Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på SAS efter finsk outsourcing

Bland SAS kabinpersonal finns en stark oro för att en stor del av jobben snart kommer att outsourcas till flygpersonal från låglöneländer. Samtidigt känner sig de anställda övergivna, både av politikerna och Unionen.
- Det bara pratas men ingenting händer, säger Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Kabinpersonal från Finnair på väg från ett arbetspass. Janerik Henriksson/TT

Bolag som Ryanair och Norwegian har länge lyckats hålla låga priser, inte minst genom att hyra in personal från företag i länder med låga löner.

Som första statliga europeiska flygbolag har Finnair nyligen beslutat att outsourca kabinjobb, vilket förväntas leda till stora besparingar och 540 uppsägningar bland den finska personalen.

Nu befaras att SAS kommer göra samma sak.

Lars Wigelstorp Andersen, SAS-direktör för public affairs, säger till danska Avisen, apropå Finnair:

"Det här ett företag som är direkt jämförbart med oss, och det är en konkurrent till SAS.” ... "Vi har en skyldighet att få företaget att överleva, och om det enda alternativet är att gå samma väg som våra konkurrenter, så måste vi göra det.”

Det här är i och för sig inget nytt för den svenska kabinpersonalen, säger Sven Cahier.

- Vi har länge vetat att det här är något man diskuterar. Men man har inte kommit fram till något ännu eftersom man avvaktar utvecklingen. Men om alla andra flygbolag anlitar lågavlönade från andra länder kommer man att göra det inom SAS också.  Eller gå under, säger han.

Vad skulle det innebära om SAS gör på samma vis som Finnair?
- Det skulle betyda att en stor del av vår kabinpersonal blir övertalig. Och om man gör på samma vis som Ryanair och Norwegian så skulle piloterna vara tvungna att bilda egna firmor och hyra ut sig till SAS. Eller så skulle man hyra in dem via något bolag utomlands.

-Blir det inget politiskt stopp på det här så blir SAS också tvunget att göra så här.

I Danmark kräver företrädare för SAS och andra aktörer politiska insatser, har ni också gjort det?
- Ja, vi har försökt få Unionen att hjälpa oss med opinionsbildning på det här området. Jag tog upp frågan med förbundets ordförande Cecilia Fahlberg i maj 2012 och hon lovade då tillsätta en utredning, men någon sådan har jag inte sett än. Nu börjar det i och för sig lossna genom att man tagit fram planer från Unionens sida, om hur man skulle kunna agera. Men det har tagit lång tid, över två år, vilket vi är besvikna över.

Vad hoppas ni att politikerna ska göra?
- Framför allt skulle de kunna agera skattevägen, att exempelvis en thailändsk besättning som stannar och bor i Sverige en viss tid ska vara skattepliktig här. Eller om thailändarna inte själva ska skatta, att man tar skatten från bolaget. Det är nog den effektivaste vägen.

- Sedan skulle EU-staterna kunna gå ihop och införa ett förbud så att exempelvis en thailändsk besättning inte får flyga på andra stater än Thailand och inte får stanna i Sverige, Norge och Danmark och från den basen flyga vidare. Men EU är inte alls intresserad av det här, de ser det bara ur konsumenternas intressen och struntar fullständigt i personalen.

Men ur konsumentsynpunkt, vad spelar det för roll om det är svenskar eller thailändare i SAS kabiner?
- Det hänger på hur besättningen agerar i en nödsituation, om de klarar en sådan bra eller inte, det vet vi ju inte. Med en ganska stor omsättning av personalen så sjunker erfarenheten i kabinen vilket påverkar säkerheten. Och nationalekonomiskt tappar man mycket pengar om jobben, lönerna och skatten försvinner från Sverige.

Enligt Sven Cahier är oron bland den svenska kabinpersonalen nu mycket stark.

– De ser ju inte heller att det finns någon politisk vilja att stoppa det här nu. Det pratas mycket om det men ingen tar i det här.

Fotnot:
Inom SAS finns cirka 1 700 piloter och omkring 2 700 kabinanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen.