Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken på Volvo räddade hundratals jobb i Skövde

Hundratals jobb var hotade vid Volvos motorfabrik i Skövde nu när Volvo satsar på elbilar. Men facken gick samman och lyckades övertyga företagsledningen att tillverka elmotorer vid anläggningen.
Johanna Rovira Publicerad
Adam Ihse / TT
Facken (bl.a. Unionen och IF Metall) på Volvo kämpade för - och lyckades - rädda hundratals jobb på motorfabriken i Skövde. Adam Ihse / TT

Volvo satsar stort på elbilar och om fyra år ska alla nya Volvobilar ha elmotor. Av det skälet såg framtiden dyster ut för motorfabriken i Skövde, som från årsskiftet är ett helägt dotterbolag till Volvo och som tillverkar förbränningsmotorer.

Läs mer: Många får gå när Volvo rullar vidare

– Framtiden för förbränningsmotorer ser ju inte jätteljus ut. Många arbetstillfällen var hotade i förlängningen, säger Joakim Dahlin, ordförande på Unionenklubben på Powertrain engineering Sweden AB, som dotterbolaget heter numer.

Företagsledningen var ursprungligen uttalat negativ till en framtida tillverkning av elmotorer i Skövde. Men facken på företaget mobiliserade och fick med gemensamma krafter ledningen att komma på bättre tankar. I stället för en framtida nedskärning fick de anställda strax före jul beskedet att fabriken skulle få börja först montera, men senare även tillverka, elmotorer.

Läs mer: Facket kritiskt till Volvos varsel

– Ordföranden för Metalls koncernfack, Glenn Bergström, har varit väldigt drivande och jobbat stenhårt för Skövdes räkning, men det är inte så att vi andra suttit på läktaren och tittat på. Vi har tillsammans med de andra facken satt in stötar på olika fronter med Glenn som general, säger Joakim Dahlin.

Volvo cars satsar 700 miljoner på att börja tillverka elmotorer i Skövde. I dag tillverkas cirka 450 000 förbränningsmotorer i Skövde och tanken är att man ska börja tillverka elmotorer parallellt med förbränningsmotorerna om några år. År 2025 ska hälften av alla nya Volvo vara elbilar, resten ska vara hybrider (det vill säga ha både förbränningsmotor och elmotor).

Läs mer: Unionen på Volvo: Ingen fara för jobben

– En bidragande orsak till beslutet att lägga elmotortillverkningen här är också det el-labb vi har här i Skövde. Det har hjälpt oss mycket i processen att visa att vi har kompetensen för att tillverka elmotorer, säger Joakim Dahlin.

Testlabbet i Skövde

I det produktionstekniska laboratoriet på mötesplatsen Assar Industrial Innovation Arena i Skövde, genomförs simuleringar i syfte att förbereda en produktion för drivlinesystem till elfordon. Projektet finansieras av Vinnova och partners är bland andra Volvo lastvagnar och Volvo personvagnar/cars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.