Den svenska arbetsmarknaden är tudelad på flera sätt, menar AER i sin nya rapport. Det handlar dels om de utrikes föddas ställning som, enligt AER, är ännu svagare än vad de vanliga siffrorna över arbetslösheten och sysselsättningen visar. De av de utrikes födda som har jobb har nämligen i mycket i högre utsträckning otrygga visstidsanställningar än inrikes födda.

Hur ska då de nyanlända komma in på arbetsmarknaden? Precis som tidigare argumenterar AER för sänkta minimilöner. På ett plan har man dock ändrat sig jämfört med i fjol. Då föreslog AER att parterna på arbetsmarknaden skulle förhandla fram tidsbegränsade ingångsjobb med avsevärt lägre löner än dagens minimilöner. I år lyfter de fram ett annat alternativ som går ut på att parterna bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns i dag.

Exakt hur låga dessa ”betydligt lägre minimilöner” ska vara anger inte AER. Men i samband med rapporten fick företag svara på om de skulle anställa för nya typer av enkla jobb om det kunde göras till löner på 14 000-15 000 kronor. En tredjedel av företagen uppgav att de skulle göra sådana anställningar.

De ”nya typer” av jobb som företagen vill ha utförda handlar om avlastningsfunktioner som vaktmästare, receptionist, handräckning på byggen och så vidare.

Genom att klart definiera vilka jobb det handlar om skulle lönesänkningarna förhoppningsvis avgränsas till dessa, menar AER som dock tar upp två ytterligare farhågor.

Dels finns risk för att de nya låglönejobben skulle attrahera ny arbetskraft från EU-länder med låg inkomstnivå, vilket skulle stjälpa hela idén. Det skulle kunna undvikas genom att utforma de nya jobben som ett arbetsmarknadsprogram.

Dels skulle det kunna skapa en ny underklass av lågbetalda invandrare, eftersom det här rör sig om permanenta jobb.

– Därför måste goda möjligheter till vidareutbildning erbjudas. Den bör erbjudas direkt till individerna. Den ökade lönespridningen ökar dessutom kraven på skatte- och bidragssystemen, säger Lars Calmfors, AER:s ordförande.

Rådet tar också upp att efterfrågan för de hemmamarknadsinriktade tjänstesektorerna är starkare än för exportindustrin. I framtiden kan industrin förmodligen inte styra löneökningarna för hela arbetsmarknaden som den gör i dag.

– Vi vill varna för riskerna med att lägga locket på och hålla nere löneökningar i andra delar av ekonomin. Då är det bättre att anpassa systemet, säger Lars Calmfors.