Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Förlängd permittering ska hjälpa företag genom krisen

Nu kan Unionenklubben på Tallink Silja andas ut. Under måndagen kom beskedet att regeringen föreslår ytterligare krisåtgärder för företagen, bland annat att möjligheten till korttidsarbete förlängs i sju månader.
Johanna Rovira Publicerad
Tallink Silja-fartyg till vänster. Magdalena Andersson till vänster.
Under måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens och samarbetspartiernas förslag om att förlänga korttidspermitteringarna. Foto: Lisa Arfwidson / SvD / TT, Anders Wiklund / TT

Korttidsarbete eller korttidspermittering beviljas i dag i max nio månader. Eftersom rederiföretaget Tallink Silja var tidigt ute och sökte stöd enligt korttidsavtalet, höll tiden på att rinna ut för rederiet. I slutet på oktober varslades 500 ombordanställda om uppsägning och Unionenklubben på Tallink  Silja krävde besked om förlängt korttidsarbete.

I dag, måndag, kom beskedet klubben efterfrågat: Regeringen och samarbetspartierna tänker föreslå att tidsgränsen på nio månader tas bort tillfälligt fram till 30 juni nästa år. Det innebär att korttidspermitteringarna i praktiken kommer att förlängas i sju månader .

Jesper Sandström

– Toppen! Det var ett glädjande besked i grevens tid. Nu törs vi börja tro på framtiden igen, säger Jesper Sandström, klubbordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

– Vi har levt under hotet om varsel, men förhoppningsvis försvinner det nu. Den 1 april 2021 har vi planerat att sätta igång fartygen igen, så nu kan vi i klubben sova gott igen.

Under december och nästa års tre första månader föreslås subventioneringsgraden för korttidspermitteringar vara på samma nivå som nu, det vill säga 75 procent. Men under april, maj och juni blir subventioneringsgraden 50 procent, skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Även omställningsstödet, som kan sökas av företag som tappat minst hälften av omsättningen jämfört med 2019, förlängs. Stödet - som mest 30 miljoner per företag - ska enligt regeringsförslaget, också gå att sökas för augusti, september och oktober 2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.