppland och Östra Sörmland/Gotland i en debattartikel som föregick paneldebatten.

- Ett bra system för kollektivtrafik kan minska stressen för våra 180 000 medlemmar i området, ge bättre balans mellan jobb och fritid, leda till fler jobb och mindre miljöpåverkan, sade Koorosh Khosravi från Unionen Uppland, en av de fem regioner som varit med och arrangerat tisdagens paneldebatt.

Sträckan Uppsala –Stockholm är den mest trafikerade tågsträckan i hela landet - 44 000 pendlare åker den varje dag och Unionens förre chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut att en försening på bara 10 minuter på ett fullt pendeltåg kostar 70 000 kronor i produktionsbortfall.

- Med fyra spår i stället för två blir systemet mer flexibelt. Blir det fel på två spår kan tåget fortfarande komma fram, sade Gösta Karlsson, som tillsammans med de fem Unionenregionerna tagit fram ett näringspolitiskt program om Mälardalens tillväxt och förutsättningar.

Unionen har många gånger tidigare uppvaktat politiker om bland annat nödvändigheten med fyrspår och för första gången fick förbundet ett positivt besked:

- Fyrspår mellan Uppsala och Stockholm kommer att finnas med i infrastrukturplanen 2016. Runt 2020 bör man kunna sätta i gång i etapper och man borde kunna sätta ner foten och säga att det ska vara färdigt 2025, meddelande Erik Pelling, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.

- Fyrspår är en ödesfråga för Uppsalas utveckling och något vi driver stenhårt.

Förutom järnvägen diskuterades också ett gemensamt Mälardalskort för kollektivresor runt Mälaren, den digitala infrastrukturen, industrins förutsättningar och behovet av bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i panelen där Unionens andre vice ordförande Martin Linder förutom Erik Pelling också mötte riksdagspolitiker från trafikutskottet.

- Jag har ingen patentlösning för fler bostäder, men det är inte anständigt att yngre har så otroligt små förutsättningar att kunna bosätta sig där de får jobb, sade Martin Linder.

Enligt Erik Pelling råder det ett slags moment-22 läge – bristen på infrastruktur gör att byggherrar drar sig för att bygga bostäder och bristen på bostäder leder till att infrastrukturen inte byggs ut.

- Vi politiker måste vara modiga och bygga ut kollektivtrafiken i förväg. Får vi ett tågstopp på ett ställe blir det jätteintressant att bygga där.

- Kollektivtrafiken är viktigt för våra medlemmar både vad gäller tillgänglighet och tillförlitlighet och vi kommer att fortsätta driva frågan, sade Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.