Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen svarar på kritiken från SAS

Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening, efterlyser Unionens stöd, för att SAS ska kunna behålla svensk kabinpersonal. Förhandlingschef Niklas Hjert ger här sin syn på saken.
Anita Täpp Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Cornelius Poppe/TT

Har SAS kabinanställda anledning att vara besvikna på Unionen?
- Flyget är ju en bransch som har gått igenom väldigt stora förändringar de senaste åren.  Vi har på olika sätt jobbat med att skapa så bra villkor som möjligt för medlemmarna i den här förändringen. Det har handlat om att stötta klubbarna i deras arbete, om förhandlingar liksom om att försöka stoppa flygbolag som tar till tvivelaktiga former när det gäller att anlita personal.

- Vi har också uppvaktat politiker i samband med bemanningsdirektivets införande. Vi tycker att bemanningsbranschen fyller ett behov på arbetsmarknaden men inte att man ska kunna bemanna med inhyrd arbetskraft permanent, då ska det handla om ett temporärt behov. Det har vi också framfört på många olika sätt till politikerna, däribland till den dåvarande arbetsmarknadsministern.

- Så vi har jobbat intensivt med det här. Sedan arbetar vi också mycket på det internationella planet. Flyget är ju i synnerhet en global marknad, därför jobbar vi också mycket med fackförbund i andra länder.

Har ni brustit i återkopplingen till de anställda?
- Jag har förståelse för att medlemmarna på SAS upplever det som en väldigt pressad situation eftersom det är väldigt stora omvälvningar i branschen. Men vi har som sagt jobbat intensivt i flera år med villkoren i flyget och hur vi ska skapa en så bra situation som möjligt för medlemmarna.  I det arbetet är det hela tiden så att det plockas fram och utvecklas förslag på hur vi kan göra det här på ett bättre sätt.

Hur ser du på flygets framtid i Sverige? Kommer det att finnas ett SAS om tio år?
- Jag hoppas det. Det väsentliga för oss är att jobba för bra villkor. Sedan är det så klart oerhört viktigt för Sverige och svenskt näringsliv att det finns bra flygkommunikationer från Sverige. Och jag hoppas så klart för medlemmarnas skull, som har gjort stora uppoffringar, att det kommer att vända så att SAS blir ett livskraftigt bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.