Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, under ledning av professor Lars Calmfors, föreslog häromdagen att fack och arbetsgivare ska komma överens om nya låglönejobb. Det ska handla om ”enkla jobb” som inte finns i dag med minimilöner betydligt lägre än dagens. På det viset ska jobbchanserna för utrikes födda öka.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är kritisk till förslaget.
– Vi tror att man ska vara väldigt försiktig med åtgärder som riskerar att skapa ökad polarisering på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända är ingen homogen grupp där alla är likadana. Vad som är lämpliga åtgärder måste bedömas utifrån individens utbildningsnivå, kompetens och erfarenheter, säger han.
Som exempel på vilka de ”enkla jobben” skulle kunna vara anger professor Calmfors expertråd bland annat vaktmästartjänster och sekreterartjänster på kontor, två yrken som Unionen organiserar.
Men Niklas Hjert ser ingen anledning för Unionen att teckna avtal om de nya låglönejobben.
– För oss är det inte aktuellt. Vi har tidigare haft en dialog med arbetsgivarorganisationerna för att se om det finns jobb inom tjänstemannaområdet som skulle kunna fungera som vägar in på arbetsmarknaden. Vi har inte lyckades identifiera några yrkesgrupper av större betydelse.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet anser också att det finns anledning att diskutera industrins roll som lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Rådet menar att industrin i högre utsträckning än i dag kan behöva väga in övriga sektorer för att inte modellen ska kollapsa i framtiden. I det läget finns risk att man faller tillbaka i ett tillstånd av okordinerade löneökningar, anser AER.
– Vi kan konstatera att de tror på Industriavtalet. Det är bra att de har landat i att det har varit en väldigt framgångsrik modell för Sverige. Men modellen är så klart utmanad, så är det i varje avtalsrörelse. Vi kan inte veta säkert att den håller, men det finns inget bättre alternativ, säger Niklas Hjert.
Enligt Niklas Hjert är AER:s idé om att hemmamarknaden ska ha en högre löneökning än den exportberoende industrin är omöjlig att förena med industrins lönenormerande roll.
– Utan de internationellt konkurrensutsatta sektorerna faller även många hemmamarknader, exempelvis är en stor del av tjänstesektorn beroende av att leverera till industrin.
Även Svenskt Näringsliv och LO avvisar tanken på att man måste rucka på industrins roll som lönesättande även för andra delar av ekonomin.
– I dag är i princip alla marknader utsatta för internationell konkurrens och då är det viktigt att industrin normerar, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
