Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drabbad evenemangsbransch ser ljusning

Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen. 
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT
Hoffmaestros sångare Jens Malmlöf gläds åt att stå på scen igen. Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT

– Så härligt att äntligen få stå på scen igen!

Sångaren i bandet Hoffmaestro, Jens Malmlöf, skuttar lyckligt runt på scenen Parksnäckan i Uppsala, och uppmanar publiken att ställa sig upp och dansa. Publiken, svältfödd på evenemang efter ett drygt år med förbud mot större folksamlingar, är inte svårflörtad. 

Evenemangsnäringen, som förutom konserter också inbegriper mässor, idrottsevenemang, konferenser och nöjesparker, sysselsatte före pandemin 123 000 personer i Sverige, direkt och indirekt enligt färska siffor från Stockholms handelskammare. Hur många av dessa som blev av med jobbet när konserter ställdes in, arenorna tömdes och karusellerna tystnade vet man ännu inte. 

– Under hela 2020 har branschen varit satt på paus, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare och ansvarig för rapporten Näringen som väcker puls.

Personal sades upp

Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården, Furuvik och Skara Sommarland har i alla fall sagt upp en tredjedel av sin personal eftersom bara två av de fyra parkerna fick hålla öppet förra sommaren på grund av restriktionerna. 

– Vi tappade en miljard i omsättning och tog stora lån för att hålla näsan över ytan, säger Annika Troselius på Parks and Resorts. 

Onda väsen sökes till Gröna Lund

I sommar, efter att restriktionerna lättats, har både Gröna Lund och Skara Sommarland kunnat hållas öppna, om än med begränsningar, och just nu pågår rekryteringen av 500 onda väsen som ska skrämma Gröna Lunds och Kolmårdens besökare under hösten. 

– Det är klart att det är positivt för många ungdomar som är beroende av den här typen av jobb att vi anställer. Men att återanställa dem som förlorade jobbet – där är vi inte än. 

– För oss innebar det ett enormt kompetenstapp att säga upp folk med unik kompetens som inte har haft möjlighet att vänta på återanställning, utan gått vidare till andra jobb, säger Annika Troselius. 

Även Liseberg har tappat mycket kompetens på grund av pandemin, enligt Andreas Bernmar, Unionenmedlem och områdeschef på Liseberg.

– Ett stort antal kompetenta medarbetare fick lämna företaget och några sade upp sig självmant. Tidigare har Liseberg varit en framgångssaga, men är en helt ny verklighet vi lever i nu, lite mer otrygg, säger han. 

Osäker framtid för Liseberg

Även om Liseberg har haft öppet under sommaren så är det bara en tredjedel av kapaciteten som utnyttjas. Det är osäkert hur det blir med företagsevenemang som tillsammans med konserter utgjorde en stor del av verksamheten, framöver.  

– Vi har krympt kostymen efter de förutsättningar som finns just nu, säger Andreas Bernmar. 

– Det märks att det finns en fruktansvärd längtan efter det vi gör och Liseberg är en katalysator för hela Göteborgs turistnäring. Vi satsar oss ur krisen och framtiden ser ljus ut även om det nog kommer att ta några år att ta igen det vi tappat.

Hela Idre drabbades

En av de tjänstemän som gått vidare, inte från Liseberg eller Park and Resorts, utan från ett jobb i en annan del av besöksnäringen, är Carina Sisell, regionordförande för Unionen Dalarna. I april 2020 när pandemin slagit igen det mesta i Sverige, bland annat Idre fjäll, där Carina Sisell jobbade då, siade hon om att hela bygden skulle drabbas eftersom fjällanläggningen är en enorm motor för hela Älvdalens kommun.  


Carina Sissel sades upp från Idre fjäll.

– Pandemin har visat värdet av besöksnäringen i Sverige, det är en bransch som påverkar många andra branscher. I Idre fick flertalet småföretagare inom bland annat handel, transport och hantverk permittera på grund av att fjällanläggningen stängde. Men många småföretagare har tyvärr inte klarat krisen, utan gått omkull eftersom pengarna från Tillväxtverket tog för lång tid. 

Idre fjäll sade upp 86 av 99 anställda i fjol, en av dem var Carina Sisell, som tog möjligheten att kompetensutveckla sig. Nu ser hon att en återhämtning är på gång, sakta men säkert. Men vikten av att utveckla företagen och säkra de anställdas kompetens för att åter bygga upp besöksnäringen är stor, påpekar hon. 

– Många som har blivit uppsagda har gått till andra branscher och kompetensbristen är på väg att bli rejält märkbar. Framför allt inom tjänstemannayrken.

Skjuta på skatten

Det är alldeles för tidigt att ropa faran över, menar Stockholms handelskammare. Stefan Westerberg välkomnar regeringens beslut att förlänga återbetalningstiden för skatteuppskov – en åtgärd handelskammaren jobbat för: 

– Det går bättre nu, när vaccinationerna rullar på och en del restriktioner lyfts. För just den här branschen är det fullt rimligt att skjuta på skatterna ytterligare ett tag, eftersom det kommer att ta tid innan man är tillbaka på normala nivåer, säger Stefan Westerberg.

Läs mer: Uppsala konsert och kongress säger upp personal 

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

Evenemangsbranschen

84 000 personer är direkt sysselsatta i evenemangsnäringen, som är en del av besöksnäringen.

11 000 jobbar i branscher som understöds av besökarnas konsumtion i samband med evenemangen, 28 000 är indirekt sysselsatta i underleverantörsled.

Den totala sysselsättningen i hela evenemangsnäringen motsvarar 2,4 procent av rikets totala sysselsättning. 

Till evenemangsnäringen räknas:  

  • återkommande motionslopp eller festivaler, mässor,
  • idrottsarrangemang med högre frekvens, exempelvis seriespel inom lagidrotter, 
  • nöjesparker,
  • konserter, teaterupplevelser, dansföreställningar och opera. 

Stockholms handelskammare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet

Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen. 

Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.