Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Forskning: Distansarbete gör oss mer produktiva

Distansarbete gör oss mer produktiva och ökar chansen att vi stannar kvar på en arbetsplats. Det visar en genomgång av flera studier.
David Österberg Publicerad 9 mars 2023, kl 08:15
Man som jobbar hemifrån
Att arbeta hemifrån kan göra oss mer effektiva, enligt en genomgång av flera studier. Jessica Gow/TT

Många tjänstemän har arbetat på distans då och då under lång tid. Under pandemin fick hemarbetet ett kraftigt uppsving och verkar vara här för att stanna. Nu har forskare vid Gävle högskola gjort en genomgång av 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. Studierna är gjorda mellan 2000 och 2021.

Viktigt med valfrihet

Genomgången visar att distansarbete ökar vår produktivitet och inte påverkar kvaliteten negativt. En viktig faktor är valfriheten. Personer som själva valt distansarbete upplever i hög utsträckning att de är effektiva och produktiva när de inte är på kontoret. Valfriheten ökar också viljan att stanna på arbetsplatsen.

– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Han betonar samtidigt att distansarbete inte är någon universallösning, vad gäller exempelvis arbetsmiljöarbete eller ledarskap.

Bra med hybridlösningar

En forskare som inte varit lika positiv till distansarbete är Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Under pandemin uppmanade han företag att fasa ut hemarbetet.

Innan krisen hade vi högre krav på arbetet än att det skulle vara tekniskt möjligt att utföra. Vi vill ju att arbetsmiljön ska vara på topp, vi vill ju att produkter och tjänster ska vara lysande, vi vill ju ha riktigt bra möten, sa han då till Kollega.

I dag säger han att det är uppenbart att många arbetsgivare och arbetstagare ser ett stort värde i hybridarbete – och att han framför allt var skeptisk till distansarbete på heltid. Han påpekar samtidigt att det bara finns två randomiserade (med slumpmässigt utvalda deltagare) studier i det urval som Högskolan i Gävle har gjort och att man därför bör tolka resultaten försiktigt.

Många möten stjäl fokus

Oskar Nordström Skans hänvisar också till en nyligen gjord studie där forskarna mätte produktiviteten hos drygt 10 000 indiska arbetstagare på ett IT-företag. De jobbade hemifrån på heltid under pandemin. Studien visar att arbetstagarna var något mindre eller lika produktiva när de arbetade hemifrån på heltid – men att de var tvungna att arbeta fler timmar för att uppnå lika hög produktivitet.

Förklaringen är framför allt att det är svårare att utföra vissa arbetsuppgifter digitalt. Arbetstagarna deltog i fler korta möten vilket minskade tiden de kunde arbeta koncentrerat. De pratade också mindre med nära kollegor och chefer och interagerade med färre personer och med färre delar av företaget.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.