Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisstöd ska dämpa följder av corona

Regeringen, C och L är nu överens om att införa ett nytt avtal för korttidsarbete. Senast den 1 augusti 2020 ska ett statligt krisstöd för näringslivet kunna vara på plats, med syfte att mildra följderna av coronaviruset.
Anita Täpp Publicerad
Maria Hansson/TT, Anders Wiklund/TT
Syftet med avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora neddragningar när företag drabbas av ekonomiska chocker, till exempel med anledning av coronaviruset. Maria Hansson/TT, Anders Wiklund/TT

Meningen med det nya avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora personalneddragningar inom näringslivet när företag drabbas av ekonomiska chocker utifrån. Som nu, med anledning av coronaviruset. Det genom att man i stället för att lägga varsel ska kunna sänka anställdas arbetstid och lön.

Läs mer: Krisavtal kan bli dyrt för anställda

När krisstödet blir verklighet är dock ännu oklart. Men enligt finansminister Magdalena Andersson (S), kan det dröja till den 1 augusti i år. Och något stöd i efterhand kommer ekonomiskt drabbade företag, enligt uppgift till TT, sannolikt inte få.

Unionen har sedan tidigare efterfrågat förslaget. På sin Twitter skriver förbundsordförande Martin Linder:

"Unionen har tillsammans med andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom industrin länge drivit kravet på ett mer konkurrenskraftigt system för korttidsarbete. Avgörande att det nu äntligen blir verklighet!"

Läs mer: Facket vill ha stöd för företag i kris

I en kommentar från Svenskt Näringsliv skriver vice vd, Mattias Dahl, att han tycker att det är utmärkt att regeringen nu inför ett effektivt system för korttidsarbete under kriser då det kan rädda svenska jobb. Men att införandet av den nya lagstiftningen är alldeles för sent om det dröjer ända till augusti.

– Under krisåren 2008-2009 försvann tiotusentals svenska industrijobb när i grunden livskraftiga företag slogs ut. Samtidigt lyckades man i flera andra länder rädda många jobb tack vare korttidsarbete. Att vi i Sverige inte har samma möjligheter är en konkurrensnackdel för både företag och jobb.

Mattias Dahl anser därför att det nu är viktigt att korttidsarbetet snabbt blir möljigt.

– Det har redan dröjt för länge, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)