Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvinnorna dominerar - förutom i toppen

Modebranschen växer. Både vad gäller omsättning och antal anställda. Modevärlden är en kvinnodominerad bransch och ser man till toppositionerna är branschen bättre på jämställdhet än övriga näringslivet. Men trots det är det männen som dominerar även här.
Linnea Andersson Publicerad
Antalet anställda inom svensk modebransch växer. År 2014 anställda branschen 56 303 personer. Över 60 procent av företagen är enmansföretag och 96 procent har färre än tio anställda.

Modebranschen sysselsatte drygt 56 000 personer år 2013 (H&M exkluderat), enligt siffror från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). Det är fler anställda än i livsmedelsbranschen och innebär att modebranschen är ungefär hälften så stor som Sveriges fordonsindustri. Mellan år 2012 och 2013 utökades branschen med 2 063 personer eller 3,8 procent. Under samma period ökade det totala antalet anställda i Sverige med knappt 1 procent.

Modevärlden är kvinnodominerad och hela 73 procent av de anställda är kvinnor, att jämföra med Sveriges sysselsättning i stort där 48 procent är kvinnor.

Vad gäller högre beslutsfattande nivåer är modebranschen något mer jämställd än näringslivet i stort, även om män också dominerar här. 2013 var 40 procent kvinnor på styrelsenivå, vilket är högre än de 31 procent som kvinnor då utgjorde i näringslivet generellt sett. Samma år var andelen kvinnliga vd:ar 29 procent i modebranschen, jämfört med 15 procent i övriga näringslivet.

Att det är en större andel kvinnor på vd-positioner bland modeföretagen kan bland annat bero på att många kvinnor i modebranschen är verkställande direktörer i sina egna företag. Av de sju företag som Kollega har pratat med har fem kvinnor som vd.

Speciellt för modebranschen är att över 60 procent av företagen är enmansföretag. Det är till stor del de stora klädjättarna som står för sysselsättningen. Hela 96 procent av enmansföretagen har färre än tio anställda. Andelen företag med fler än 250 anställda utgör endast 0,1 procent av modeföretagen men sysselsätter ändå en tredjedel av branschens anställda.  

Trots att samtliga företag som Kollega har pratat med har funnits på marknaden länge har fyra av sju företag högst 20 anställda.

Flest anställda i branschen totalt, 64 procent, återfinns föga förvånande inom butikshandeln.

Antal anställda i Sverige (exklusive H&M):

2011 - 49 050

2012 - 54 240

2013 -  56 303

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.