Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på SAS efter finsk outsourcing

Bland SAS kabinpersonal finns en stark oro för att en stor del av jobben snart kommer att outsourcas till flygpersonal från låglöneländer. Samtidigt känner sig de anställda övergivna, både av politikerna och Unionen.
- Det bara pratas men ingenting händer, säger Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Kabinpersonal från Finnair på väg från ett arbetspass. Janerik Henriksson/TT

Bolag som Ryanair och Norwegian har länge lyckats hålla låga priser, inte minst genom att hyra in personal från företag i länder med låga löner.

Som första statliga europeiska flygbolag har Finnair nyligen beslutat att outsourca kabinjobb, vilket förväntas leda till stora besparingar och 540 uppsägningar bland den finska personalen.

Nu befaras att SAS kommer göra samma sak.

Lars Wigelstorp Andersen, SAS-direktör för public affairs, säger till danska Avisen, apropå Finnair:

"Det här ett företag som är direkt jämförbart med oss, och det är en konkurrent till SAS.” ... "Vi har en skyldighet att få företaget att överleva, och om det enda alternativet är att gå samma väg som våra konkurrenter, så måste vi göra det.”

Det här är i och för sig inget nytt för den svenska kabinpersonalen, säger Sven Cahier.

- Vi har länge vetat att det här är något man diskuterar. Men man har inte kommit fram till något ännu eftersom man avvaktar utvecklingen. Men om alla andra flygbolag anlitar lågavlönade från andra länder kommer man att göra det inom SAS också.  Eller gå under, säger han.

Vad skulle det innebära om SAS gör på samma vis som Finnair?
- Det skulle betyda att en stor del av vår kabinpersonal blir övertalig. Och om man gör på samma vis som Ryanair och Norwegian så skulle piloterna vara tvungna att bilda egna firmor och hyra ut sig till SAS. Eller så skulle man hyra in dem via något bolag utomlands.

-Blir det inget politiskt stopp på det här så blir SAS också tvunget att göra så här.

I Danmark kräver företrädare för SAS och andra aktörer politiska insatser, har ni också gjort det?
- Ja, vi har försökt få Unionen att hjälpa oss med opinionsbildning på det här området. Jag tog upp frågan med förbundets ordförande Cecilia Fahlberg i maj 2012 och hon lovade då tillsätta en utredning, men någon sådan har jag inte sett än. Nu börjar det i och för sig lossna genom att man tagit fram planer från Unionens sida, om hur man skulle kunna agera. Men det har tagit lång tid, över två år, vilket vi är besvikna över.

Vad hoppas ni att politikerna ska göra?
- Framför allt skulle de kunna agera skattevägen, att exempelvis en thailändsk besättning som stannar och bor i Sverige en viss tid ska vara skattepliktig här. Eller om thailändarna inte själva ska skatta, att man tar skatten från bolaget. Det är nog den effektivaste vägen.

- Sedan skulle EU-staterna kunna gå ihop och införa ett förbud så att exempelvis en thailändsk besättning inte får flyga på andra stater än Thailand och inte får stanna i Sverige, Norge och Danmark och från den basen flyga vidare. Men EU är inte alls intresserad av det här, de ser det bara ur konsumenternas intressen och struntar fullständigt i personalen.

Men ur konsumentsynpunkt, vad spelar det för roll om det är svenskar eller thailändare i SAS kabiner?
- Det hänger på hur besättningen agerar i en nödsituation, om de klarar en sådan bra eller inte, det vet vi ju inte. Med en ganska stor omsättning av personalen så sjunker erfarenheten i kabinen vilket påverkar säkerheten. Och nationalekonomiskt tappar man mycket pengar om jobben, lönerna och skatten försvinner från Sverige.

Enligt Sven Cahier är oron bland den svenska kabinpersonalen nu mycket stark.

– De ser ju inte heller att det finns någon politisk vilja att stoppa det här nu. Det pratas mycket om det men ingen tar i det här.

Fotnot:
Inom SAS finns cirka 1 700 piloter och omkring 2 700 kabinanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.