Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro på SAS efter finsk outsourcing

Bland SAS kabinpersonal finns en stark oro för att en stor del av jobben snart kommer att outsourcas till flygpersonal från låglöneländer. Samtidigt känner sig de anställda övergivna, både av politikerna och Unionen.
- Det bara pratas men ingenting händer, säger Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Kabinpersonal från Finnair på väg från ett arbetspass. Janerik Henriksson/TT

Bolag som Ryanair och Norwegian har länge lyckats hålla låga priser, inte minst genom att hyra in personal från företag i länder med låga löner.

Som första statliga europeiska flygbolag har Finnair nyligen beslutat att outsourca kabinjobb, vilket förväntas leda till stora besparingar och 540 uppsägningar bland den finska personalen.

Nu befaras att SAS kommer göra samma sak.

Lars Wigelstorp Andersen, SAS-direktör för public affairs, säger till danska Avisen, apropå Finnair:

"Det här ett företag som är direkt jämförbart med oss, och det är en konkurrent till SAS.” ... "Vi har en skyldighet att få företaget att överleva, och om det enda alternativet är att gå samma väg som våra konkurrenter, så måste vi göra det.”

Det här är i och för sig inget nytt för den svenska kabinpersonalen, säger Sven Cahier.

- Vi har länge vetat att det här är något man diskuterar. Men man har inte kommit fram till något ännu eftersom man avvaktar utvecklingen. Men om alla andra flygbolag anlitar lågavlönade från andra länder kommer man att göra det inom SAS också.  Eller gå under, säger han.

Vad skulle det innebära om SAS gör på samma vis som Finnair?
- Det skulle betyda att en stor del av vår kabinpersonal blir övertalig. Och om man gör på samma vis som Ryanair och Norwegian så skulle piloterna vara tvungna att bilda egna firmor och hyra ut sig till SAS. Eller så skulle man hyra in dem via något bolag utomlands.

-Blir det inget politiskt stopp på det här så blir SAS också tvunget att göra så här.

I Danmark kräver företrädare för SAS och andra aktörer politiska insatser, har ni också gjort det?
- Ja, vi har försökt få Unionen att hjälpa oss med opinionsbildning på det här området. Jag tog upp frågan med förbundets ordförande Cecilia Fahlberg i maj 2012 och hon lovade då tillsätta en utredning, men någon sådan har jag inte sett än. Nu börjar det i och för sig lossna genom att man tagit fram planer från Unionens sida, om hur man skulle kunna agera. Men det har tagit lång tid, över två år, vilket vi är besvikna över.

Vad hoppas ni att politikerna ska göra?
- Framför allt skulle de kunna agera skattevägen, att exempelvis en thailändsk besättning som stannar och bor i Sverige en viss tid ska vara skattepliktig här. Eller om thailändarna inte själva ska skatta, att man tar skatten från bolaget. Det är nog den effektivaste vägen.

- Sedan skulle EU-staterna kunna gå ihop och införa ett förbud så att exempelvis en thailändsk besättning inte får flyga på andra stater än Thailand och inte får stanna i Sverige, Norge och Danmark och från den basen flyga vidare. Men EU är inte alls intresserad av det här, de ser det bara ur konsumenternas intressen och struntar fullständigt i personalen.

Men ur konsumentsynpunkt, vad spelar det för roll om det är svenskar eller thailändare i SAS kabiner?
- Det hänger på hur besättningen agerar i en nödsituation, om de klarar en sådan bra eller inte, det vet vi ju inte. Med en ganska stor omsättning av personalen så sjunker erfarenheten i kabinen vilket påverkar säkerheten. Och nationalekonomiskt tappar man mycket pengar om jobben, lönerna och skatten försvinner från Sverige.

Enligt Sven Cahier är oron bland den svenska kabinpersonalen nu mycket stark.

– De ser ju inte heller att det finns någon politisk vilja att stoppa det här nu. Det pratas mycket om det men ingen tar i det här.

Fotnot:
Inom SAS finns cirka 1 700 piloter och omkring 2 700 kabinanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Hundratals tjänstemän tvingas lämna Volvo Cars

1000 anställda får lämna Volvo Cars. Många av dem är tjänstemän.
– Det har varit oerhört tuffa veckor när beskeden rullar ut, det är ledsamt och tråkigt, säger Jörgen Olosson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Elisabeth Brising Publicerad 23 oktober 2025, kl 10:26
Tjänstemän på Volvo Cars-fabriken i Göteborg går igenom information om uppsägningar – cirka 1 000 personer får lämna företaget
Volvo Cars har beslutat att cirka 1 000 personer kommer att lämna företaget i Sverige. Många är tjänstemän. Foto: Viktoria Bank/TT

I maj i år varslades mer än tusen personer på Volvo Cars efter att företaget brottats med ekonomin. Facket har sedan dess förhandlat med företagsledningen om villkoren för nedskärningarna. 

Nu är förhandlingarna klara. 1000 anställda tvingas lämna berättar ledningen i samband med släppet av företagets kvartalsrapport

Enligt Unionens klubbordförande på Volvo Cars, Jörgen Olsson, är 500 personer av de 1000 som slutar,  "naturliga avgångar". De har redan sökt sig till andra jobb efter varslet. 

500 anställda tvingas dock lämna företaget och av dem är hälften, 250 personer, Unionenmedlemmar. De flesta jobbar i Göteborg, men nedskärningarna sker över flera orter och alla yrkesområden. 

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

Det har varit en tung och utdragen process sedan i maj. Det är klart det finns en stor oro under tiden, säger Jörgen Olsson, ordförande i Volvos Cars Unionenklubb. 

Fackets uppdrag har varit att företräda sina medlemmar och försöka ge något extra till de som får gå, som extra månadslöner. 

Det finns exitpaket för de vi företrätt och många av dem har fått paket med en annan uppsägningstid än den kollektivavtalade, säger Jörgen Olsson.

Majoriteten har kort anställningstid

Hur många månader de får är individuellt och beror på ålder och anställningstid. Majoriteten som får lämna Volvo Cars har dock en kort anställningstid, utifrån lagen om anställningskydd, las.  
 
Sist in först ut är grundprincipen, så många med kort anställningstid har fått lämna, säger Jörgen Olsson. 

De som tvingas sluta får också personligt stöd av omställningsorganisationen TRR genom kollektivavtalet. 

Samtidigt med nedskärningarna går bolaget bättre än förväntat enligt kvartalsrapporten. Företaget ökade vinsten före skatt till 6,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Är det lugnt nu för er som är kvar framöver?

Nä, det är fortfarande utmanande. Vi har en fortsatt tuff situation framöver, säger Jörgen Olsson. 

Unionen har drygt 5000 medlemmar anställda på Volvo Cars.