Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvinnorna dominerar - förutom i toppen

Modebranschen växer. Både vad gäller omsättning och antal anställda. Modevärlden är en kvinnodominerad bransch och ser man till toppositionerna är branschen bättre på jämställdhet än övriga näringslivet. Men trots det är det männen som dominerar även här.
Linnea Andersson Publicerad
Antalet anställda inom svensk modebransch växer. År 2014 anställda branschen 56 303 personer. Över 60 procent av företagen är enmansföretag och 96 procent har färre än tio anställda.

Modebranschen sysselsatte drygt 56 000 personer år 2013 (H&M exkluderat), enligt siffror från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). Det är fler anställda än i livsmedelsbranschen och innebär att modebranschen är ungefär hälften så stor som Sveriges fordonsindustri. Mellan år 2012 och 2013 utökades branschen med 2 063 personer eller 3,8 procent. Under samma period ökade det totala antalet anställda i Sverige med knappt 1 procent.

Modevärlden är kvinnodominerad och hela 73 procent av de anställda är kvinnor, att jämföra med Sveriges sysselsättning i stort där 48 procent är kvinnor.

Vad gäller högre beslutsfattande nivåer är modebranschen något mer jämställd än näringslivet i stort, även om män också dominerar här. 2013 var 40 procent kvinnor på styrelsenivå, vilket är högre än de 31 procent som kvinnor då utgjorde i näringslivet generellt sett. Samma år var andelen kvinnliga vd:ar 29 procent i modebranschen, jämfört med 15 procent i övriga näringslivet.

Att det är en större andel kvinnor på vd-positioner bland modeföretagen kan bland annat bero på att många kvinnor i modebranschen är verkställande direktörer i sina egna företag. Av de sju företag som Kollega har pratat med har fem kvinnor som vd.

Speciellt för modebranschen är att över 60 procent av företagen är enmansföretag. Det är till stor del de stora klädjättarna som står för sysselsättningen. Hela 96 procent av enmansföretagen har färre än tio anställda. Andelen företag med fler än 250 anställda utgör endast 0,1 procent av modeföretagen men sysselsätter ändå en tredjedel av branschens anställda.  

Trots att samtliga företag som Kollega har pratat med har funnits på marknaden länge har fyra av sju företag högst 20 anställda.

Flest anställda i branschen totalt, 64 procent, återfinns föga förvånande inom butikshandeln.

Antal anställda i Sverige (exklusive H&M):

2011 - 49 050

2012 - 54 240

2013 -  56 303

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.