Alisa Okanovic är sedan ett år ekonomichef på Vägen ut kooperativen, ett socialt arbetsintegrerat kooperativ som bland annat hjälper före detta kriminella att få in en fot på arbetsmarknaden i verksamheter som fastighetsservice, café och konsthantverk.
År 2003 kom hon som 22-åring till Sverige från Bosnien, lärde sig snabbt svenska och jobbade i många år med att packa korv på en fabrik i Göteborg.
– Det kändes tryggt med ett fast jobb när jag skaffade familj. Jag bortprioriterade mig själv, men hade alltid i bakhuvudet att jag skulle söka mig till en högre utbildning och ett bättre jobb.
Hon utbildade sig till redovisningsekonom vid Yrkeshögskolan, men hade svårt att hitta en praktikplats – trots att Arbetsförmedlingen bedömer att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete.
Läs mer: "Arbetsgivare dissar utländsk erfarenhet"
– Jag blev nästan desperat och började tänka att det berodde på att mitt namn inte är svenskt. Vissa av mina klasskompisar hade fler luckor i sina cv:n än jag, men lyckades ändå hitta en praktikplats ganska fort.
Av sin utbildningsledare fick Alisa Okanovic tips om att söka sig till Vägen ut kooperativen. Hon fick en praktikplats som snabbt övergick i en fast anställning – först som redovisningsekonom och sedan som ekonomichef.
– Mitt råd till alla högutbildade som kommer från ett annat land är att aldrig ge upp. Vi får kanske kämpa dubbelt så mycket, men det lönar sig i slutet. Man vet aldrig när en dörr öppnas.
För Alisa Okanovic har det betytt mycket att ha ett arbete som motsvarar hennes utbildning.
– Det är en bekräftelse på att det var ett bra beslut att investera två år i studier och ett bevis på att det går att lyckas trots utländsk bakgrund.
Hon har funderat mycket över varför svenska arbetsgivare inte utnyttjar den kompetens som finns hos utrikes födda.
– Många av mina landsmän från Bosnien har höga poster på sina företag. När en svensk arbetsgivare väl vågar anställa en person med utländsk bakgrund går det nästan aldrig dåligt. Det handlar bara om att våga ge det en chans.
Urban Norberg, som också är redovisningsekonom, har arbetstränat och varit anställd i olika arbetsintegrerande sociala företag, ASF, sedan 2003.
– Det ger självkänsla att ha ett jobb att gå till. Och det känns bra att kunna betala hyran, räkningar och nöjen. Det är också skönt att ha något att vara ledig från, känna att man är förtjänt av semester, säger han när han tar emot på kontoret i stadsdelen Majorna i Göteborg.
Sedan 2013 är han en av tre medarbetare på Ad Acta-kontor, ett arbetsintegrerande socialt företag som sköter den löpande bokföringen och revisionen åt åtta fasta kunder. Företaget bildades 2011 av medlemmar i andra ASF och ägs av dem som arbetar i företaget.
Urban Norberg och hans två kollegor har i perioder problem med ångest och depressioner.
– Om någon mår dåligt och inte orkar jobba så många timmar har vi förståelse för varandra. Det är en av fördelarna med att jobba här. Och det känns friare än på ett rent kommersiellt företag. Vi har ingen stämpelklocka och arbetstiden anpassas efter medlemmarnas förmåga.
Läs mer: De anställer experter som ratas
Urban Norberg gick ekonomisk linje på gymnasiet och har studerat bokföring och löneadministration på folkuniversitetet.
– Jag har alltid haft ett intresse för siffror. Det är så mycket som man kan utläsa av dem om en verksamsamhet.
Han har sökt ekonomjobb hos kommersiella företag, utan att få dem, och tycker att arbetsgivarna borde vara mer öppna inför att anställa personer med psykisk ohälsa.
– Det är mänskligt att känna osäkerhet inför det man inte vet så mycket om. Det finns också arbetsgivare som har hört att personer med psykisk ohälsa är farliga. Men det gäller att våga lita på att det finns kapacitet bortom luckorna i cv:t, säger Urban Norberg.
Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser
Han berättar att företaget står sig bra i konkurrensen med kommersiella företag. Det finns exempel på kunder som har bytt till Ad Acta-kontor.
– En av våra kunder, en liten förening, var missnöjda med den service de fick av sin redovisningsbyrå. När de vände sig till oss uppfattade de att vi brydde oss mer om dem. Våra uppdrag bygger mycket på förtroende, och vi blir ofta rekommenderade av tidigare uppdragsgivare, säger Urban Norberg.
Utrikes födda & långtidssjukskrivna
- Arbetslösheten bland utrikes födda med minst eftergymnasial utbildning var 13,5 procent i augusti 2019. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen.
- Allt fler är långtidssjukskrivna, två veckor eller mer, på grund av psykisk ohälsa. År 2017 var totalt 607 623 sjukskrivna. Nästan 30 procent av dem var sjukskrivna i minst två veckor på grund av psykisk ohälsa. 2010 var nivån 20 procent, enligt Ekonomifakta.
- På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete. Om fem år bör arbetsmarknaden för yrkesgruppen vara i balans.
