Meningen med det nya avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora personalneddragningar inom näringslivet när företag drabbas av ekonomiska chocker utifrån. Som nu, med anledning av coronaviruset. Det genom att man i stället för att lägga varsel ska kunna sänka anställdas arbetstid och lön.

Läs mer: Krisavtal kan bli dyrt för anställda

När krisstödet blir verklighet är dock ännu oklart. Men enligt finansminister Magdalena Andersson (S), kan det dröja till den 1 augusti i år. Och något stöd i efterhand kommer ekonomiskt drabbade företag, enligt uppgift till TT, sannolikt inte få.

Unionen har sedan tidigare efterfrågat förslaget. På sin Twitter skriver förbundsordförande Martin Linder:

"Unionen har tillsammans med andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom industrin länge drivit kravet på ett mer konkurrenskraftigt system för korttidsarbete. Avgörande att det nu äntligen blir verklighet!"

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

I en kommentar från Svenskt Näringsliv skriver vice vd, Mattias Dahl, att han tycker att det är utmärkt att regeringen nu inför ett effektivt system för korttidsarbete under kriser då det kan rädda svenska jobb. Men att införandet av den nya lagstiftningen är alldeles för sent om det dröjer ända till augusti.

– Under krisåren 2008-2009 försvann tiotusentals svenska industrijobb när i grunden livskraftiga företag slogs ut. Samtidigt lyckades man i flera andra länder rädda många jobb tack vare korttidsarbete. Att vi i Sverige inte har samma möjligheter är en konkurrensnackdel för både företag och jobb.

Mattias Dahl anser därför att det nu är viktigt att korttidsarbetet snabbt blir möljigt.

– Det har redan dröjt för länge, säger han.