Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom

Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox.com
Hela 250 000 svenskar är rädda att inte kunna behålla sitt jobb om de blir sjuka. Syda Productions/Colourbox.com

19 procent av de tillfrågade i undersökningen, som gjorts på uppdrag av TRR, Trygghetsrådet, uppger att de är oroliga för att förlora sitt jobb. Sedan de har fått uppge varför de känner denna oro, och då har kunnat ge flera svar, hamnar alternativen ”på grund av kostnadsbesparingar” och ”på grund av bristande lönsamhet” i topp.

Men bland de alternativ som sedan följer toppas listan bland annat av ”om jag blir sjuk blir det svårt att komma tillbaka”. Enligt undersökningen känner cirka 250 000 anställda så.

När det gäller den ökande digitaliseringen och förändrade kompetenskrav är dock rädslan för att förlora jobbet mindre. Ungefär 120 000 tror att de kan bli av med sitt arbete på grund av dessa orsaker.

– Det är förvånande att så få oroar sig för det. Kompetensutveckling och ständigt lärande är a och o för att utvecklas i jobbet och att vara  anställningsbar, säger Lennart Hedström, vd i TRR.

I undersökningen har man också velat ta reda på hur många som har bytt jobb under de senaste fem åren eller som har funderat på att göra det, och vilka orsakerna till detta är.

En andel motsvarande 2,9 miljoner svenskar har svarat att de har bytt jobb under de senaste fem åren medan 1,2 miljoner har gjort det under senaste året. De vanligaste orsakerna är att man har velat utveckla sig och få en förändring i livet. Men många uppger också att en anledning till att man har bytt arbete har varit ett missnöje med chefen.

En stark ökning, jämfört med förra årets undersökning, har skett bland de svenskar som funderar på att byta jobb men tvekar. Förra året uppgav en andel motsvarande 1,8 miljoner att de var i den situationen, i år gäller samma sak för 2,2 miljoner svenskar. Det innebär en ökning med 22 procent. Bland dessa är förutom vilja att utvecklas och att få en förändring i livet främst ett missnöje med lönen den främsta orsaken till att man vill byta jobb.

Fotnot: 1 010 svenskar mellan 16 och 64 år har deltagit i undersökningen som gjordes av undersökningsföretaget Norstat på uppdrag av TRR i juni i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)