Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Linkedin: Fler kvinnor startar eget

Fler kvinnor vill starta eget och kunna jobba på distans. Det är trender som syns efter pandemin enligt Linkedins Nordenchef.
– Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter framför datorn.
Kvinnor startar i högre takt eget företag, enligt data från Linkedin. En anledning är önskan efter större flexibilitet och möjligheten att kunna jobba hemifrån. Foto: Shutterstock

I Sverige startar kvinnor eget företag i högre takt än män, enligt siffror som Linkedin tagit fram till World Economic Forums jämställdhetsrapport. Trenden är global. Utvecklingen tog fart 2020-2021 när covid spreds och restriktioner och distansarbete förändrade vardagslivet. 

– Jag tycker det är superhäftigt. Kanske har pandemin bidragit positivt, säger Linkedins Nordenchef Lisa Gunnarsson.

Två typer av kvinnliga entreprenörer

Lisa Gunnarsson, Nordenchef på LinkedIn.
Lisa Gunnarsson. Foto: LinkedIn.

Hon ser två olika typer av kvinnliga entreprenörer. Den första är  ”nödvändighetsentreprenören" som drabbades ekonomiskt av pandemin. 
– Många arbetade i servicesektorn som blev permitterade eller uppsagda. En grupp kvinnor startade då eget, ofta online, inom till exempel catering, smycken eller en viss råvara. 


Den andra typen av egenföretagare är de som funderat under pandemin över varför de jobbar, var och hur?
– Vad vill jag egentligen? Det 
har lett till att kvinnor startat eget som konsulter inom coaching, ledarskapsutveckling eller blivit interimchefer.

Det är en grupp kvinnor som kan välja en mer flexibel tillvaro, för det är inte alla som har råd att kliva ur ett jobb, säger Lisa Gunnarsson.

Vill jobba på distans

Även sedan det mesta återgått till det normala efter pandemin vill kvinnor i högre utsträckning ha ett mer flexibelt arbetsliv än män. Enligt Linkedins siffror är svenska kvinnor 24 procent mer benägna än män att söka jobb där arbetsgivaren skriver i annonsen att man kan utföra jobbet på distans.

– Jag vill som kvinna i näringslivet tro att det här är något vi kvinnor själva vill. Många jag pratar med upplever att möjligheten att ha balans i livet har blivit bättre, säger Lisa Gunnarsson.

Linkedin ser generellt att flexibilitet är det ord flest söker efter när de letar efter nytt jobb, det gäller både män och kvinnor. 

Samtidigt är möjligheten att arbeta på distans något som kan kan upplevas underlätta särskilt för mammor, eftersom de ofta tar ett större ansvar för familjen. 

– Därmed är det ganska givet att kvinnor uppskattar flexibilitet mer. Här får man hoppas att kvinnor har utvärderat hur de vill leva för att kunna ha en balans mellan både familjeliv, egna intressen och arbetslivet, säger Lisa Gunnarsson.

Svårare nå högre positioner

37 procent av de svenska cheferna är kvinnor. Enligt Linkedins senaste data är det 14 procent mer sannolikt att en svensk man befordras på sin arbetsplats än en kvinna.

Lisa Gunnarsson tror det beror både på gammal näringslivskultur och på bristen på kvinnor som får klättra från en junior nivå till mellannivå. 

– Man kan inte rekrytera en vd från en förstagångschef. Av de juniora förstagångscheferna i Sverige är 40 procent kvinnor, men på seniora toppjobb som i ledningsgrupper är de bara 25 procent. Vad händer däremellan? Vi har för få kvinnliga mellanchefer.

– I en drömvärld har vi 50-50 kvinnor och män på alla nivåer, säger Lisa Gunnarsson. 

Hur ska man lyckas med det?
- Lösningen är att rekrytera fler kvinnor, befordra fler kvinnor på lägre chefsnivåer och få dem att växla upp. 

Global Gender Gap Report & Linkedin

Linkedins undersökning är en del av underlaget i World Economic Forums rapport Global Gender Gap Report 2022 och grundar sig på anonymiserade data från 830 miljoner Linkedin-användare, varav 4 miljoner i Sverige.  
Linkedin har också gett ut rapporten 
Gender Equity in the Workplace

Av 36 länder rankas Sverige som nummer 8 när det gäller andel kvinnor på ledande positioner, efter bland annat Finland och Filippinerna.

Totalt sett rankas Sverige som nummer 5 när det gäller hur jämställda länderna i världen är utifrån faktorer som ekonomi, arbete, utbildning och politisk makt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.