Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pendlares tålamod prövas

Gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige innebär längre restid, färre avgångar och fler byten för de tiotusentals som dagligen pendlar över Öresund. Men i längden kan kontrollerna få konsekvenser för arbetsmarknaden i Öresund.
Linnea Andersson Publicerad
Öresundsbron.
Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet över Öresund. Foto: JOHAN NILSSON / TT

Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet i Öresundsregionen. Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som den i Köpenhamn, samtidigt som den danska huvudstaden är i behov av arbetskraft. Att många malmöiter jobbar i Köpenhamn gör till exempel att behovet av socialbidrag minskar för Malmö stad, även om det är de danska företagen som gör störst vinning på rörligheten. Det är dock de svenska Öresundspendlarna som drabbas hårdast av gränskontrollerna.

Sedan i höstas måste den som tar bilen eller tåget över Öresund kunna visa id-kort på väg in i Sverige. Den 4 januari i år utökade Sverige kontrollerna genom att införa transportörsansvar som innebär att företag som driver trafik med buss, tåg, flyg och färja är skyldiga att kontrollera att passagerare har fotolegitimation som är godkänd av svenska myndigheter.

– Det är stor spännvidd mellan den som drabbas av tio minuter längre restid och upp till 50 minuter. Men det är trångt på tågen i och med att man kör med färre turer och kortare tåg, säger Johan Wessman, företagsekonom och vd på Öresundsinstitutet.

I skånska medier kan man läsa att förseningarna inte blivit särskilt stora, vilket enligt Johan Wessman beror på att man lagt in färre avgångar i ordinarie tidtabeller, men den faktiska restiden blir betydligt längre nu än innan kontrollerna infördes. (Se exempel nedan.)

Än så länge menar han att det främst går ut över privatlivet, en bild som bekräftas av Unionen. Eftersom 93 procent av pendlarna jobbar i Danmark men bor i Sverige kommer man i tid till jobbet men får längre hemresa. Dessutom försämras kvaliteten på pendlandet.

– Tidigare kunde du sitta ner och jobba på tåget. Du tog fram datorn och 35 minuter senare var du framme i Malmö.

Bara de senaste veckorna har Johan Wessman och hans kollegor på Öresundsinstitutet fått signaler om att många inte orkar pendla längre och därför tänker sluta jobba i Danmark. Under de första fem veckorna minskade tågresandet med nio procent. En del väljer att ta bilen i stället och att samåka, medan andra som har möjlighet jobbar hemifrån en eller par dagar i veckan.

Enligt Johan Wessman märks en skillnad mellan olika typer av pendlare. Dels är det de högutbildade specialisterna, vars arbetsgivare satsar mer på sina anställda. Dels är det många ungdomar som jobbar i butiker och på restauranger vars arbetsgivare inte är lika angelägna om att underlätta pendlandet för dem.

– På sikt tror vi att det blir mindre tågpendlande och att tillflödet av arbetspendlare kommer minska, att människor frågar sig om de verkligen vill jobba i Köpenhamn. Det är redan besvärligt med olika skatteregler och så vidare. Men vi tror inte på någon domedagsprofetia.

I nästa led tror Johan Wessman att gränskontrollerna får konsekvenser på arbetsplatserna, att de anställda inte kommer att orka lika mycket och funka lika bra på jobbet och att en del förmodligen kommer sluta pendla.

Öresundsinstitutets bedömning är att kontrollerna kommer att vara kvar i minst ett år. Polisen vill till exempel bygga en perrong på den danska sidan mellan Kastrup och bron vilket tyder på en mer långvarig lösning. Trots det tror Johan Wessman att man kan underlätta för arbetspendlarna.

Inrikesminister Anders Ygeman förhandlar till exempel med sin danska minsterkollega om att flytta gränskontrollerna från Hyllie till Kastrup, så att det blir ett i stället för två stopp. En annan möjlighet är att polisen kliver på i Danmark och kollar passen på väg över bron. Då slipper man stoppet i Hyllie. En annan lösning vore att stärka den fria rörligheten i Norden, i och med att Schengensamarbetet äventyras av nationella gränskontroller.

Trots problemen för pendlarna finns det även fördelar med gränskontrollerna enligt Johan Wessman.

– Mötesfrekvensen mellan svenska och danska politiker har tvingats upp och jag tror aldrig att politiker har varit så pålästa om situationen i Öresundsregionen som nu. Dessutom har det här lett till något slags regionalt krisläge som har svetsat samman Öresund.

Exempel: Pelle pendlare

Kastrup: Pelle bor i Lund och jobbar i Köpenhamn. På väg hem från Köpenhamn stannar tåget i Kastrup där alla passagerare får kliva av. Pelle och de andra får byta perrong och visa upp sina legitimationer för en vakt som fotar varje id-kort innan de får kliva på nästa tåg. Tidigare gick tågen var tionde minut men eftersom det är trångt på Kastrup är det bara hälften så många avgångar nu. Har Pelle tur hinner han med tåget som väntar och då tar bytet nio minuter, har han otur får han vänta på nästa och då tar det 29 minuter.

9 – 29 minuter

Hyllie: Väl över på den svenska sidan stannar tåget i Hyllie. Där kliver passpolisen på och går igenom samtliga passagerares legitimationer. I snitt tar detta sju minuter, men eftersom det är rusningstid och Pelle sitter på ett fullt tåg får han vänta 15 minuter.

15 minuter

Malmö C: För att förseningarna från Hyllie inte ska fortplanta sig väntar tågen in nästa avgång på Malmö central. Eftersom Pelle ska vidare till Lund får han snällt sitta kvar på tåget som står stilla i 15 minuter.

Sammanlagd förlängd restid = 39 – 59 minuter

Öresund:

Antal arbetspendlare från Skåne till Danmark:

2013: 14 493

2014: 13 872

2015: 13 260 (första kvartalet)

Antalet arbetspendlare från Danmark till Skåne är betydligt lägre och var 2013 endast 1 016 personer.

Öresundsdatabasen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”