Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen svarar på kritiken från SAS

Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening, efterlyser Unionens stöd, för att SAS ska kunna behålla svensk kabinpersonal. Förhandlingschef Niklas Hjert ger här sin syn på saken.
Anita Täpp Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Cornelius Poppe/TT

Har SAS kabinanställda anledning att vara besvikna på Unionen?
- Flyget är ju en bransch som har gått igenom väldigt stora förändringar de senaste åren.  Vi har på olika sätt jobbat med att skapa så bra villkor som möjligt för medlemmarna i den här förändringen. Det har handlat om att stötta klubbarna i deras arbete, om förhandlingar liksom om att försöka stoppa flygbolag som tar till tvivelaktiga former när det gäller att anlita personal.

- Vi har också uppvaktat politiker i samband med bemanningsdirektivets införande. Vi tycker att bemanningsbranschen fyller ett behov på arbetsmarknaden men inte att man ska kunna bemanna med inhyrd arbetskraft permanent, då ska det handla om ett temporärt behov. Det har vi också framfört på många olika sätt till politikerna, däribland till den dåvarande arbetsmarknadsministern.

- Så vi har jobbat intensivt med det här. Sedan arbetar vi också mycket på det internationella planet. Flyget är ju i synnerhet en global marknad, därför jobbar vi också mycket med fackförbund i andra länder.

Har ni brustit i återkopplingen till de anställda?
- Jag har förståelse för att medlemmarna på SAS upplever det som en väldigt pressad situation eftersom det är väldigt stora omvälvningar i branschen. Men vi har som sagt jobbat intensivt i flera år med villkoren i flyget och hur vi ska skapa en så bra situation som möjligt för medlemmarna.  I det arbetet är det hela tiden så att det plockas fram och utvecklas förslag på hur vi kan göra det här på ett bättre sätt.

Hur ser du på flygets framtid i Sverige? Kommer det att finnas ett SAS om tio år?
- Jag hoppas det. Det väsentliga för oss är att jobba för bra villkor. Sedan är det så klart oerhört viktigt för Sverige och svenskt näringsliv att det finns bra flygkommunikationer från Sverige. Och jag hoppas så klart för medlemmarnas skull, som har gjort stora uppoffringar, att det kommer att vända så att SAS blir ett livskraftigt bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.