Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Anställda kan få ta större kostnad vid permittering

Under året har staten stått för majoriteten av kostnaderna vid korttidsarbete. Men nästa år kan anställda få betala en tredjedel av kostnaden om de blir permitterade. Regeringen diskuterar dock en förlängning av det utökade stödet.
Lina Björk Publicerad
Janerik Henriksson / TT, Amir Nabizadeh / TT
Regeringen och samarbetspartierna diskuterar en förlängning av det utökade stödet vid korttidspermittering. Partierna ser även över Tillväxtverkets regler. Janerik Henriksson / TT, Amir Nabizadeh / TT

Över en halv miljon anställda har hittills blivit korttidspermitterade i år och sammanlagt har 86 000 företag ansökt om stödet, enligt statistik från Tillväxtverket.

Arbetet med att få till en ändring i lagstiftningen kring korttidsarbete började redan för flera år sedan, men beslutet kom snabbare än väntat när coronapandemin drog in över världen och företag hamnade i akut behov av ekonomiskt stöd.

Enligt lagen som reglerar korttidsarbetet ska staten, arbetsgivaren och den anställda dela kostnaderna broderligt, alltså ta en tredjedel var. Lagen är permanent och kommer alltså att fortsätta gälla även nästa år. Men under coronavirusets framfart skruvades subventionerna upp så att staten i dag tar ansvar för 75 procent av kostnaderna för företagen som permitterar sin personal. Det utökade stödet gäller året ut.

Läs mer: Så fungerar korttidsarbete och permittering

Regeringen och samarbetspartierna (Centern och Liberalerna) diskuterar nu att förlänga det utökade stödet även efter årsskiftet, men ännu finns inget beslut.

Läs mer: Krisavtal kan bli dyrt för anställda

En annan sak som regeringen diskuterar är Tillväxtverkets regler. Eftersom korttidsarbete ska ses som en tillfällig lösning, kan företag i dag ansöka om stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Sedan startar en karenstid på 24 månader då företagen inte får utnyttja stödet. För många företag har den första tiden redan löpt ut och de kommer inte få ta del av stödet under 2021 om regeringen inte ändrar reglerna.

Något man däremot redan föreslagit från regeringens sida är att avsätta 80 miljoner kronor nästa år för att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för kompetensinsatser för de anställda.

Korttidsarbete

Branscher som fått mest stöd

  • Tillverkningsindustri
  • Verksamhet inom vetenskap och teknik
  • Hotell och restaurang
  • Transport
  • Uthyrning, resetjänster, fastighetsservice
  • Kultur och nöje

Län med flest ansökningar om korttidsavtal

  • Stockholm
  • Västra Götaland
  • Skåne
  • Jönköping
  • Östergötland
  • Halland

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.