Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Företagen tror inte på de unga
Skolan är en av näringslivets största underleverantörer. Men hur fungerar de som kompetensförsörjare? Inte så bra enligt en ny rapport. Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan lyckas förbereda elever för ett framtida arbetsliv.
Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Samtidigt vill företagen rekrytera men hittar inte rätt kompetens. Ett bekymmersamt problem anser Svenskt Näringsliv som i en ny undersökning tittat på skolans roll för företagens komptensförsörjning. Resultatet är nedslående.
Endast 12 procent av de tillfrågade företagen anser att skolan i stor eller mycket stor utsträckning lyckas förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv, nästan hälften av företagen tycker till och med att skolan lyckats riktigt dåligt.
- Stora företag är lite mer positiva i sin syn på skolan. Varför de små företagen är mer försiktiga framgår inte av undersökningen, men en kvalificerad gissning är att enskillda medarbetare är viktigare i små verksamheter än i stora, säger Johan Olsson, är en av rapportförfattarna, tillsammans med Fredric Skälstad.
När man frågat företagen om vilka kompetenser de anser att skolan lyckats rusta sina elever med, tycker över hälften av företagen att de unga är bra på digital kunskap. Ledarskap, entreprenörskap och analytisk kompetens får dock bottenbetyg i undersökningen. Något oroande är också att endast 30 procent av de tillfrågade anser att skolan lyckats rusta sina elever med baskompetens, som att skriva, räkna och läsa.
Nio av tio företag värderar social kompetens hos sina medarbetare högt. Att behandla sina kollegor med respekt, vara ordningsam och passa tider. Men även här finns det klara förbättringsmöjligheter. Fem procent anser att skolan rustar eleverna för att passa tider, i hög utsträckning. Drygt 45 procent tycker att man gör det klart godkänt.
- Ordningsproblemen drabbar både företagsklimatet och tillväxten. Istället för produktivitet får man lägga värdefull tid på att ingjuta värderingar som eleverna borde haft tidigare i livet. I grunden beror det inte på lärare eller föräldrar utan skolpolitiken.
För att företagens förtroende för skolan och dess elever inte ska blir sämre med åren föreslår Svenskt Näringslivs utredare en rad förbättringar. Exempelvis vill man att skolan ska samverka mer med näringslivet, genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Man vill höja lönerna för de mest ykesskickliga lärarna och slutligen vill man att det ska bli lättare för elever att jämföra utbildningar, genom olika resultat- och kvalitetsmått.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
