Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet i Öresundsregionen. Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som den i Köpenhamn, samtidigt som den danska huvudstaden är i behov av arbetskraft. Att många malmöiter jobbar i Köpenhamn gör till exempel att behovet av socialbidrag minskar för Malmö stad, även om det är de danska företagen som gör störst vinning på rörligheten. Det är dock de svenska Öresundspendlarna som drabbas hårdast av gränskontrollerna.
Sedan i höstas måste den som tar bilen eller tåget över Öresund kunna visa id-kort på väg in i Sverige. Den 4 januari i år utökade Sverige kontrollerna genom att införa transportörsansvar som innebär att företag som driver trafik med buss, tåg, flyg och färja är skyldiga att kontrollera att passagerare har fotolegitimation som är godkänd av svenska myndigheter.
– Det är stor spännvidd mellan den som drabbas av tio minuter längre restid och upp till 50 minuter. Men det är trångt på tågen i och med att man kör med färre turer och kortare tåg, säger Johan Wessman, företagsekonom och vd på Öresundsinstitutet.
I skånska medier kan man läsa att förseningarna inte blivit särskilt stora, vilket enligt Johan Wessman beror på att man lagt in färre avgångar i ordinarie tidtabeller, men den faktiska restiden blir betydligt längre nu än innan kontrollerna infördes. (Se exempel nedan.)
Än så länge menar han att det främst går ut över privatlivet, en bild som bekräftas av Unionen. Eftersom 93 procent av pendlarna jobbar i Danmark men bor i Sverige kommer man i tid till jobbet men får längre hemresa. Dessutom försämras kvaliteten på pendlandet.
– Tidigare kunde du sitta ner och jobba på tåget. Du tog fram datorn och 35 minuter senare var du framme i Malmö.
Bara de senaste veckorna har Johan Wessman och hans kollegor på Öresundsinstitutet fått signaler om att många inte orkar pendla längre och därför tänker sluta jobba i Danmark. Under de första fem veckorna minskade tågresandet med nio procent. En del väljer att ta bilen i stället och att samåka, medan andra som har möjlighet jobbar hemifrån en eller par dagar i veckan.
Enligt Johan Wessman märks en skillnad mellan olika typer av pendlare. Dels är det de högutbildade specialisterna, vars arbetsgivare satsar mer på sina anställda. Dels är det många ungdomar som jobbar i butiker och på restauranger vars arbetsgivare inte är lika angelägna om att underlätta pendlandet för dem.
– På sikt tror vi att det blir mindre tågpendlande och att tillflödet av arbetspendlare kommer minska, att människor frågar sig om de verkligen vill jobba i Köpenhamn. Det är redan besvärligt med olika skatteregler och så vidare. Men vi tror inte på någon domedagsprofetia.
I nästa led tror Johan Wessman att gränskontrollerna får konsekvenser på arbetsplatserna, att de anställda inte kommer att orka lika mycket och funka lika bra på jobbet och att en del förmodligen kommer sluta pendla.
Öresundsinstitutets bedömning är att kontrollerna kommer att vara kvar i minst ett år. Polisen vill till exempel bygga en perrong på den danska sidan mellan Kastrup och bron vilket tyder på en mer långvarig lösning. Trots det tror Johan Wessman att man kan underlätta för arbetspendlarna.
Inrikesminister Anders Ygeman förhandlar till exempel med sin danska minsterkollega om att flytta gränskontrollerna från Hyllie till Kastrup, så att det blir ett i stället för två stopp. En annan möjlighet är att polisen kliver på i Danmark och kollar passen på väg över bron. Då slipper man stoppet i Hyllie. En annan lösning vore att stärka den fria rörligheten i Norden, i och med att Schengensamarbetet äventyras av nationella gränskontroller.
Trots problemen för pendlarna finns det även fördelar med gränskontrollerna enligt Johan Wessman.
– Mötesfrekvensen mellan svenska och danska politiker har tvingats upp och jag tror aldrig att politiker har varit så pålästa om situationen i Öresundsregionen som nu. Dessutom har det här lett till något slags regionalt krisläge som har svetsat samman Öresund.
Kastrup: Pelle bor i Lund och jobbar i Köpenhamn. På väg hem från Köpenhamn stannar tåget i Kastrup där alla passagerare får kliva av. Pelle och de andra får byta perrong och visa upp sina legitimationer för en vakt som fotar varje id-kort innan de får kliva på nästa tåg. Tidigare gick tågen var tionde minut men eftersom det är trångt på Kastrup är det bara hälften så många avgångar nu. Har Pelle tur hinner han med tåget som väntar och då tar bytet nio minuter, har han otur får han vänta på nästa och då tar det 29 minuter.
9 – 29 minuter
Hyllie: Väl över på den svenska sidan stannar tåget i Hyllie. Där kliver passpolisen på och går igenom samtliga passagerares legitimationer. I snitt tar detta sju minuter, men eftersom det är rusningstid och Pelle sitter på ett fullt tåg får han vänta 15 minuter.
15 minuter
Malmö C: För att förseningarna från Hyllie inte ska fortplanta sig väntar tågen in nästa avgång på Malmö central. Eftersom Pelle ska vidare till Lund får han snällt sitta kvar på tåget som står stilla i 15 minuter.
Sammanlagd förlängd restid = 39 – 59 minuter
Antal arbetspendlare från Skåne till Danmark:
2013: 14 493
2014: 13 872
2015: 13 260 (första kvartalet)
Antalet arbetspendlare från Danmark till Skåne är betydligt lägre och var 2013 endast 1 016 personer.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda.
Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.
– Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar.
Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:
El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige
El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB
Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB
Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus
Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise
Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB
Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro.
Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet.
Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.
Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.
Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.
Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.
– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.
Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.
– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.
En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.
– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.
Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.
– Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.
Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten?
– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.
I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.
– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy.
Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.
– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.
Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?
– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.
