Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Spelföretag ersätter personal med AI

Spelföretaget Mindark säger upp nära hälften av sina anställda. Företaget ska istället satsa på att investera i artificiell intelligens, AI.
Publicerad
En man spelar PC-spel med en stor dator på bordet. Fotograferad bakifrån, sitter i en stol.
Göteborgsbaserade spelföretaget Mindark meddelar att de ersätter 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens, AI. Foto: Colourbox.

Bland Sveriges närmare 800 dataspelsföretag har Göteborgsbaserade Mindark utmärkt sig som en studio som gått sin egen väg. Strax före sommaren i år befästes det ytterligare när företaget meddelade att de skulle ersätta 25 anställda, motsvarande 40 procent av personalstyrkan, med artificiell intelligens.

– Jag blev chockad, säger Andreas W Yngvesson, som lär ut bandesign på spelutbildningen The Game Assembly i Stockholm. Det lät som ett konstigt beslut. AI är ett nytt och hett buzzword. Men att dyka in med huvudet före i det för att slippa betala en drös anställda ser säkert bra ut för aktieägare.

I första hand är det grafiker och ”världsbyggare” (bandesigners) som påverkas när Mindark ställer om och fokuserar på ”utveckling av AI-genererade virtuella världar”, enligt ett pressmeddelande.

– Jag blir orolig att detta kommer bidra till missuppfattningen att det inte behövs grafiker och bandesigners för att skapa spelvärldar. Det kan påverka människors möjlighet att få jobb i framtiden, säger Andreas W Yngvesson.

En av dem som har drabbats av uppsägningarna är bandesignern Hugo Borg.

– Det är tråkigt. Alla mina kollegor är extremt duktiga och trevliga. Med tanke på hur ekonomin ser ut just nu och att vi fick beskedet precis innan semestern gjorde att det blev extra tungt, säger han.
 

AI tidseffektivt för teamen

Kollega har försökt nå Mindarks vd, Henrik Nel Jerkrot, men utan resultat. I det brev som han skickade ut till företagets aktieägare den 15 augusti går det dock att läsa följande sammanfattning:

”Genom att använda AI kommer teamen att kunna ta sig an utvecklingen på ett tidseffektivt sätt. Denna pågående omställning har inte varit utan utmaningar, inklusive det tuffa men nödvändiga beslutet att skiljas från en del av våra medarbetare. Omställningen har också fördelen att möjliggöra Mindarks styrelsebeslut om att återuppta utdelningar till aktieägare i framtiden.”

För spelutvecklare är artificiell intelligens inget främmande. De har länge använt sig av tekniken för att skapa fiender som beter sig trovärdigt eller svårighetsgrader som anpassar sig efter spelarens förmåga. Men att använda så kallad generativ artificiell intelligens, eller maskininlärning, för att ersätta personal är ovanligare.

– Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv kan man se på generativ AI som ett verktyg för produktivitetshöjning. Företagen kan välja att använda möjligheten på olika sätt. Till exempel kan de höja ambitionerna och göra mer med samma resurser, eller så kan de utföra samma arbete till en lägre kostnad, säger Per Strömbäck, talesperson för branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Beslutet möts av kritik

Även om beslutet att ersätta delar av personalstyrkan med AI-verktyg har mötts av kritik så har allt skett enligt konstens alla regler, säger Björn Norberg, ombudsman från Unionen som har skött förhandlingen på Mindark.

– De har gjort sin hemläxa och gjort allt rätt och riktigt i enlighet med arbetslagar. Det är jättesvårt att argumentera mot när det handlar om arbetsbrist av ekonomiska skäl. Aktieägaren kräver att få utdelning annars kommer de inte investera, säger Björn Norberg och tillägger att den nya tekniken komplicerar ärendet:

– På nåt sätt måste vi som förbund och organisation förhålla oss till det här. Om våra medlemmar blir av med jobben för att AI ta över, vad gör vi då?

För kreatörer är AI tveeggat svärd som kan antingen underlätta ditt jobb eller ta det ifrån dig. Samtidigt som Mindark satte igång sin AI-omställning fortsatte den utdragna strejken bland manusförfattare i Hollywood. Utanför de stora film- och streamingföretagens kontor hade demonstranter samlats med plakat där de hade skrivit protester som ”AI has no soul” och ”Human writers only”.
 

Lämnar inte spelindustrin

För Hugo Borg har det abstrakta AI-hotet blivit en konkret verklighet. Trots det är han inte beredd att lämna spelindustrin bakom sig.

– Det kommer att vara en osäker tid för alla som vill arbeta inom branschen framöver, men bara för det tycker jag inte att man ska välja bort en karriär inom spelutveckling. Det är en otroligt rolig bransch att jobba inom, säger han.

Andra kollegor på Mindark är inte lika övertygade:

– Liksom många andra på Mindark har jag velat göra tv-spel ända sedan jag var liten. Nu är jag inte längre säker på det, säger bandesignern Jessica Nalbach.

Text: Jimmy Håkansson.

Mindark

Grundades: 1999 i Göteborg.

Vd: Henrik Nel Jerkrot.

Verksamhet: Specialiserar sig på massiva onlinespel – internetbaserade spel med tusentals samtidiga spelare.

Släppte 2003 onlinespelet Entropia Universe, ett storskaligt rymdspel där spelarna kan besöka sex olika planeter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.