Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Medlem i kläm - så gick det sen

Hur gick det för killarna som ville ”Unleash the fucking fury” på sin chef? Fick Unionenmedlemmen som glömt rapportera in sin nya lön till Försäkringskassan betala en halv miljon i skuld? Här är några av Unionens mest omskrivna tvister. Och hur de slutade.
Lina Björk Publicerad
Unionen företräder medlemmar i allsköns ärenden varje år. Här är några exempel på rättstvister - och hur de slutat.

Vad får man skriva på sociala medier?

I början av augusti 2011 reagerade tre anställda på Goexcellent i Piteå på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."


En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester." Kommentarerna uppfattades som hot av företaget, och de anställda som skrivit meddelandena både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Polisen lade ner ärendet, men uppsägningen kvarstod och Unionen företrädde medlemmarna i Arbetsdomstolen.
Läs mer

Så gick det: Arbetsgivarna och de två anställda enades i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje medlemmen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste vara med en viss tid för att ha rätt till det.
 

Pastoratet diskriminerade

Kvinnan sökte en tjänst på ett pastorat i Kiruna där hon tidigare jobbat och då hade anmält en kollega för sexuella trakasserier. Hon fick inte tjänsten och kontaktade facket som konstaterade att hennes kvalifikationer var bättre än mannens som fick tjänsten. Det visade sig att personalchefen hade frågat personalen om lämpligheten i att återanställa kvinnan. Den tidigare kollegan som anmälts för sexuella trakasserier ansåg att en anställning vore olämplig.
Unionen stämde arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor för diskriminering.
Läs mer

Så gick det: Kvinnan fick rätt. Gällivare tingsrätt dömde Kiruna Pastorat att betala 50 000 kronor till Unionenmedlemmen. Pastoratet fick även betala rättegångskostnaderna på drygt 250 000 kronor.
 

Krav från Försäkringskassan: En halv miljon kronor

De senaste åren har personer med livränta krävts på miljontals kronor. En av dem är Per-Olof Holmberg som fick ett återbetalningskrav på över 500 000 kronor. Enligt reglerna måste den som är försäkrad anmäla om arbetsförmågan har förbättrats eller om förhållanden i anställningen har ändrats. Per-Olofs lön steg år efter år, men när han ringde till Försäkringskassan och frågade om han skulle rapportera in några förändringar fick han beskedet att kassan kontrollerade det själv. Ändå kom ett återbetalningskrav på 500 000 kronor.
Läs mer

Så gick det: Unionen och Per-Olof överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som skrev ned skulden till drygt 350 000 kronor. Unionen tyckte fortfarande att det var för mycket och överklagade till kammarrätten som också gav honom rätt och slog fast att Per-Olof endast skulle betala ett, i stället för nio års livränta. Försäkringskassan överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men även de gick på Unionens linje.
 

SAS-anställda stämde Unionen

Kabinanställda på SAS ansåg sig snuvade på pensionspengar och stämde sitt fackförbund. Avtalet som Unionen var med och förhandlade fram under krisuppgörelsen 2012 innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsåldern kom till 1974 i utbyte mot en lönesänkning. Medlemmarna kände sig överkörda av facket eftersom de avstått lön, men ändå fick jobba högre upp i åldern. Först tog de ärendet till Diskrimineringsombudsmannen och hävdade att kollektivavtalet var diskriminerande, men fick inget gehör. Sedan stämde man Unionen i tingsrätten med hjälp av privata medel och två miljoner från klubbkassan.
Läs mer

Så gick det: Stockholms tingsrätt kommer att ta upp tvisten i höst. Av de tusentals tvister som Unionen förhandlar runt om i landet per år, blir ungefär 50 stycken så kallade besvärsärenden med skadeståndsanspråk, där medlemmarna är missnöjda med Unionens hantering. Av dessa går ett av 50 upp i domstol.
 

Fick ny chef - blev avskedad

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, sade Ilija Cunevski till Kollega 2014.
Läs mer

Så gick det: SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka, vilket var det han önskade i första hand.  
 

 

Kabinanställda sades upp - var för erfarna

Bemanningsföretaget Proffice Aviation hyr bland annat ut kabinpersonal till flygbolag. I slutet av 2011 sades sju kabinanställda Unionenmedlemmar upp på grund av arbetsbrist. Strax efteråt anställde bolaget ett 20-tal personer som skulle arbeta med samma sysslor. Som skäl till att de sju medlemmarna inte erbjöds tjänsterna angavs att inhyraren endast ville ha oerfaren personal till sommarsäsongen 2012.

– Det är mycket märkligt. För att ha rätt till återanställning krävs att man har de rätta kvalifikationerna. Nu har man vänt på det hela och säger att kravet för att få anställning är att man inte har den rätta erfarenheten.  Arbetsgivaren har tillämpat reglerna tvärtemot vad som avsetts med dem, sade Lars Åström, förbundsjurist på Unionen inför förhandlingarna.
Unionen stämde företaget på närmare en miljon kronor.
Läs mer

Så gick det: Flygbolaget och medlemmarna gick med på en förlikning före rättegången. Hur mycket pengar medlemmarna fick är belagt med sekretess.  
 

Blev omplacerad efter kommentar på Facebook

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges Television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallades in till chefen och fick veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga bestod i att han på Facebook skrivit var han tyckte att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland borde placeras. Det var inte formuleringen i sig som störde arbetsgivaren, utan att han hade engagerat sig offentligt. Mikael fick efter händelsen inte arbeta med politiska reportage och blev omplacerad.
Läs mer

Så gick det: Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje. Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterade AD som ansåg att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen fick en erinran och omplacerades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.