Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Låga löner påstås ge fler jobb

Många företag skulle anställa folk för att utföra ”enkla jobb” om de inte behövde betala mer än 14 000 till 15 000 kronor i månaden. Det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i en ny rapport om tudelningen på arbetsmarknaden.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Calmfors.
"Den ökade lönespridningen ökar kraven på skatte- och bidragssystemen", säger Lars Calmfors, AER:s ordförande. Foto: Henrik Montgomery / TT

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad på flera sätt, menar AER i sin nya rapport. Det handlar dels om de utrikes föddas ställning som, enligt AER, är ännu svagare än vad de vanliga siffrorna över arbetslösheten och sysselsättningen visar. De av de utrikes födda som har jobb har nämligen i mycket i högre utsträckning otrygga visstidsanställningar än inrikes födda.

Hur ska då de nyanlända komma in på arbetsmarknaden? Precis som tidigare argumenterar AER för sänkta minimilöner. På ett plan har man dock ändrat sig jämfört med i fjol. Då föreslog AER att parterna på arbetsmarknaden skulle förhandla fram tidsbegränsade ingångsjobb med avsevärt lägre löner än dagens minimilöner. I år lyfter de fram ett annat alternativ som går ut på att parterna bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns i dag.

Exakt hur låga dessa ”betydligt lägre minimilöner” ska vara anger inte AER. Men i samband med rapporten fick företag svara på om de skulle anställa för nya typer av enkla jobb om det kunde göras till löner på 14 000-15 000 kronor. En tredjedel av företagen uppgav att de skulle göra sådana anställningar.

De ”nya typer” av jobb som företagen vill ha utförda handlar om avlastningsfunktioner som vaktmästare, receptionist, handräckning på byggen och så vidare.

Genom att klart definiera vilka jobb det handlar om skulle lönesänkningarna förhoppningsvis avgränsas till dessa, menar AER som dock tar upp två ytterligare farhågor.

Dels finns risk för att de nya låglönejobben skulle attrahera ny arbetskraft från EU-länder med låg inkomstnivå, vilket skulle stjälpa hela idén. Det skulle kunna undvikas genom att utforma de nya jobben som ett arbetsmarknadsprogram.

Dels skulle det kunna skapa en ny underklass av lågbetalda invandrare, eftersom det här rör sig om permanenta jobb.

– Därför måste goda möjligheter till vidareutbildning erbjudas. Den bör erbjudas direkt till individerna. Den ökade lönespridningen ökar dessutom kraven på skatte- och bidragssystemen, säger Lars Calmfors, AER:s ordförande.

Rådet tar också upp att efterfrågan för de hemmamarknadsinriktade tjänstesektorerna är starkare än för exportindustrin. I framtiden kan industrin förmodligen inte styra löneökningarna för hela arbetsmarknaden som den gör i dag.

– Vi vill varna för riskerna med att lägga locket på och hålla nere löneökningar i andra delar av ekonomin. Då är det bättre att anpassa systemet, säger Lars Calmfors.

AER

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är upprättat och finansierat av Svenskt Näringsliv, men arbetar helt oberoende. Ledamöter är professorerna Lars Calmfors, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön