Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvinnorna dominerar - förutom i toppen

Modebranschen växer. Både vad gäller omsättning och antal anställda. Modevärlden är en kvinnodominerad bransch och ser man till toppositionerna är branschen bättre på jämställdhet än övriga näringslivet. Men trots det är det männen som dominerar även här.
Linnea Andersson Publicerad
Antalet anställda inom svensk modebransch växer. År 2014 anställda branschen 56 303 personer. Över 60 procent av företagen är enmansföretag och 96 procent har färre än tio anställda.

Modebranschen sysselsatte drygt 56 000 personer år 2013 (H&M exkluderat), enligt siffror från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). Det är fler anställda än i livsmedelsbranschen och innebär att modebranschen är ungefär hälften så stor som Sveriges fordonsindustri. Mellan år 2012 och 2013 utökades branschen med 2 063 personer eller 3,8 procent. Under samma period ökade det totala antalet anställda i Sverige med knappt 1 procent.

Modevärlden är kvinnodominerad och hela 73 procent av de anställda är kvinnor, att jämföra med Sveriges sysselsättning i stort där 48 procent är kvinnor.

Vad gäller högre beslutsfattande nivåer är modebranschen något mer jämställd än näringslivet i stort, även om män också dominerar här. 2013 var 40 procent kvinnor på styrelsenivå, vilket är högre än de 31 procent som kvinnor då utgjorde i näringslivet generellt sett. Samma år var andelen kvinnliga vd:ar 29 procent i modebranschen, jämfört med 15 procent i övriga näringslivet.

Att det är en större andel kvinnor på vd-positioner bland modeföretagen kan bland annat bero på att många kvinnor i modebranschen är verkställande direktörer i sina egna företag. Av de sju företag som Kollega har pratat med har fem kvinnor som vd.

Speciellt för modebranschen är att över 60 procent av företagen är enmansföretag. Det är till stor del de stora klädjättarna som står för sysselsättningen. Hela 96 procent av enmansföretagen har färre än tio anställda. Andelen företag med fler än 250 anställda utgör endast 0,1 procent av modeföretagen men sysselsätter ändå en tredjedel av branschens anställda.  

Trots att samtliga företag som Kollega har pratat med har funnits på marknaden länge har fyra av sju företag högst 20 anställda.

Flest anställda i branschen totalt, 64 procent, återfinns föga förvånande inom butikshandeln.

Antal anställda i Sverige (exklusive H&M):

2011 - 49 050

2012 - 54 240

2013 -  56 303

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.