Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på SAS efter finsk outsourcing

Bland SAS kabinpersonal finns en stark oro för att en stor del av jobben snart kommer att outsourcas till flygpersonal från låglöneländer. Samtidigt känner sig de anställda övergivna, både av politikerna och Unionen.
- Det bara pratas men ingenting händer, säger Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening.
Anita Täpp Publicerad 23 september 2014, kl 15:36
Janerik Henriksson/TT
Kabinpersonal från Finnair på väg från ett arbetspass. Janerik Henriksson/TT

Bolag som Ryanair och Norwegian har länge lyckats hålla låga priser, inte minst genom att hyra in personal från företag i länder med låga löner.

Som första statliga europeiska flygbolag har Finnair nyligen beslutat att outsourca kabinjobb, vilket förväntas leda till stora besparingar och 540 uppsägningar bland den finska personalen.

Nu befaras att SAS kommer göra samma sak.

Lars Wigelstorp Andersen, SAS-direktör för public affairs, säger till danska Avisen, apropå Finnair:

"Det här ett företag som är direkt jämförbart med oss, och det är en konkurrent till SAS.” ... "Vi har en skyldighet att få företaget att överleva, och om det enda alternativet är att gå samma väg som våra konkurrenter, så måste vi göra det.”

Det här är i och för sig inget nytt för den svenska kabinpersonalen, säger Sven Cahier.

- Vi har länge vetat att det här är något man diskuterar. Men man har inte kommit fram till något ännu eftersom man avvaktar utvecklingen. Men om alla andra flygbolag anlitar lågavlönade från andra länder kommer man att göra det inom SAS också.  Eller gå under, säger han.

Vad skulle det innebära om SAS gör på samma vis som Finnair?
- Det skulle betyda att en stor del av vår kabinpersonal blir övertalig. Och om man gör på samma vis som Ryanair och Norwegian så skulle piloterna vara tvungna att bilda egna firmor och hyra ut sig till SAS. Eller så skulle man hyra in dem via något bolag utomlands.

-Blir det inget politiskt stopp på det här så blir SAS också tvunget att göra så här.

I Danmark kräver företrädare för SAS och andra aktörer politiska insatser, har ni också gjort det?
- Ja, vi har försökt få Unionen att hjälpa oss med opinionsbildning på det här området. Jag tog upp frågan med förbundets ordförande Cecilia Fahlberg i maj 2012 och hon lovade då tillsätta en utredning, men någon sådan har jag inte sett än. Nu börjar det i och för sig lossna genom att man tagit fram planer från Unionens sida, om hur man skulle kunna agera. Men det har tagit lång tid, över två år, vilket vi är besvikna över.

Vad hoppas ni att politikerna ska göra?
- Framför allt skulle de kunna agera skattevägen, att exempelvis en thailändsk besättning som stannar och bor i Sverige en viss tid ska vara skattepliktig här. Eller om thailändarna inte själva ska skatta, att man tar skatten från bolaget. Det är nog den effektivaste vägen.

- Sedan skulle EU-staterna kunna gå ihop och införa ett förbud så att exempelvis en thailändsk besättning inte får flyga på andra stater än Thailand och inte får stanna i Sverige, Norge och Danmark och från den basen flyga vidare. Men EU är inte alls intresserad av det här, de ser det bara ur konsumenternas intressen och struntar fullständigt i personalen.

Men ur konsumentsynpunkt, vad spelar det för roll om det är svenskar eller thailändare i SAS kabiner?
- Det hänger på hur besättningen agerar i en nödsituation, om de klarar en sådan bra eller inte, det vet vi ju inte. Med en ganska stor omsättning av personalen så sjunker erfarenheten i kabinen vilket påverkar säkerheten. Och nationalekonomiskt tappar man mycket pengar om jobben, lönerna och skatten försvinner från Sverige.

Enligt Sven Cahier är oron bland den svenska kabinpersonalen nu mycket stark.

– De ser ju inte heller att det finns någon politisk vilja att stoppa det här nu. Det pratas mycket om det men ingen tar i det här.

Fotnot:
Inom SAS finns cirka 1 700 piloter och omkring 2 700 kabinanställda.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.