Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Nyanlända måste snabbare ut i jobb”

Sveriges ekonomi stärks under kommande år, sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Men utmaningarna växer också. ”Utan reformerade system möter vi en mörkare framtid,” säger AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg.
Gabriella Westberg Publicerad

I dag presenterar Arbetsförmedlingen sin prognos för 2016 och 2017, som bland annat bygger på intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare och verksamheter i samtliga kommuner och landsting.

Under nästa och nästnästa år kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar från dagens 7,5 procent till 6,6 procent 2017, enligt prognosen. Optimismen hos arbetsgivarna ökar och andelen arbetsgivare som planerar att nyanställa på ett års sikt har tagit ett ordentligt skutt sedan i fjol (se ovan).

Samtidigt växer bristen på utbildad arbetskraft, särskilt inom tjänstesektorn. På privat sida råder akut brist på kompetens inom vissa branscher. Polariseringen av arbetsmarknaden fortsätter med ett allt större gap mellan näringslivets kompetenskrav och nivån hos de arbetslösa.

69 procent av de som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ingår i någon av de fyra grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden: äldre arbetslösa, de med funktionsvariationer, människor utan gymnasiekompetens och utrikes födda. Inom två år kommer den siffran att ligga på 75 procent, spår Arbetsförmedlingen. Det är den sistnämnda gruppen som förväntas stå för ökningen.

I dag utgör utrikes födda närmare 50 procent av de arbetslösa som är inskrivna på AF. Det stora antal asylsökande som kommit till Sverige under hösten kommer dock inte att synas i AF:s statistik förrän tidigast 2017, och få fullt genomslag 2018-2019.

Migrationsverkets långa handläggningstider pekas ut som det största hindret för snabb etablering. I dag räknar man med att det tar 1,5 till två år innan en asylsökande får ett uppehållstillstånd. Först då kan man skriva in sig hos AF.

- När de väl är hos oss finns en stor drivkraft att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men om tiden innan blir för lång utan att samtidigt erbjuda bra sysselsättning, som svenska- och samhällsstudier, försvåras etableringen, säger Mikael Sjöberg.

- Även arbetsgivare vi talat med är oroade över att det tar för lång tid. De ser att det finns kompetens bland de nyanlända, men ser också att den riskerar att sjunka av några års inaktivitet.

Det behövs mer grundutbildning för vuxna och yrkeslinjerna på gymnasiet har i dag allt för lågt söktryck, enligt Arbetsförmedlingen som hoppas på större samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. 

Trots att Arbetsförmedlingen ser en stark ekonomisk utveckling med en tillväxttakt på 2,9 procent för 2016 och 3,4 procent 2017, understryks alltså hotbilden. Det som behövs är reformer och regelförenklingar på arbetsmarknaden i stort såväl som i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Till exempel skulle RUT kunna utvidgas ytterligare, menar Mikael Sjöberg som dock inte vill peka på något enskilt förslag som det allena saliggörande, men menar att många förslag – som kanske inte ger så stora effekter vart och ett för sig – behöver samverka.

- Rätt hanterat har vi skapat stora möjligheter med det inflöde av arbetskraft vi ser nu.

 

Arbetsförmedlingens prognos i korthet: 

  • BNP förväntas öka med 2,9 procent 2016 och 3,4 procent 2017.
  • Arbetskraftsutbudet (16-64 år) ökar med 102 000 personer under 2016 och 2017.
  • Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska. Men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att få jobb.
  • I oktober 2015 hade 120 000 av de inskrivna arbetslösa en utbildningsnivå motsvarande högst grundskola. Antalet förväntas öka.
  • Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor.
  • Många jobb inom privat tjänstesektor beror på hushållens konsumtion, som handel, hotell och restaurang.
  • De tre storstadsregionerna väntas visa fortsatt högre jobbtillväxt än övriga landet, men bostadsbristen kan bli en hämsko för tillväxten.

 

TCO: Även etablerade behöver matchas!

Det är inte bara de som har den svagaste positionen på arbetsmarknaden som behöver utbildningsinsatser, menar TCO i en kommentar till Arbetsförmedlingens prognos. Även de som är etablerade behöver kompetensutveckling och särskilda satsningar för större mobilitet.

- Lösningen på matchningsproblemen finns inte bara hos de arbetslösa som ofta står långt ifrån bristyrkena. Man måste också tänka in den som har ett jobb i dag, men som skulle kunna byta till ett bristyrke inom en snar framtid. Nyckeln till det är vidareutbildning, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Han välkomnar att prognosen pekar på behovet av större hänsyn till arbetsmarknaden i utbildningspolitiken, samt att trepartsinitiativ som snabbspåren in till bristyrken för nyanlända med specifika kompetenser lyfts fram. I slutet av januari 2016 förväntas ett 20-tal snabbspår rulla igång.

- Att de nyanlända snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är avgörande. Arbetet med att skapa snabbspår för bristyrken är därför positivt, där flera TCO-förbund har tagit ett stort ansvar. Samtidigt finns också en stor grupp människor som sannolikt kommer att få det svårare, på grund av ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund. Där måste olika åtgärder sättas in. Det kan röra sig om allt från språkstudier till yrkesutbildning. Dessutom behöver nystartsjobben utvecklas, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.