Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Linkedin: Fler kvinnor startar eget

Fler kvinnor vill starta eget och kunna jobba på distans. Det är trender som syns efter pandemin enligt Linkedins Nordenchef.
– Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.
Elisabeth Brising Publicerad 22 augusti 2022, kl 06:00
Kvinna sitter framför datorn.
Kvinnor startar i högre takt eget företag, enligt data från Linkedin. En anledning är önskan efter större flexibilitet och möjligheten att kunna jobba hemifrån. Foto: Shutterstock

I Sverige startar kvinnor eget företag i högre takt än män, enligt siffror som Linkedin tagit fram till World Economic Forums jämställdhetsrapport. Trenden är global. Utvecklingen tog fart 2020-2021 när covid spreds och restriktioner och distansarbete förändrade vardagslivet. 

– Jag tycker det är superhäftigt. Kanske har pandemin bidragit positivt, säger Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

Två typer av kvinnliga entreprenörer

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

Hon ser två olika typer av kvinnliga entreprenörer. Den första är  ”nödvändighetsentreprenören" som drabbades ekonomiskt av pandemin. 
– Många arbetade i servicesektorn som blev permitterade eller uppsagda. En grupp kvinnor startade då eget, ofta online, inom till exempel catering, smycken eller en viss råvara. 


Den andra typen av egenföretagare är de som funderat under pandemin över varför de jobbar, var och hur?
– Vad vill jag egentligen? Det 
har lett till att kvinnor startat eget som konsulter inom coaching, ledarskapsutveckling eller blivit interimchefer.

Det är en grupp kvinnor som kan välja en mer flexibel tillvaro, för det är inte alla som har råd att kliva ur ett jobb, säger Lisa Gunnarsson.

Vill jobba på distans

Även sedan det mesta återgått till det normala efter pandemin vill kvinnor i högre utsträckning ha ett mer flexibelt arbetsliv än män. Enligt Linkedins siffror är svenska kvinnor 24 procent mer benägna än män att söka jobb där arbetsgivaren skriver i annonsen att man kan utföra jobbet på distans.

– Jag vill som kvinna i näringslivet tro att det här är något vi kvinnor själva vill. Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.

Linkedin ser generellt att flexibilitet är det ord flest söker efter när de letar efter nytt jobb, det gäller både män och kvinnor. 

Samtidigt är möjligheten att arbeta på distans något som kan kan upplevas underlätta särskilt för mammor, eftersom de ofta tar ett större ansvar för familjen. 

– Därmed är det ganska givet att kvinnor uppskattar flexibilitet mer. Här får man hoppas att kvinnor har utvärderat hur de vill leva för att kunna ha en balans mellan både familjeliv, egna intressen och arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson.

Svårare nå högre positioner

37 procent av de svenska cheferna är kvinnor. Enligt Linkedins senaste data är det 14 procent mer sannolikt att en svensk man befordras på sin arbetsplats än en kvinna.

Lisa Gunnarsson tror det beror både på gammal näringslivskultur och på bristen på kvinnor som får klättra från en junior nivå till mellannivå. 

– Man kan inte rekrytera en vd från en förstagångschef. Av de juniora förstagångscheferna i Sverige är 40 procent kvinnor, men på seniora toppjobb som i ledningsgrupper är de bara 25 procent. Vad händer däremellan? Vi har för få kvinnliga mellanchefer.

– I en drömvärld har vi 50-50 kvinnor och män på alla nivåer, säger Lisa Gunnarsson. 

Hur ska man lyckas med det?
- Lösningen är att rekrytera fler kvinnor, befordra fler kvinnor på lägre chefsnivåer och få dem att växla upp. 

Global Gender Gap Report & Linkedin

Linkedins undersökning är en del av underlaget i World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2022 och grundar sig på anonymiserade data från 830 miljoner Linkedin-användare, varav 4 miljoner i Sverige.  
Linkedin har också gett ut rapporten 
Gender Equity in the Workplace

Av 36 länder rankas Sverige som nummer 8 när det gäller andel kvinnor på ledande positioner, efter bland annat Finland och Filippinerna.

Totalt sett rankas Sverige som nummer 5 när det gäller hur jämställda länderna i världen är utifrån faktorer som ekonomi, arbete, utbildning och politisk makt. 

Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.