Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen svarar på kritiken från SAS

Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening, efterlyser Unionens stöd, för att SAS ska kunna behålla svensk kabinpersonal. Förhandlingschef Niklas Hjert ger här sin syn på saken.
Anita Täpp Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Cornelius Poppe/TT

Har SAS kabinanställda anledning att vara besvikna på Unionen?
- Flyget är ju en bransch som har gått igenom väldigt stora förändringar de senaste åren.  Vi har på olika sätt jobbat med att skapa så bra villkor som möjligt för medlemmarna i den här förändringen. Det har handlat om att stötta klubbarna i deras arbete, om förhandlingar liksom om att försöka stoppa flygbolag som tar till tvivelaktiga former när det gäller att anlita personal.

- Vi har också uppvaktat politiker i samband med bemanningsdirektivets införande. Vi tycker att bemanningsbranschen fyller ett behov på arbetsmarknaden men inte att man ska kunna bemanna med inhyrd arbetskraft permanent, då ska det handla om ett temporärt behov. Det har vi också framfört på många olika sätt till politikerna, däribland till den dåvarande arbetsmarknadsministern.

- Så vi har jobbat intensivt med det här. Sedan arbetar vi också mycket på det internationella planet. Flyget är ju i synnerhet en global marknad, därför jobbar vi också mycket med fackförbund i andra länder.

Har ni brustit i återkopplingen till de anställda?
- Jag har förståelse för att medlemmarna på SAS upplever det som en väldigt pressad situation eftersom det är väldigt stora omvälvningar i branschen. Men vi har som sagt jobbat intensivt i flera år med villkoren i flyget och hur vi ska skapa en så bra situation som möjligt för medlemmarna.  I det arbetet är det hela tiden så att det plockas fram och utvecklas förslag på hur vi kan göra det här på ett bättre sätt.

Hur ser du på flygets framtid i Sverige? Kommer det att finnas ett SAS om tio år?
- Jag hoppas det. Det väsentliga för oss är att jobba för bra villkor. Sedan är det så klart oerhört viktigt för Sverige och svenskt näringsliv att det finns bra flygkommunikationer från Sverige. Och jag hoppas så klart för medlemmarnas skull, som har gjort stora uppoffringar, att det kommer att vända så att SAS blir ett livskraftigt bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.