Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Konsten att starta ett företag

Det var en vacker sommarnatt som Ali och hans två kompisar Saleh och Shafik satt och funderade på vad de ville göra i framtiden. De hade just tagit studenten, och pratade om vilka förutsättningar de hade. Skulle de kunna starta eget?
Gabriella Westberg Publicerad

– Vi hade ju inget startkapital, och kunde inte köpa in någon maskinpark eller så. Men vi hade oss själva och en massa människor vi känner som har olika talanger och kompetenser, men som inte kommit ut i arbetslivet. Vi såg det som vårt kapital.

Ali Khalil, Saleh Karrani och Shafik Muwanga var inte ens 20 år fyllda när de drog igång bemannings- och rekryteringsbolaget SSA-Group. I dag har de tre personer anställda på heltid, utöver sig själva. De ser sina arbetslösa vänner och grannar som konkurrensmedel.

Enligt Ali Khalil var nyckeln för dem att jobba med ett mycket lokalt perspektiv, de rekryterar från fritidsgårdar och från närområdet och har specialiserat sig på att hitta vad de kallar ”reell kompetens” till skillnad från den mer formella.

– Världens bästa programmerare kanske inte har en examen från KTH, utan sitter hemma och hackar. Vi känner dem vi jobbar med och vet vad de kan.

Sin metod kallar de ”innovativ rekrytering”. Ali Khalil berättar om ett av deras första jobb. Kunden hade två fasta tjänster att tillsätta. Ali, Saleh och Shafik fick en kravprofil och presenterade efter en tid sex kandidater som alla motsvarade profilen. Om kunden kunde tänka sig att ta in alla sex på tre veckors praktik, skulle de sedan få välja ut vilka två som skulle få den fasta tjänsten.

– Men vi sa inget om namn, kön eller ålder på kandidaterna då! Det här är personer som alla sökt liknande jobb tidigare men inte ens fått svar på sina inskickade ansökningar, förklarar Ali Khalil.

Det slutade med att alla sex fick anställning, berättar han stolt. Men vi tar det från början. Hur startar man ett företag när man aldrig har gjort något sådant förut? Jo,  man måste få rätt stöd i rätt tid, menar Ali Khalil. De tre vännerna träffade också en coach på Nyföretagarcentrum inför starten. Där fick de dock ingen vidare uppmuntran.

– Den coach vi träffade då trodde inte att det skulle funka utan investeringskapital och sa att vi måste börja med att investera i arbetskläder och hemsida, innan vi drog igång. Vi gick därifrån och tänkte: Äh, vi kör ändå!

Det fanns flera hinder att ta sig över, skulle det visa sig. De potentiella kunder de närmade sig ville se referenser, att de skulle visa att de levererat förut. Men det hade de ju inte.

Ali Khalil tycker att kommunerna borde ta ett större ansvar för företagsamma medborgare och våga ge dem den där chansen.

– Den största risken de löper är att köpa en tjänst med dålig leverans. Jaha, det går man vidare ifrån. Men om det går bra – det går knappt ens att räkna på den nyttan! Det där första steget är så viktigt, det är där det avgörs om det blir något eller inte.

SSA-Groups första kund blev också Botkyrka kommun. Det de fakturerade kommunen blev både startbudget och en första referens.

Nästa hinder handlade om det mer formella: regler, rutiner, skatter och juridik.

– Vi hade ingen aning om hur man driver ett företag när vi startade. Vi anställde folk på olika sätt som vi sedan förstod var olagliga. Vi visste inte att man inte fick göra så.

De var inte alls beredda på hur mycket byråkrati det krävdes. De fick böter gång på gång för att ha fyllt i olika skatteformulär fel. Även om det handlade om mindre summor - fem hundra kronor här, en tusenlapp där – kändes det som enorma summor för de tre studenterna.

– ”Sorry, vi visste inte att man måste kryssa i den där rutan”, sa vi. Men det hjälpte inte.

Första gången de hörde ordet ”offert” var när en kund bad om en. De letade upp faktureringsmallar och anställningsavtal på nätet som de kopierade.

– Vi hade inte råd att köpa in några tjänster, så vi fick sitta uppe på nätterna och googla oss fram. Från början hade vi inget kontor heller, vi satt på nattöppna Donken (McDonalds) med en laptop. På dagen klädde vi oss fint och mötte kunder.

Nu har de fått rutin på det byråkratiska. Men det finns fortfarande orosmoln bland reglerna för företagare, säger Ali Khalil. Sjuklöneansvaret till exempel, som innebär att företaget måste stå för sjuklönen de första två veckorna, om en anställd blir sjuk.

– Om någon av oss blir sjuk och vi måste ta in en vikarie – det blir en så sjukt hög kostnad för ett litet företag som vårt.

Ali Khalil tycker att små företag med mindre än fem anställda åtminstone under det första året borde få slippa den första veckans sjuklöneansvar. Det skulle få många fler företag att överleva, säger han.

Och så efterlyser han en slags startcentral, som skulle kunna fungera som Arbetsförmedlingen för de som söker jobb. Ett ställe där man kan ställa enormt enkla frågor men som är svåra att hitta svar på, som han säger. Där skulle man samla information från Bolagsverket, Skatteverket, juridisk kompetens och så skulle det finnas en coach-service för nyföretagare. Tillväxtverket?

– Om Tillväxtverket har det ansvaret skulle de behöva bli mycket synligare, för jag har verkligen letat efter en sådan tjänst.

Facket borde också kunna komma närmare uppstartsföretagarna, säger han. Första gången han kom i kontakt med Unionen Egenföretagare hade han ingen aning om att det ens fanns fackförbund som också riktade sig till företagare.

Ali Khalil

Född: 1992
Bor: Alby ”Kan inte tänka mig att leva någon annanstans än här!”
Utbildning: Gymnasiet, teknisk linje. Påbörjade lärarutbildning vid Södertörns högskola. ”Men hoppade av när det började gå bra för SSA Group.”
Politiska uppdrag: Vice ordförande i arbetsmarknads- och näringslivsberedningen för MP i kommunfullmäktige.
Ideellt: Ordförande för idrottsföreningen Konyaspor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”