Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Det handlar om att våga”

Arbetsmarknaden för redovisningsekonomer är god de närmaste åren. Ändå finns det flera exempel på hur personer med rätt ekonomiutbildning nobbas av kommersiella företag. Ekonomerna Alisa Okanovic och Urban Norberg uppmanar svenska arbetsgivare att våga mer – och anställa fler med både utländsk bakgrund och psykisk ohälsa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kamilla Kvarntorp/Kollega
Efterfrågan på Ad Acta-kontors tjänster är så stor att de måste tacka nej till uppdrag. ”Vi är inte tillräckligt många för att ta alla uppdrag, säger Urban Norberg, redovisningsekonom på företaget. Kamilla Kvarntorp/Kollega

Alisa Okanovic är sedan ett år ekonomichef på Vägen ut kooperativen, ett socialt arbetsintegrerat kooperativ som bland annat hjälper före detta kriminella att få in en fot på arbetsmarknaden i verksamheter som fastighetsservice, café och konsthantverk.

År 2003 kom hon som 22-åring till Sverige från Bosnien, lärde sig snabbt svenska och jobbade i många år med att packa korv på en fabrik i Göteborg.

– Det kändes tryggt med ett fast jobb när jag skaffade familj. Jag bortprioriterade mig själv, men hade alltid i bakhuvudet att jag skulle söka mig till en högre utbildning och ett bättre jobb.

Hon utbildade sig till redovisningsekonom vid Yrkeshögskolan, men hade svårt att hitta en praktikplats – trots att Arbetsförmedlingen bedömer att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete.

Läs mer: "Arbetsgivare dissar utländsk erfarenhet"

– Jag blev nästan desperat och började tänka att det berodde på att mitt namn inte är svenskt. Vissa av mina klasskompisar hade fler luckor i sina cv:n än jag, men lyckades ändå hitta en praktikplats ganska fort.

Av sin utbildningsledare fick Alisa Okanovic tips om att söka sig till Vägen ut kooperativen. Hon fick en praktikplats som snabbt övergick i en fast anställning – först som redovisningsekonom och sedan som ekonomichef.

– Mitt råd till alla högutbildade som kommer från ett annat land är att aldrig ge upp. Vi får kanske kämpa dubbelt så mycket, men det lönar sig i slutet. Man vet aldrig när en dörr öppnas.

För Alisa Okanovic har det betytt mycket att ha ett arbete som motsvarar hennes utbildning.

– Det är en bekräftelse på att det var ett bra beslut att investera två år i studier och ett bevis på att det går att lyckas trots utländsk bakgrund.

Hon har funderat mycket över varför svenska arbetsgivare inte utnyttjar den kompetens som finns hos utrikes födda.

– Många av mina landsmän från Bosnien har höga poster på sina företag. När en svensk arbetsgivare väl vågar anställa en person med utländsk bakgrund går det nästan aldrig dåligt. Det handlar bara om att våga ge det en chans.

Urban Norberg, som också är redovisningsekonom, har arbetstränat och varit anställd i olika arbetsintegrerande sociala företag, ASF, sedan 2003.

– Det ger självkänsla att ha ett jobb att gå till. Och det känns bra att kunna betala hyran, räkningar och nöjen. Det är också skönt att ha något att vara ledig från, känna att man är förtjänt av semester, säger han när han tar emot på kontoret i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Sedan 2013 är han en av tre medarbetare på Ad Acta-kontor, ett arbetsintegrerande socialt företag som sköter den löpande bokföringen och revisionen åt åtta fasta kunder. Företaget bildades 2011 av medlemmar i andra ASF och ägs av dem som arbetar i företaget.

Urban Norberg och hans två kollegor har i perioder problem med ångest och depressioner.

– Om någon mår dåligt och inte orkar jobba så många timmar har vi förståelse för varandra. Det är en av fördelarna med att jobba här. Och det känns friare än på ett rent kommersiellt företag. Vi har ingen stämpelklocka och arbetstiden anpassas efter medlemmarnas förmåga.

Läs mer: De anställer experter som ratas

Urban Norberg gick ekonomisk linje på gymnasiet och har studerat bokföring och löneadministration på folkuniversitetet.

– Jag har alltid haft ett intresse för siffror. Det är så mycket som man kan utläsa av dem om en verksamsamhet.

Han har sökt ekonomjobb hos kommersiella företag, utan att få dem, och tycker att arbetsgivarna borde vara mer öppna inför att anställa personer med psykisk ohälsa.

– Det är mänskligt att känna osäkerhet inför det man inte vet så mycket om. Det finns också arbetsgivare som har hört att personer med psykisk ohälsa är farliga. Men det gäller att våga lita på att det finns kapacitet bortom luckorna i cv:t, säger Urban Norberg.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

Han berättar att företaget står sig bra i konkurrensen med kommersiella företag. Det finns exempel på kunder som har bytt till Ad Acta-kontor.

– En av våra kunder, en liten förening, var missnöjda med den service de fick av sin redovisningsbyrå. När de vände sig till oss uppfattade de att vi brydde oss mer om dem. Våra uppdrag bygger mycket på förtroende, och vi blir ofta rekommenderade av tidigare uppdragsgivare, säger Urban Norberg.

Utrikes födda & långtidssjukskrivna

  • Arbetslösheten bland utrikes födda med minst eftergymnasial utbildning var 13,5 procent i augusti 2019. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen.
  • Allt fler är långtidssjukskrivna, två veckor eller mer, på grund av psykisk ohälsa. År 2017 var totalt 607 623 sjukskrivna. Nästan 30 procent av dem var sjukskrivna i minst två veckor på grund av psykisk ohälsa. 2010 var nivån 20 procent, enligt Ekonomifakta.
  • På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete. Om fem år bör arbetsmarknaden för yrkesgruppen vara i balans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden. 
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.