Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Nya låglönejobb får nobben av Unionen
Unionen säger tvärt nej till förslaget om att inrätta jobb med särskilt låga löner för nyanlända.
"Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
"Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, under ledning av professor Lars Calmfors, föreslog häromdagen att fack och arbetsgivare ska komma överens om nya låglönejobb. Det ska handla om ”enkla jobb” som inte finns i dag med minimilöner betydligt lägre än dagens. På det viset ska jobbchanserna för utrikes födda öka.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är kritisk till förslaget.
– Vi tror att man ska vara väldigt försiktig med åtgärder som riskerar att skapa ökad polarisering på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända är ingen homogen grupp där alla är likadana. Vad som är lämpliga åtgärder måste bedömas utifrån individens utbildningsnivå, kompetens och erfarenheter, säger han.
Som exempel på vilka de ”enkla jobben” skulle kunna vara anger professor Calmfors expertråd bland annat vaktmästartjänster och sekreterartjänster på kontor, två yrken som Unionen organiserar.
Men Niklas Hjert ser ingen anledning för Unionen att teckna avtal om de nya låglönejobben.
– För oss är det inte aktuellt. Vi har tidigare haft en dialog med arbetsgivarorganisationerna för att se om det finns jobb inom tjänstemannaområdet som skulle kunna fungera som vägar in på arbetsmarknaden. Vi har inte lyckades identifiera några yrkesgrupper av större betydelse.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet anser också att det finns anledning att diskutera industrins roll som lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Rådet menar att industrin i högre utsträckning än i dag kan behöva väga in övriga sektorer för att inte modellen ska kollapsa i framtiden. I det läget finns risk att man faller tillbaka i ett tillstånd av okordinerade löneökningar, anser AER.
– Vi kan konstatera att de tror på Industriavtalet. Det är bra att de har landat i att det har varit en väldigt framgångsrik modell för Sverige. Men modellen är så klart utmanad, så är det i varje avtalsrörelse. Vi kan inte veta säkert att den håller, men det finns inget bättre alternativ, säger Niklas Hjert.
Enligt Niklas Hjert är AER:s idé om att hemmamarknaden ska ha en högre löneökning än den exportberoende industrin är omöjlig att förena med industrins lönenormerande roll.
– Utan de internationellt konkurrensutsatta sektorerna faller även många hemmamarknader, exempelvis är en stor del av tjänstesektorn beroende av att leverera till industrin.
Även Svenskt Näringsliv och LO avvisar tanken på att man måste rucka på industrins roll som lönesättande även för andra delar av ekonomin.
– I dag är i princip alla marknader utsatta för internationell konkurrens och då är det viktigt att industrin normerar, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
