Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Linkedin: Fler kvinnor startar eget

Fler kvinnor vill starta eget och kunna jobba på distans. Det är trender som syns efter pandemin enligt Linkedins Nordenchef.
– Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför datorn.
Kvinnor startar i högre takt eget företag, enligt data från Linkedin. En anledning är önskan efter större flexibilitet och möjligheten att kunna jobba hemifrån. Foto: Shutterstock

I Sverige startar kvinnor eget företag i högre takt än män, enligt siffror som Linkedin tagit fram till World Economic Forums jämställdhetsrapport. Trenden är global. Utvecklingen tog fart 2020-2021 när covid spreds och restriktioner och distansarbete förändrade vardagslivet. 

– Jag tycker det är superhäftigt. Kanske har pandemin bidragit positivt, säger Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

Två typer av kvinnliga entreprenörer

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

Hon ser två olika typer av kvinnliga entreprenörer. Den första är  ”nödvändighetsentreprenören" som drabbades ekonomiskt av pandemin. 
– Många arbetade i servicesektorn som blev permitterade eller uppsagda. En grupp kvinnor startade då eget, ofta online, inom till exempel catering, smycken eller en viss råvara. 


Den andra typen av egenföretagare är de som funderat under pandemin över varför de jobbar, var och hur?
– Vad vill jag egentligen? Det 
har lett till att kvinnor startat eget som konsulter inom coaching, ledarskapsutveckling eller blivit interimchefer.

Det är en grupp kvinnor som kan välja en mer flexibel tillvaro, för det är inte alla som har råd att kliva ur ett jobb, säger Lisa Gunnarsson.

Vill jobba på distans

Även sedan det mesta återgått till det normala efter pandemin vill kvinnor i högre utsträckning ha ett mer flexibelt arbetsliv än män. Enligt Linkedins siffror är svenska kvinnor 24 procent mer benägna än män att söka jobb där arbetsgivaren skriver i annonsen att man kan utföra jobbet på distans.

– Jag vill som kvinna i näringslivet tro att det här är något vi kvinnor själva vill. Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.

Linkedin ser generellt att flexibilitet är det ord flest söker efter när de letar efter nytt jobb, det gäller både män och kvinnor. 

Samtidigt är möjligheten att arbeta på distans något som kan kan upplevas underlätta särskilt för mammor, eftersom de ofta tar ett större ansvar för familjen. 

– Därmed är det ganska givet att kvinnor uppskattar flexibilitet mer. Här får man hoppas att kvinnor har utvärderat hur de vill leva för att kunna ha en balans mellan både familjeliv, egna intressen och arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson.

Svårare nå högre positioner

37 procent av de svenska cheferna är kvinnor. Enligt Linkedins senaste data är det 14 procent mer sannolikt att en svensk man befordras på sin arbetsplats än en kvinna.

Lisa Gunnarsson tror det beror både på gammal näringslivskultur och på bristen på kvinnor som får klättra från en junior nivå till mellannivå. 

– Man kan inte rekrytera en vd från en förstagångschef. Av de juniora förstagångscheferna i Sverige är 40 procent kvinnor, men på seniora toppjobb som i ledningsgrupper är de bara 25 procent. Vad händer däremellan? Vi har för få kvinnliga mellanchefer.

– I en drömvärld har vi 50-50 kvinnor och män på alla nivåer, säger Lisa Gunnarsson. 

Hur ska man lyckas med det?
- Lösningen är att rekrytera fler kvinnor, befordra fler kvinnor på lägre chefsnivåer och få dem att växla upp. 

Global Gender Gap Report & Linkedin

Linkedins undersökning är en del av underlaget i World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2022 och grundar sig på anonymiserade data från 830 miljoner Linkedin-användare, varav 4 miljoner i Sverige.  
Linkedin har också gett ut rapporten 
Gender Equity in the Workplace

Av 36 länder rankas Sverige som nummer 8 när det gäller andel kvinnor på ledande positioner, efter bland annat Finland och Filippinerna.

Totalt sett rankas Sverige som nummer 5 när det gäller hur jämställda länderna i världen är utifrån faktorer som ekonomi, arbete, utbildning och politisk makt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.