Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya låglönejobb får nobben av Unionen

Unionen säger tvärt nej till förslaget om att inrätta jobb med särskilt låga löner för nyanlända.
"Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 februari 2017, kl 16:02
Kvinna i reception talar i telefon.
Sekreterare och vaktmästare är ett par av AER:s förslag på "enkla jobb" som Unionen organiserar. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, under ledning av professor Lars Calmfors, föreslog häromdagen att fack och arbetsgivare ska komma överens om nya låglönejobb. Det ska handla om ”enkla jobb” som inte finns i dag med minimilöner betydligt lägre än dagens. På det viset ska jobbchanserna för utrikes födda öka.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är kritisk till förslaget.

– Vi tror att man ska vara väldigt försiktig med åtgärder som riskerar att skapa ökad polarisering på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända är ingen homogen grupp där alla är likadana. Vad som är lämpliga åtgärder måste bedömas utifrån individens utbildningsnivå, kompetens och erfarenheter, säger han.

Som exempel på vilka de ”enkla jobben” skulle kunna vara anger professor Calmfors expertråd bland annat vaktmästartjänster och sekreterartjänster på kontor, två yrken som Unionen organiserar.

Men Niklas Hjert ser ingen anledning för Unionen att teckna avtal om de nya låglönejobben.

– För oss är det inte aktuellt. Vi har tidigare haft en dialog med arbetsgivarorganisationerna för att se om det finns jobb inom tjänstemannaområdet som skulle kunna fungera som vägar in på arbetsmarknaden. Vi har inte lyckades identifiera några yrkesgrupper av större betydelse.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet anser också att det finns anledning att diskutera industrins roll som lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Rådet menar att industrin i högre utsträckning än i dag kan behöva väga in övriga sektorer för att inte modellen ska kollapsa i framtiden. I det läget finns risk att man faller tillbaka i ett tillstånd av okordinerade löneökningar, anser AER.

– Vi kan konstatera att de tror på Industriavtalet. Det är bra att de har landat i att det har varit en väldigt framgångsrik modell för Sverige. Men modellen är så klart utmanad, så är det i varje avtalsrörelse. Vi kan inte veta säkert att den håller, men det finns inget bättre alternativ, säger Niklas Hjert.

Enligt Niklas Hjert är AER:s idé om att hemmamarknaden ska ha en högre löneökning än den exportberoende industrin är omöjlig att förena med industrins lönenormerande roll.

– Utan de internationellt konkurrensutsatta sektorerna faller även många hemmamarknader, exempelvis är en stor del av tjänstesektorn beroende av att leverera till industrin.

Även Svenskt Näringsliv och LO avvisar tanken på att man måste rucka på industrins roll som lönesättande även för andra delar av ekonomin.

– I dag är i princip alla marknader utsatta för internationell konkurrens och då är det viktigt att industrin normerar, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Arbetsmarknad

1 500 tjänster ska bort på H&M

I går meddelade H&M:s ledning att 1 500 tjänster ska försvinna.
– Nu inriktar vi oss primärt på att finnas till för och stötta våra medlemmar genom den här processen, säger Robin Olofsson, ordförande i Unionenklubben.
Anita Täpp Publicerad 1 december 2022, kl 08:27
Foto utanför H&M-butik
H&M berättade under onsdagen att 1 500 tjänster ska bort. Fredrik Sandberg/TT

I slutet av september meddelade H&M att man årligen ska spara två miljarder kronor.

Och enligt ett pressmeddelande från klädjättens ledning ska nu 1 500 tjänster försvinna.

Bakgrunden till beslutet är enligt uppgift att klädjättens satsning på utveckling inom e-handel, appar och AI har blivit för kostsam.

 Man ska fokusera mer på våra kärnområden, har Robin Olofsson sagt till Kollega i en tidigare intervju.

De nära 3 500 anställda på H&M:s it-avdelning fick under onsdagen information om att organisationen ska bantas med 2 000 tjänster, inklusive konsultuppdrag.

600 tjänster flyttas utomlands

I och med det här så kommer H&M också flytta över 600 tjänster till andra länder, bland annat i Östeuropa.

 – Det som kommer hända nu är att nästan alla inom it kommer att behöva söka om sina jobb. Vi har också runt 800 konsulter som får gå. Så vi i klubben uppskattar att dryg 2 500 anställda kommer att behöva söka om de 1 500 platser som blir kvar i Sverige, säger Robin Olofsson och fortsätter:

– Vi tycker det är för jävligt tråkigt för kollegorna och medarbetarna att de efter den stora neddragningen som gjordes 2020 ska behöva gå igenom det här igen. Och det har varit en tuff och påfrestande förhandling att komma fram till dagens besked.  Men nu inriktar vi oss primärt på att finnas till för att stötta våra medlemmar genom den här processen.