Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Många rädda att förlora jobbet vid sjukdom

Över en miljon svenskar är oroliga för att bli av med jobbet enligt en undersökning från TRR. Bristande lönsamhet och kostnadsbesparingar på arbetsplatsen är de främsta skälen. Men många tror också att de kan förlora arbetet om blir sjuka.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox.com
Hela 250 000 svenskar är rädda att inte kunna behålla sitt jobb om de blir sjuka. Syda Productions/Colourbox.com

19 procent av de tillfrågade i undersökningen, som gjorts på uppdrag av TRR, Trygghetsrådet, uppger att de är oroliga för att förlora sitt jobb. Sedan de har fått uppge varför de känner denna oro, och då har kunnat ge flera svar, hamnar alternativen ”på grund av kostnadsbesparingar” och ”på grund av bristande lönsamhet” i topp.

Men bland de alternativ som sedan följer toppas listan bland annat av ”om jag blir sjuk blir det svårt att komma tillbaka”. Enligt undersökningen känner cirka 250 000 anställda så.

När det gäller den ökande digitaliseringen och förändrade kompetenskrav är dock rädslan för att förlora jobbet mindre. Ungefär 120 000 tror att de kan bli av med sitt arbete på grund av dessa orsaker.

– Det är förvånande att så få oroar sig för det. Kompetensutveckling och ständigt lärande är a och o för att utvecklas i jobbet och att vara  anställningsbar, säger Lennart Hedström, vd i TRR.

I undersökningen har man också velat ta reda på hur många som har bytt jobb under de senaste fem åren eller som har funderat på att göra det, och vilka orsakerna till detta är.

En andel motsvarande 2,9 miljoner svenskar har svarat att de har bytt jobb under de senaste fem åren medan 1,2 miljoner har gjort det under senaste året. De vanligaste orsakerna är att man har velat utveckla sig och få en förändring i livet. Men många uppger också att en anledning till att man har bytt arbete har varit ett missnöje med chefen.

En stark ökning, jämfört med förra årets undersökning, har skett bland de svenskar som funderar på att byta jobb men tvekar. Förra året uppgav en andel motsvarande 1,8 miljoner att de var i den situationen, i år gäller samma sak för 2,2 miljoner svenskar. Det innebär en ökning med 22 procent. Bland dessa är förutom vilja att utvecklas och att få en förändring i livet främst ett missnöje med lönen den främsta orsaken till att man vill byta jobb.

Fotnot: 1 010 svenskar mellan 16 och 64 år har deltagit i undersökningen som gjordes av undersökningsföretaget Norstat på uppdrag av TRR i juni i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.