Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Det här avgör var jobben hamnar
Sverige har många konkurrensfördelar när företagen funderar på var de ska placera sin produktion. Däremot anser de att det är för svårt att snabbt ställa om verksamheten när efterfrågan förändras.
Arbetskraften kostar betydligt mer i Sverige än i många andra länder. Men trots det behöver inte kostnaden för att tillverka varor i Sverige bli högre. Det konstateras i en gemensam studie av fack och arbetsgivare inom industrin.
– Arbetskraftskostnaderna för produktionspersonal i Estland kanske är mellan en fjärdedel och en femtedel av de svenska, men den högre graden av automatisering i Sverige kan göra att kostnaden per producerad enhet ändå inte blir högre, säger Jon Tillegård, utredare på Unionen, som varit med i arbetet med studien.
I studien deltog 17 svenska företag, däribland Volvo AB, Ericsson och Astra Zeneca, med verksamhet runt om i världen. Sex av företagen lämnade också underlag för en jämförelse mellan produktiviteten i Sverige och övriga Västeuropa. Det visade sig att produktiviteten var högre utanför Sveriges gränser. Enligt studien kan skillnaden dock förklaras med att anläggningarna är mindre i Sverige och att man därför inte kan dra nytta av samma stordriftsfördelar.
Enligt företagen har Sverige konkurrensfördelar när det gäller rättssäkerhet, infrastruktur, organisationsstruktur, samverkan mellan fack och arbetsgivare och tillgång till kompetens.
Däremot tycker de inte att det är tillräckligt enkelt att dra upp eller ned på produktionen i takt med att efterfrågan ändras.
Det är dock beroende på vilken typ av flexibilitet det rör sig om. Möjligheten att använda sig av tidsbegränsade anställningar eller inhyrd personal får högt betyg. Även möjligheten att variera produktionen med hjälp av den befintliga personalen, via exempelvis arbetstidsbanker, får godkänt. Däremot är företagen kritiska till möjligheterna att ändra antalet tillsvidareanställda. I studien sägs att vissa av företagen konstaterar att det är billigt att lägga ned en anläggning i Sverige, men desto dyrare att ställa om verksamheten genom personalförändringar.
Ytterligare en form av flexibilitet där Sverige anses klara sig mindre bra vid en jämförelse är de offentligt finansierade permitteringssystemen. I Sverige finns ett sådant system sedan 2014 som ger möjlighet för företagen att införa korttidsarbete med statligt stöd under en djup ekonomisk kris. Systemet är dock betydligt mindre generöst än i flera andra europeiska länder.
– Den övergripande bilden som företagen ger är att Sverige har ett mindre flexibelt system än andra länder vad gäller korttidsarbete. Delvis kan det bero på vad företagen jämför med. De företag som har anläggningar i exempelvis Belgien och Tyskland rankar flexibiliteten som viktig och Sverige som dåligt på området, säger Jon Tillegård.
Inte heller är bilden av lagen om anställningsskydd, las, enhetlig. I debatten talas det ibland om att principen sist in-först ut ställer till det för företagen.
– Flera av de företag som vi träffat tycker inte att las är något problem, andra tycker tvärtom. Ericsson tycker exempelvis att det försvårar för dem att genomföra omställningar vid teknikskiften. Samtidigt tycker företagen att partsrelationerna på arbetsplatsen är en styrka som gör att det går att hitta smidiga lösningar på sådana här saker.
Om studien
Bakom studien Konkurrenskraft på företagsnivå står de två facken IF Metall och Unionen tillsammans med arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
