Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

»Maskinerna blir inte smartare än vi«

AI tar över allt fler av våra arbetsuppgifter. Men det bekymrar inte Stefan Carlsson, professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan.
Publicerad
Illustration: Anna Skoog
Illustration: Anna Skoog

Artificiell intelligens kan låta dramatiskt, men faktum är att många av oss redan möter det varje dag – utan att vara medvetna om det. När vi tar hjälp av någon av de ”personliga assistenter” som finns för mobiltelefoner så är det AI. Likaså när vi har kontakt med någon kundchat. Där sitter alltmer sällan en människa av kött och blod. Tycker du att kundtjänsts skriftliga svar är lite rumphugget, då är det med största sannolikhet en chatbott, en automatiserad svarstjänst.

Läs mer: Beredd? Här kommer AI

– Men inom fem år kommer vi att få svårt att avgöra om vi pratar med en chatbot eller en människa, säger Stefan Carlsson, professor emeritus, Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Han har forskat på AI sedan 1980-talet och specialiserat sig framför allt på bildigenkänning. AI handlar om att lära maskinerna att känna igen mönster, så kallade maskininlärning, så att datorerna kan efterlikna det mänskliga intellektet.

– Det är inget mystiskt med AI. Maskinerna blir inte smartare än vi, men de blir bättre på att se mönster. Ju mer rutinmässig aktivitet det handlar om och ju mer underlag det, finns desto lättare blir det för maskinerna. De kan till exempel hitta rätt information i extremt stora datamängder, säger Stefan Carlsson.

Han beskriver hur utvecklingen inom AI ”kröp otroligt långsamt” de senaste 30 åren ända fram till oktober 2012. Då stod en forskargrupp i Toronto för ett stort genombrott. De hade hållit på med en extrem form av maskininlärning, ”Deep Learning”. I så kallade neurala nätverk, som simulerar den mänskliga hjärnans funktioner, kunde forskarna skala upp problemlösning och öka komplexiteten.

– Normalt blir det mer problem när det är mer komplext, men inte i det här fallet. Till exempel i en uträkning med 60 miljoner parametrar. Det fungerar, men vi vet än i dag inte varför, säger Stefan Carlsson.

Plötsligt kunde en doktorsavhandling som det normalt hade tagit fyra–fem år att skriva fås fram på två veckor med hjälp av ”Deep Learning”, som i dag används som synonym till AI. Man kan också få maskiner att imitera konst och litteratur, däremot inte att skapa något nytt och unikt.

Finns det då risk för att AI kan ersätta forskarna eller andra intellektuella yrken helt? Stefan Carlsson svarar både ja och nej på frågan:

– All mänsklig intellektuell verksamhet där man hämtar in data och fattar ett beslut kan ersättas av nätverk som har tränats upp att känna igen mönster. Maskiner kommer att kunna rita hus.

När det till exempel gäller undervisning så skulle man med hjälp av AI kunna ge varenda elev en privatlärare. Men Stefan Carlsson hävdar att den enda pedagogiska princip som fungerar är när eleven har möjlighet att avbryta sin lärare.

Repetitiva intellektuella yrken ligger mer i farozonen att försvinna än de mer kreativa. I de senare handlar det ofta om att gå utanför någon gräns. En maskin kan kanske ersätta en AD, art director, och skapa en ny logga, men den skulle likna genomsnittet. Ofta är det just motsatsen, något nytt, som man är ute efter, menar Stefan Carlsson.

Det varierade och individuella är svårare för maskinerna, liksom olika mänskliga egenskaper, som social intelligens.

– Det typiskt mänskliga, som empati, är svårare att efterlikna. Kanske ser vi därför på sikt en uppgradering av exempelvis sjuksköterskeyrket, säger han.

I dag är många intellektuella yrkena i samma läge som de manuella var under den tidiga industrialiseringen. De riskerar att försvinna.

– Men yrken har hela tiden försvunnit, samtidigt som det har kommit till nya. Människorna i framtiden kommer inte att bli arbetslösa utan i stället ägna sig åt mer avancerade arbetsuppgifter, säger han.

Paradoxalt nog kommer de riktigt avancerade hantverksyrkena enligt Stefan Carlsson att leva kvar. Visserligen går det att lära en robot att operera med kirurgisk precision. Däremot är det svårare att lära en maskin att fläta en korg. Interaktionen mellan känsel och muskler är komplex. I AI-världen är därför snickarens ställning starkare än kirurgens – än så länge.

Finns det någon stor fara med AI?
– Att man kan bygga upp virtuella världar som egentligen inte existerar. Det kan exempelvis missbrukas i politiska syften. Man kan skapa 20 miljoner sympatisörer till politiska idéer, och det är inte möjligt att avgöra om det är människor eller maskiner.

Läs mer: "Vi kommer att leva som aristokrater"

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.