Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Nyanlända måste snabbare ut i jobb”

Sveriges ekonomi stärks under kommande år, sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Men utmaningarna växer också. ”Utan reformerade system möter vi en mörkare framtid,” säger AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg.
Gabriella Westberg Publicerad

I dag presenterar Arbetsförmedlingen sin prognos för 2016 och 2017, som bland annat bygger på intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare och verksamheter i samtliga kommuner och landsting.

Under nästa och nästnästa år kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar från dagens 7,5 procent till 6,6 procent 2017, enligt prognosen. Optimismen hos arbetsgivarna ökar och andelen arbetsgivare som planerar att nyanställa på ett års sikt har tagit ett ordentligt skutt sedan i fjol (se ovan).

Samtidigt växer bristen på utbildad arbetskraft, särskilt inom tjänstesektorn. På privat sida råder akut brist på kompetens inom vissa branscher. Polariseringen av arbetsmarknaden fortsätter med ett allt större gap mellan näringslivets kompetenskrav och nivån hos de arbetslösa.

69 procent av de som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ingår i någon av de fyra grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden: äldre arbetslösa, de med funktionsvariationer, människor utan gymnasiekompetens och utrikes födda. Inom två år kommer den siffran att ligga på 75 procent, spår Arbetsförmedlingen. Det är den sistnämnda gruppen som förväntas stå för ökningen.

I dag utgör utrikes födda närmare 50 procent av de arbetslösa som är inskrivna på AF. Det stora antal asylsökande som kommit till Sverige under hösten kommer dock inte att synas i AF:s statistik förrän tidigast 2017, och få fullt genomslag 2018-2019.

Migrationsverkets långa handläggningstider pekas ut som det största hindret för snabb etablering. I dag räknar man med att det tar 1,5 till två år innan en asylsökande får ett uppehållstillstånd. Först då kan man skriva in sig hos AF.

- När de väl är hos oss finns en stor drivkraft att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men om tiden innan blir för lång utan att samtidigt erbjuda bra sysselsättning, som svenska- och samhällsstudier, försvåras etableringen, säger Mikael Sjöberg.

- Även arbetsgivare vi talat med är oroade över att det tar för lång tid. De ser att det finns kompetens bland de nyanlända, men ser också att den riskerar att sjunka av några års inaktivitet.

Det behövs mer grundutbildning för vuxna och yrkeslinjerna på gymnasiet har i dag allt för lågt söktryck, enligt Arbetsförmedlingen som hoppas på större samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. 

Trots att Arbetsförmedlingen ser en stark ekonomisk utveckling med en tillväxttakt på 2,9 procent för 2016 och 3,4 procent 2017, understryks alltså hotbilden. Det som behövs är reformer och regelförenklingar på arbetsmarknaden i stort såväl som i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Till exempel skulle RUT kunna utvidgas ytterligare, menar Mikael Sjöberg som dock inte vill peka på något enskilt förslag som det allena saliggörande, men menar att många förslag – som kanske inte ger så stora effekter vart och ett för sig – behöver samverka.

- Rätt hanterat har vi skapat stora möjligheter med det inflöde av arbetskraft vi ser nu.

 

Arbetsförmedlingens prognos i korthet: 

  • BNP förväntas öka med 2,9 procent 2016 och 3,4 procent 2017.
  • Arbetskraftsutbudet (16-64 år) ökar med 102 000 personer under 2016 och 2017.
  • Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska. Men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att få jobb.
  • I oktober 2015 hade 120 000 av de inskrivna arbetslösa en utbildningsnivå motsvarande högst grundskola. Antalet förväntas öka.
  • Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor.
  • Många jobb inom privat tjänstesektor beror på hushållens konsumtion, som handel, hotell och restaurang.
  • De tre storstadsregionerna väntas visa fortsatt högre jobbtillväxt än övriga landet, men bostadsbristen kan bli en hämsko för tillväxten.

 

TCO: Även etablerade behöver matchas!

Det är inte bara de som har den svagaste positionen på arbetsmarknaden som behöver utbildningsinsatser, menar TCO i en kommentar till Arbetsförmedlingens prognos. Även de som är etablerade behöver kompetensutveckling och särskilda satsningar för större mobilitet.

- Lösningen på matchningsproblemen finns inte bara hos de arbetslösa som ofta står långt ifrån bristyrkena. Man måste också tänka in den som har ett jobb i dag, men som skulle kunna byta till ett bristyrke inom en snar framtid. Nyckeln till det är vidareutbildning, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Han välkomnar att prognosen pekar på behovet av större hänsyn till arbetsmarknaden i utbildningspolitiken, samt att trepartsinitiativ som snabbspåren in till bristyrken för nyanlända med specifika kompetenser lyfts fram. I slutet av januari 2016 förväntas ett 20-tal snabbspår rulla igång.

- Att de nyanlända snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är avgörande. Arbetet med att skapa snabbspår för bristyrken är därför positivt, där flera TCO-förbund har tagit ett stort ansvar. Samtidigt finns också en stor grupp människor som sannolikt kommer att få det svårare, på grund av ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund. Där måste olika åtgärder sättas in. Det kan röra sig om allt från språkstudier till yrkesutbildning. Dessutom behöver nystartsjobben utvecklas, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.