Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen svarar på kritiken från SAS

Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening, efterlyser Unionens stöd, för att SAS ska kunna behålla svensk kabinpersonal. Förhandlingschef Niklas Hjert ger här sin syn på saken.
Anita Täpp Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Cornelius Poppe/TT

Har SAS kabinanställda anledning att vara besvikna på Unionen?
- Flyget är ju en bransch som har gått igenom väldigt stora förändringar de senaste åren.  Vi har på olika sätt jobbat med att skapa så bra villkor som möjligt för medlemmarna i den här förändringen. Det har handlat om att stötta klubbarna i deras arbete, om förhandlingar liksom om att försöka stoppa flygbolag som tar till tvivelaktiga former när det gäller att anlita personal.

- Vi har också uppvaktat politiker i samband med bemanningsdirektivets införande. Vi tycker att bemanningsbranschen fyller ett behov på arbetsmarknaden men inte att man ska kunna bemanna med inhyrd arbetskraft permanent, då ska det handla om ett temporärt behov. Det har vi också framfört på många olika sätt till politikerna, däribland till den dåvarande arbetsmarknadsministern.

- Så vi har jobbat intensivt med det här. Sedan arbetar vi också mycket på det internationella planet. Flyget är ju i synnerhet en global marknad, därför jobbar vi också mycket med fackförbund i andra länder.

Har ni brustit i återkopplingen till de anställda?
- Jag har förståelse för att medlemmarna på SAS upplever det som en väldigt pressad situation eftersom det är väldigt stora omvälvningar i branschen. Men vi har som sagt jobbat intensivt i flera år med villkoren i flyget och hur vi ska skapa en så bra situation som möjligt för medlemmarna.  I det arbetet är det hela tiden så att det plockas fram och utvecklas förslag på hur vi kan göra det här på ett bättre sätt.

Hur ser du på flygets framtid i Sverige? Kommer det att finnas ett SAS om tio år?
- Jag hoppas det. Det väsentliga för oss är att jobba för bra villkor. Sedan är det så klart oerhört viktigt för Sverige och svenskt näringsliv att det finns bra flygkommunikationer från Sverige. Och jag hoppas så klart för medlemmarnas skull, som har gjort stora uppoffringar, att det kommer att vända så att SAS blir ett livskraftigt bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.