Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Linkedin: Fler kvinnor startar eget

Fler kvinnor vill starta eget och kunna jobba på distans. Det är trender som syns efter pandemin enligt Linkedins Nordenchef.
– Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför datorn.
Kvinnor startar i högre takt eget företag, enligt data från Linkedin. En anledning är önskan efter större flexibilitet och möjligheten att kunna jobba hemifrån. Foto: Shutterstock

I Sverige startar kvinnor eget företag i högre takt än män, enligt siffror som Linkedin tagit fram till World Economic Forums jämställdhetsrapport. Trenden är global. Utvecklingen tog fart 2020-2021 när covid spreds och restriktioner och distansarbete förändrade vardagslivet. 

– Jag tycker det är superhäftigt. Kanske har pandemin bidragit positivt, säger Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

Två typer av kvinnliga entreprenörer

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

Hon ser två olika typer av kvinnliga entreprenörer. Den första är  ”nödvändighetsentreprenören" som drabbades ekonomiskt av pandemin. 
– Många arbetade i servicesektorn som blev permitterade eller uppsagda. En grupp kvinnor startade då eget, ofta online, inom till exempel catering, smycken eller en viss råvara. 


Den andra typen av egenföretagare är de som funderat under pandemin över varför de jobbar, var och hur?
– Vad vill jag egentligen? Det 
har lett till att kvinnor startat eget som konsulter inom coaching, ledarskapsutveckling eller blivit interimchefer.

Det är en grupp kvinnor som kan välja en mer flexibel tillvaro, för det är inte alla som har råd att kliva ur ett jobb, säger Lisa Gunnarsson.

Vill jobba på distans

Även sedan det mesta återgått till det normala efter pandemin vill kvinnor i högre utsträckning ha ett mer flexibelt arbetsliv än män. Enligt Linkedins siffror är svenska kvinnor 24 procent mer benägna än män att söka jobb där arbetsgivaren skriver i annonsen att man kan utföra jobbet på distans.

– Jag vill som kvinna i näringslivet tro att det här är något vi kvinnor själva vill. Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.

Linkedin ser generellt att flexibilitet är det ord flest söker efter när de letar efter nytt jobb, det gäller både män och kvinnor. 

Samtidigt är möjligheten att arbeta på distans något som kan kan upplevas underlätta särskilt för mammor, eftersom de ofta tar ett större ansvar för familjen. 

– Därmed är det ganska givet att kvinnor uppskattar flexibilitet mer. Här får man hoppas att kvinnor har utvärderat hur de vill leva för att kunna ha en balans mellan både familjeliv, egna intressen och arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson.

Svårare nå högre positioner

37 procent av de svenska cheferna är kvinnor. Enligt Linkedins senaste data är det 14 procent mer sannolikt att en svensk man befordras på sin arbetsplats än en kvinna.

Lisa Gunnarsson tror det beror både på gammal näringslivskultur och på bristen på kvinnor som får klättra från en junior nivå till mellannivå. 

– Man kan inte rekrytera en vd från en förstagångschef. Av de juniora förstagångscheferna i Sverige är 40 procent kvinnor, men på seniora toppjobb som i ledningsgrupper är de bara 25 procent. Vad händer däremellan? Vi har för få kvinnliga mellanchefer.

– I en drömvärld har vi 50-50 kvinnor och män på alla nivåer, säger Lisa Gunnarsson. 

Hur ska man lyckas med det?
- Lösningen är att rekrytera fler kvinnor, befordra fler kvinnor på lägre chefsnivåer och få dem att växla upp. 

Global Gender Gap Report & Linkedin

Linkedins undersökning är en del av underlaget i World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2022 och grundar sig på anonymiserade data från 830 miljoner Linkedin-användare, varav 4 miljoner i Sverige.  
Linkedin har också gett ut rapporten 
Gender Equity in the Workplace

Av 36 länder rankas Sverige som nummer 8 när det gäller andel kvinnor på ledande positioner, efter bland annat Finland och Filippinerna.

Totalt sett rankas Sverige som nummer 5 när det gäller hur jämställda länderna i världen är utifrån faktorer som ekonomi, arbete, utbildning och politisk makt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.