Regeringen, C och L är nu överens om att införa ett nytt avtal för korttidsarbete. Senast den 1 augusti 2020 ska ett statligt krisstöd för näringslivet kunna vara på plats, med syfte att mildra följderna av coronaviruset.
Syftet med avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora neddragningar när företag drabbas av ekonomiska chocker, till exempel med anledning av coronaviruset. Maria Hansson/TT, Anders Wiklund/TT
Meningen med det nya avtalet för korttidsarbete är att förhindra stora personalneddragningar inom näringslivet när företag drabbas av ekonomiska chocker utifrån. Som nu, med anledning av coronaviruset. Det genom att man i stället för att lägga varsel ska kunna sänka anställdas arbetstid och lön.
När krisstödet blir verklighet är dock ännu oklart. Men enligt finansminister Magdalena Andersson (S), kan det dröja till den 1 augusti i år. Och något stöd i efterhand kommer ekonomiskt drabbade företag, enligt uppgift till TT, sannolikt inte få.
Unionen har sedan tidigare efterfrågat förslaget. På sin Twitter skriver förbundsordförande Martin Linder:
"Unionen har tillsammans med andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom industrin länge drivit kravet på ett mer konkurrenskraftigt system för korttidsarbete. Avgörande att det nu äntligen blir verklighet!"
I en kommentar från Svenskt Näringsliv skriver vice vd, Mattias Dahl, att han tycker att det är utmärkt att regeringen nu inför ett effektivt system för korttidsarbete under kriser då det kan rädda svenska jobb. Men att införandet av den nya lagstiftningen är alldeles för sent om det dröjer ända till augusti.
– Under krisåren 2008-2009 försvann tiotusentals svenska industrijobb när i grunden livskraftiga företag slogs ut. Samtidigt lyckades man i flera andra länder rädda många jobb tack vare korttidsarbete. Att vi i Sverige inte har samma möjligheter är en konkurrensnackdel för både företag och jobb.
Mattias Dahl anser därför att det nu är viktigt att korttidsarbetet snabbt blir möljigt.
Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält
Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/
Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter?
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
Hur har det gått?
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
Finns det några nackdelar?
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.
“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft.
– Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens.
Skev syn på ålder i Sverige
Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder.
I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker.
– Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.
Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet.
– Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa.
Rata äldre kostar miljarder
Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna.
– Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre.
Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar.
– Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.
Ålderismen blir obsolet
Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.
Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.