Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns framtidsjobben

Biolog, beteendevetare eller veterinär. Det är yrken som det kommer att råda stor konkurrens om framöver. För arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter ser framtiden däremot ljusare ut, enligt en ny rapport från Saco.
Ola Rennstam Publicerad
Caroline Tibell/TT
Vill du bli inredningsarkitekt? Då ser framtiden ljus ut för dig! På bilden tittar inredningsarkitekten Pia Nordahl Frisk (tv) och formgivaren Marit Stigsdotter ut genom en grön persienn, designad av Gen Ishikawa. Caroline Tibell/TT

Funderar du på vad du ska bli när du blir stor? Eller är det helt enkelt dags att sadla om? För att undvika negativa överraskningar kan det vara klokt att sätta sig in i läget på arbetsmarknaden innan du börjar en lång utbildning. I en ny rapport om akademikernas arbetsmarknad har Saco analyserat vilka yrken som det kommer vara störst – och minst – konkurrens om i framtiden.

Bäst framtidsutsikter tycks det finnas för till exempel arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter. Där kommer konkurrensen att vara liten.

Inom yrkeskategorier, som arkitekt, jurist och läkare, bedöms det vara balans på arbetsmarknaden. Vill man däremot arbeta som biolog, beteendevetare eller veterinär bör man vara medveten om att konkurrensen om jobben kommer att vara stor.

Fakta

För de här blir det tufft:
Beteendevetare, Biolog, Hälsovetare, Kommunikationsyrken, Musei- och kulturyrken, Samhällsvetare, Veterinär.

Här ser det bättre ut:
Arbetsterapeut, Audionom, Biomedicinsk analytiker, Cytodiagnostiker, Datavetare, Djursjukskötare, Inredningsarkitekt, Kemist, Lärare (förskoleklass till åk 6), Lärare  (yrkeslärare i gym­nasieskolan), Matematiker och statistiker, Naturvetare inom arbetsmiljö, Naturvetare inom trädgård och landskap, Planeringsarkitekt, Receptarie, Skolledare.

Saco

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.