Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvinnorna dominerar - förutom i toppen

Modebranschen växer. Både vad gäller omsättning och antal anställda. Modevärlden är en kvinnodominerad bransch och ser man till toppositionerna är branschen bättre på jämställdhet än övriga näringslivet. Men trots det är det männen som dominerar även här.
Linnea Andersson Publicerad
Antalet anställda inom svensk modebransch växer. År 2014 anställda branschen 56 303 personer. Över 60 procent av företagen är enmansföretag och 96 procent har färre än tio anställda.

Modebranschen sysselsatte drygt 56 000 personer år 2013 (H&M exkluderat), enligt siffror från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). Det är fler anställda än i livsmedelsbranschen och innebär att modebranschen är ungefär hälften så stor som Sveriges fordonsindustri. Mellan år 2012 och 2013 utökades branschen med 2 063 personer eller 3,8 procent. Under samma period ökade det totala antalet anställda i Sverige med knappt 1 procent.

Modevärlden är kvinnodominerad och hela 73 procent av de anställda är kvinnor, att jämföra med Sveriges sysselsättning i stort där 48 procent är kvinnor.

Vad gäller högre beslutsfattande nivåer är modebranschen något mer jämställd än näringslivet i stort, även om män också dominerar här. 2013 var 40 procent kvinnor på styrelsenivå, vilket är högre än de 31 procent som kvinnor då utgjorde i näringslivet generellt sett. Samma år var andelen kvinnliga vd:ar 29 procent i modebranschen, jämfört med 15 procent i övriga näringslivet.

Att det är en större andel kvinnor på vd-positioner bland modeföretagen kan bland annat bero på att många kvinnor i modebranschen är verkställande direktörer i sina egna företag. Av de sju företag som Kollega har pratat med har fem kvinnor som vd.

Speciellt för modebranschen är att över 60 procent av företagen är enmansföretag. Det är till stor del de stora klädjättarna som står för sysselsättningen. Hela 96 procent av enmansföretagen har färre än tio anställda. Andelen företag med fler än 250 anställda utgör endast 0,1 procent av modeföretagen men sysselsätter ändå en tredjedel av branschens anställda.  

Trots att samtliga företag som Kollega har pratat med har funnits på marknaden länge har fyra av sju företag högst 20 anställda.

Flest anställda i branschen totalt, 64 procent, återfinns föga förvånande inom butikshandeln.

Antal anställda i Sverige (exklusive H&M):

2011 - 49 050

2012 - 54 240

2013 -  56 303

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.