kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Medlem i kläm - så gick det sen

Hur gick det för killarna som ville ”Unleash the fucking fury” på sin chef? Fick Unionenmedlemmen som glömt rapportera in sin nya lön till Försäkringskassan betala en halv miljon i skuld? Här är några av Unionens mest omskrivna tvister. Och hur de slutade.
Lina Björk Publicerad
Unionen företräder medlemmar i allsköns ärenden varje år. Här är några exempel på rättstvister - och hur de slutat.

Vad får man skriva på sociala medier?

I början av augusti 2011 reagerade tre anställda på Goexcellent i Piteå på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."


En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester." Kommentarerna uppfattades som hot av företaget, och de anställda som skrivit meddelandena både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Polisen lade ner ärendet, men uppsägningen kvarstod och Unionen företrädde medlemmarna i Arbetsdomstolen.
Läs mer

Så gick det: Arbetsgivarna och de två anställda enades i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje medlemmen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste vara med en viss tid för att ha rätt till det.
 

Pastoratet diskriminerade

Kvinnan sökte en tjänst på ett pastorat i Kiruna där hon tidigare jobbat och då hade anmält en kollega för sexuella trakasserier. Hon fick inte tjänsten och kontaktade facket som konstaterade att hennes kvalifikationer var bättre än mannens som fick tjänsten. Det visade sig att personalchefen hade frågat personalen om lämpligheten i att återanställa kvinnan. Den tidigare kollegan som anmälts för sexuella trakasserier ansåg att en anställning vore olämplig.
Unionen stämde arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor för diskriminering.
Läs mer

Så gick det: Kvinnan fick rätt. Gällivare tingsrätt dömde Kiruna Pastorat att betala 50 000 kronor till Unionenmedlemmen. Pastoratet fick även betala rättegångskostnaderna på drygt 250 000 kronor.
 

Krav från Försäkringskassan: En halv miljon kronor

De senaste åren har personer med livränta krävts på miljontals kronor. En av dem är Per-Olof Holmberg som fick ett återbetalningskrav på över 500 000 kronor. Enligt reglerna måste den som är försäkrad anmäla om arbetsförmågan har förbättrats eller om förhållanden i anställningen har ändrats. Per-Olofs lön steg år efter år, men när han ringde till Försäkringskassan och frågade om han skulle rapportera in några förändringar fick han beskedet att kassan kontrollerade det själv. Ändå kom ett återbetalningskrav på 500 000 kronor.
Läs mer

Så gick det: Unionen och Per-Olof överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som skrev ned skulden till drygt 350 000 kronor. Unionen tyckte fortfarande att det var för mycket och överklagade till kammarrätten som också gav honom rätt och slog fast att Per-Olof endast skulle betala ett, i stället för nio års livränta. Försäkringskassan överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men även de gick på Unionens linje.
 

SAS-anställda stämde Unionen

Kabinanställda på SAS ansåg sig snuvade på pensionspengar och stämde sitt fackförbund. Avtalet som Unionen var med och förhandlade fram under krisuppgörelsen 2012 innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsåldern kom till 1974 i utbyte mot en lönesänkning. Medlemmarna kände sig överkörda av facket eftersom de avstått lön, men ändå fick jobba högre upp i åldern. Först tog de ärendet till Diskrimineringsombudsmannen och hävdade att kollektivavtalet var diskriminerande, men fick inget gehör. Sedan stämde man Unionen i tingsrätten med hjälp av privata medel och två miljoner från klubbkassan.
Läs mer

Så gick det: Stockholms tingsrätt kommer att ta upp tvisten i höst. Av de tusentals tvister som Unionen förhandlar runt om i landet per år, blir ungefär 50 stycken så kallade besvärsärenden med skadeståndsanspråk, där medlemmarna är missnöjda med Unionens hantering. Av dessa går ett av 50 upp i domstol.
 

Fick ny chef - blev avskedad

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, sade Ilija Cunevski till Kollega 2014.
Läs mer

Så gick det: SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka, vilket var det han önskade i första hand.  
 

 

Kabinanställda sades upp - var för erfarna

Bemanningsföretaget Proffice Aviation hyr bland annat ut kabinpersonal till flygbolag. I slutet av 2011 sades sju kabinanställda Unionenmedlemmar upp på grund av arbetsbrist. Strax efteråt anställde bolaget ett 20-tal personer som skulle arbeta med samma sysslor. Som skäl till att de sju medlemmarna inte erbjöds tjänsterna angavs att inhyraren endast ville ha oerfaren personal till sommarsäsongen 2012.

– Det är mycket märkligt. För att ha rätt till återanställning krävs att man har de rätta kvalifikationerna. Nu har man vänt på det hela och säger att kravet för att få anställning är att man inte har den rätta erfarenheten.  Arbetsgivaren har tillämpat reglerna tvärtemot vad som avsetts med dem, sade Lars Åström, förbundsjurist på Unionen inför förhandlingarna.
Unionen stämde företaget på närmare en miljon kronor.
Läs mer

Så gick det: Flygbolaget och medlemmarna gick med på en förlikning före rättegången. Hur mycket pengar medlemmarna fick är belagt med sekretess.  
 

Blev omplacerad efter kommentar på Facebook

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges Television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallades in till chefen och fick veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga bestod i att han på Facebook skrivit var han tyckte att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland borde placeras. Det var inte formuleringen i sig som störde arbetsgivaren, utan att han hade engagerat sig offentligt. Mikael fick efter händelsen inte arbeta med politiska reportage och blev omplacerad.
Läs mer

Så gick det: Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje. Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterade AD som ansåg att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen fick en erinran och omplacerades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Läs även