Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, under ledning av professor Lars Calmfors, föreslog häromdagen att fack och arbetsgivare ska komma överens om nya låglönejobb. Det ska handla om ”enkla jobb” som inte finns i dag med minimilöner betydligt lägre än dagens. På det viset ska jobbchanserna för utrikes födda öka.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är kritisk till förslaget.
– Vi tror att man ska vara väldigt försiktig med åtgärder som riskerar att skapa ökad polarisering på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända är ingen homogen grupp där alla är likadana. Vad som är lämpliga åtgärder måste bedömas utifrån individens utbildningsnivå, kompetens och erfarenheter, säger han.
Som exempel på vilka de ”enkla jobben” skulle kunna vara anger professor Calmfors expertråd bland annat vaktmästartjänster och sekreterartjänster på kontor, två yrken som Unionen organiserar.
Men Niklas Hjert ser ingen anledning för Unionen att teckna avtal om de nya låglönejobben.
– För oss är det inte aktuellt. Vi har tidigare haft en dialog med arbetsgivarorganisationerna för att se om det finns jobb inom tjänstemannaområdet som skulle kunna fungera som vägar in på arbetsmarknaden. Vi har inte lyckades identifiera några yrkesgrupper av större betydelse.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet anser också att det finns anledning att diskutera industrins roll som lönenormerande på svensk arbetsmarknad. Rådet menar att industrin i högre utsträckning än i dag kan behöva väga in övriga sektorer för att inte modellen ska kollapsa i framtiden. I det läget finns risk att man faller tillbaka i ett tillstånd av okordinerade löneökningar, anser AER.
– Vi kan konstatera att de tror på Industriavtalet. Det är bra att de har landat i att det har varit en väldigt framgångsrik modell för Sverige. Men modellen är så klart utmanad, så är det i varje avtalsrörelse. Vi kan inte veta säkert att den håller, men det finns inget bättre alternativ, säger Niklas Hjert.
Enligt Niklas Hjert är AER:s idé om att hemmamarknaden ska ha en högre löneökning än den exportberoende industrin är omöjlig att förena med industrins lönenormerande roll.
– Utan de internationellt konkurrensutsatta sektorerna faller även många hemmamarknader, exempelvis är en stor del av tjänstesektorn beroende av att leverera till industrin.
Även Svenskt Näringsliv och LO avvisar tanken på att man måste rucka på industrins roll som lönesättande även för andra delar av ekonomin.
– I dag är i princip alla marknader utsatta för internationell konkurrens och då är det viktigt att industrin normerar, säger Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.
