Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Medlem i kläm - så gick det sen

Hur gick det för killarna som ville ”Unleash the fucking fury” på sin chef? Fick Unionenmedlemmen som glömt rapportera in sin nya lön till Försäkringskassan betala en halv miljon i skuld? Här är några av Unionens mest omskrivna tvister. Och hur de slutade.
Lina Björk Publicerad
Unionen företräder medlemmar i allsköns ärenden varje år. Här är några exempel på rättstvister - och hur de slutat.

Vad får man skriva på sociala medier?

I början av augusti 2011 reagerade tre anställda på Goexcellent i Piteå på att en arbetskamrat blivit uppsagd. En av dem skrev på sin Facebooksida:

"Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt - Unleash the fucking fury."


En annan kollega kontrade med: "En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester." Kommentarerna uppfattades som hot av företaget, och de anställda som skrivit meddelandena både polisanmäldes och sades upp av personliga skäl någon månad senare. Polisen lade ner ärendet, men uppsägningen kvarstod och Unionen företrädde medlemmarna i Arbetsdomstolen.
Läs mer

Så gick det: Arbetsgivarna och de två anställda enades i ett förlikningsavtal. En av männen fick 90 000 kronor. Den andre fick 215 000 kronor. Den tredje medlemmen blev medlem hos Unionen först när han blev av med jobbet och beviljades inte rättshjälp, då man måste vara med en viss tid för att ha rätt till det.
 

Pastoratet diskriminerade

Kvinnan sökte en tjänst på ett pastorat i Kiruna där hon tidigare jobbat och då hade anmält en kollega för sexuella trakasserier. Hon fick inte tjänsten och kontaktade facket som konstaterade att hennes kvalifikationer var bättre än mannens som fick tjänsten. Det visade sig att personalchefen hade frågat personalen om lämpligheten i att återanställa kvinnan. Den tidigare kollegan som anmälts för sexuella trakasserier ansåg att en anställning vore olämplig.
Unionen stämde arbetsgivaren på sammanlagt 100 000 kronor för diskriminering.
Läs mer

Så gick det: Kvinnan fick rätt. Gällivare tingsrätt dömde Kiruna Pastorat att betala 50 000 kronor till Unionenmedlemmen. Pastoratet fick även betala rättegångskostnaderna på drygt 250 000 kronor.
 

Krav från Försäkringskassan: En halv miljon kronor

De senaste åren har personer med livränta krävts på miljontals kronor. En av dem är Per-Olof Holmberg som fick ett återbetalningskrav på över 500 000 kronor. Enligt reglerna måste den som är försäkrad anmäla om arbetsförmågan har förbättrats eller om förhållanden i anställningen har ändrats. Per-Olofs lön steg år efter år, men när han ringde till Försäkringskassan och frågade om han skulle rapportera in några förändringar fick han beskedet att kassan kontrollerade det själv. Ändå kom ett återbetalningskrav på 500 000 kronor.
Läs mer

Så gick det: Unionen och Per-Olof överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som skrev ned skulden till drygt 350 000 kronor. Unionen tyckte fortfarande att det var för mycket och överklagade till kammarrätten som också gav honom rätt och slog fast att Per-Olof endast skulle betala ett, i stället för nio års livränta. Försäkringskassan överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men även de gick på Unionens linje.
 

SAS-anställda stämde Unionen

Kabinanställda på SAS ansåg sig snuvade på pensionspengar och stämde sitt fackförbund. Avtalet som Unionen var med och förhandlade fram under krisuppgörelsen 2012 innebar att pensionsåldern höjdes från 60 år till 65 år. Den tidigare pensionsåldern kom till 1974 i utbyte mot en lönesänkning. Medlemmarna kände sig överkörda av facket eftersom de avstått lön, men ändå fick jobba högre upp i åldern. Först tog de ärendet till Diskrimineringsombudsmannen och hävdade att kollektivavtalet var diskriminerande, men fick inget gehör. Sedan stämde man Unionen i tingsrätten med hjälp av privata medel och två miljoner från klubbkassan.
Läs mer

Så gick det: Stockholms tingsrätt kommer att ta upp tvisten i höst. Av de tusentals tvister som Unionen förhandlar runt om i landet per år, blir ungefär 50 stycken så kallade besvärsärenden med skadeståndsanspråk, där medlemmarna är missnöjda med Unionens hantering. Av dessa går ett av 50 upp i domstol.
 

Fick ny chef - blev avskedad

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, sade Ilija Cunevski till Kollega 2014.
Läs mer

Så gick det: SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka, vilket var det han önskade i första hand.  
 

 

Kabinanställda sades upp - var för erfarna

Bemanningsföretaget Proffice Aviation hyr bland annat ut kabinpersonal till flygbolag. I slutet av 2011 sades sju kabinanställda Unionenmedlemmar upp på grund av arbetsbrist. Strax efteråt anställde bolaget ett 20-tal personer som skulle arbeta med samma sysslor. Som skäl till att de sju medlemmarna inte erbjöds tjänsterna angavs att inhyraren endast ville ha oerfaren personal till sommarsäsongen 2012.

– Det är mycket märkligt. För att ha rätt till återanställning krävs att man har de rätta kvalifikationerna. Nu har man vänt på det hela och säger att kravet för att få anställning är att man inte har den rätta erfarenheten.  Arbetsgivaren har tillämpat reglerna tvärtemot vad som avsetts med dem, sade Lars Åström, förbundsjurist på Unionen inför förhandlingarna.
Unionen stämde företaget på närmare en miljon kronor.
Läs mer

Så gick det: Flygbolaget och medlemmarna gick med på en förlikning före rättegången. Hur mycket pengar medlemmarna fick är belagt med sekretess.  
 

Blev omplacerad efter kommentar på Facebook

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges Television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallades in till chefen och fick veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga bestod i att han på Facebook skrivit var han tyckte att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland borde placeras. Det var inte formuleringen i sig som störde arbetsgivaren, utan att han hade engagerat sig offentligt. Mikael fick efter händelsen inte arbeta med politiska reportage och blev omplacerad.
Läs mer

Så gick det: Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje. Att ventilera privata åsikter på Facebook är inte okej om man jobbar på SVT. Det konstaterade AD som ansåg att arbetsgivaren inte agerat fel när Unionenmedlemmen fick en erinran och omplacerades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.