Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns framtidsjobben

Biolog, beteendevetare eller veterinär. Det är yrken som det kommer att råda stor konkurrens om framöver. För arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter ser framtiden däremot ljusare ut, enligt en ny rapport från Saco.
Ola Rennstam Publicerad
Caroline Tibell/TT
Vill du bli inredningsarkitekt? Då ser framtiden ljus ut för dig! På bilden tittar inredningsarkitekten Pia Nordahl Frisk (tv) och formgivaren Marit Stigsdotter ut genom en grön persienn, designad av Gen Ishikawa. Caroline Tibell/TT

Funderar du på vad du ska bli när du blir stor? Eller är det helt enkelt dags att sadla om? För att undvika negativa överraskningar kan det vara klokt att sätta sig in i läget på arbetsmarknaden innan du börjar en lång utbildning. I en ny rapport om akademikernas arbetsmarknad har Saco analyserat vilka yrken som det kommer vara störst – och minst – konkurrens om i framtiden.

Bäst framtidsutsikter tycks det finnas för till exempel arbetsterapeuter, skolledare och inredningsarkitekter. Där kommer konkurrensen att vara liten.

Inom yrkeskategorier, som arkitekt, jurist och läkare, bedöms det vara balans på arbetsmarknaden. Vill man däremot arbeta som biolog, beteendevetare eller veterinär bör man vara medveten om att konkurrensen om jobben kommer att vara stor.

Fakta

För de här blir det tufft:
Beteendevetare, Biolog, Hälsovetare, Kommunikationsyrken, Musei- och kulturyrken, Samhällsvetare, Veterinär.

Här ser det bättre ut:
Arbetsterapeut, Audionom, Biomedicinsk analytiker, Cytodiagnostiker, Datavetare, Djursjukskötare, Inredningsarkitekt, Kemist, Lärare (förskoleklass till åk 6), Lärare  (yrkeslärare i gym­nasieskolan), Matematiker och statistiker, Naturvetare inom arbetsmiljö, Naturvetare inom trädgård och landskap, Planeringsarkitekt, Receptarie, Skolledare.

Saco

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.