Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facket på Tallink Silja hoppas på besked om avtal

Kryssningsrederiet Tallink Silja är på väg att sjunka. Alla ombordanställda på de svenska båtarna har varslats och nu befarar landpersonalen att den står på tur om det inte kommer besked om förlängt korttidsavtal.
Johanna Rovira Publicerad
Lisa Arfwidson / SvD / TT
Förra veckan varslade Tallink Silja samtliga ombordanställda på sina två svenskägda fartyg. Lisa Arfwidson / SvD / TT

Före coronapandemin hade rederiet i snitt fem avgångar om dagen med plats för 10 000 övernattande passagerare. I dag har företaget ett par tusen passagerare i snitt.

– Större delen av trafiken är stängd på grund av att destinationsländerna Finland, Estland och Lettland inte släpper in svenskar, säger Jesper Sandström, ordförande i Unionenklubben på Tallink Silja.

Konkurrenten Eckerökoncernen lade på grund av coronapandemin ner verksamheten i kryssningsföretaget Birka Cruises i somras, men Tallink Silja har kunnat hålla sig flytande tills nu. Delvis på grund av godstrafik samt att man ställt om rutter och erbjudit coronanapassade inrikeskryssningar, men framför allt tack vare att man tecknat avtal om korttidsarbete. Men avtalen löper ut i november.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Vi har haft stor nytta av korttidsavtalen, det är den avgörande delen som vi står och faller med. Men vi får inget besked från varken Tillväxtverket eller regeringen om avtalen kan förlängas, säger Jesper Sandström.

I slutet på förra veckan kom beskedet att 500 ombordanställda, samtlig personal på företagets två svenskägda skepp, ska varslas om uppsägning.

– Nästa pinne i brasan är vi på kontoret. Medlemmarna är oroliga och jag får många frågor, men jag har tyvärr inte så mycket att säga. Just nu får vi ingen feedback eller information om hur det kommer att bli, säger Jesper Sandström, som jobbat på rederiet i drygt 19 år.

– Om jag har jobbet kvar i höst blir det 20 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.