Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns framtidsjobben

Biolog, beteendevetare eller veterinär. Det är yrken som det kommer att råda stor konkurrens om framöver. För arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter ser framtiden däremot ljusare ut, enligt en ny rapport från Saco.
Ola Rennstam Publicerad
Caroline Tibell/TT
Vill du bli inredningsarkitekt? Då ser framtiden ljus ut för dig! På bilden tittar inredningsarkitekten Pia Nordahl Frisk (tv) och formgivaren Marit Stigsdotter ut genom en grön persienn, designad av Gen Ishikawa. Caroline Tibell/TT

Funderar du på vad du ska bli när du blir stor? Eller är det helt enkelt dags att sadla om? För att undvika negativa överraskningar kan det vara klokt att sätta sig in i läget på arbetsmarknaden innan du börjar en lång utbildning. I en ny rapport om akademikernas arbetsmarknad har Saco analyserat vilka yrken som det kommer vara störst – och minst – konkurrens om i framtiden.

Bäst framtidsutsikter tycks det finnas för till exempel arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter. Där kommer konkurrensen att vara liten.

Inom yrkeskategorier, som arkitekt, jurist och läkare, bedöms det vara balans på arbetsmarknaden. Vill man däremot arbeta som biolog, beteendevetare eller veterinär bör man vara medveten om att konkurrensen om jobben kommer att vara stor.

Fakta

För de här blir det tufft:
Beteendevetare, Biolog, Hälsovetare, Kommunikationsyrken, Musei- och kulturyrken, Samhällsvetare, Veterinär.

Här ser det bättre ut:
Arbetsterapeut, Audionom, Biomedicinsk analytiker, Cytodiagnostiker, Datavetare, Djursjukskötare, Inredningsarkitekt, Kemist, Lärare (förskoleklass till åk 6), Lärare  (yrkeslärare i gym­nasieskolan), Matematiker och statistiker, Naturvetare inom arbetsmiljö, Naturvetare inom trädgård och landskap, Planeringsarkitekt, Receptarie, Skolledare.

Saco

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.