Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Alisa Okanovic är sedan ett år ekonomichef på Vägen ut kooperativen, ett socialt arbetsintegrerat kooperativ som bland annat hjälper före detta kriminella att få in en fot på arbetsmarknaden i verksamheter som fastighetsservice, café och konsthantverk.
År 2003 kom hon som 22-åring till Sverige från Bosnien, lärde sig snabbt svenska och jobbade i många år med att packa korv på en fabrik i Göteborg.
– Det kändes tryggt med ett fast jobb när jag skaffade familj. Jag bortprioriterade mig själv, men hade alltid i bakhuvudet att jag skulle söka mig till en högre utbildning och ett bättre jobb.
Hon utbildade sig till redovisningsekonom vid Yrkeshögskolan, men hade svårt att hitta en praktikplats – trots att Arbetsförmedlingen bedömer att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete.
Läs mer: "Arbetsgivare dissar utländsk erfarenhet"
– Jag blev nästan desperat och började tänka att det berodde på att mitt namn inte är svenskt. Vissa av mina klasskompisar hade fler luckor i sina cv:n än jag, men lyckades ändå hitta en praktikplats ganska fort.
Av sin utbildningsledare fick Alisa Okanovic tips om att söka sig till Vägen ut kooperativen. Hon fick en praktikplats som snabbt övergick i en fast anställning – först som redovisningsekonom och sedan som ekonomichef.
– Mitt råd till alla högutbildade som kommer från ett annat land är att aldrig ge upp. Vi får kanske kämpa dubbelt så mycket, men det lönar sig i slutet. Man vet aldrig när en dörr öppnas.
För Alisa Okanovic har det betytt mycket att ha ett arbete som motsvarar hennes utbildning.
– Det är en bekräftelse på att det var ett bra beslut att investera två år i studier och ett bevis på att det går att lyckas trots utländsk bakgrund.
Hon har funderat mycket över varför svenska arbetsgivare inte utnyttjar den kompetens som finns hos utrikes födda.
– Många av mina landsmän från Bosnien har höga poster på sina företag. När en svensk arbetsgivare väl vågar anställa en person med utländsk bakgrund går det nästan aldrig dåligt. Det handlar bara om att våga ge det en chans.
Urban Norberg, som också är redovisningsekonom, har arbetstränat och varit anställd i olika arbetsintegrerande sociala företag, ASF, sedan 2003.
– Det ger självkänsla att ha ett jobb att gå till. Och det känns bra att kunna betala hyran, räkningar och nöjen. Det är också skönt att ha något att vara ledig från, känna att man är förtjänt av semester, säger han när han tar emot på kontoret i stadsdelen Majorna i Göteborg.
Sedan 2013 är han en av tre medarbetare på Ad Acta-kontor, ett arbetsintegrerande socialt företag som sköter den löpande bokföringen och revisionen åt åtta fasta kunder. Företaget bildades 2011 av medlemmar i andra ASF och ägs av dem som arbetar i företaget.
Urban Norberg och hans två kollegor har i perioder problem med ångest och depressioner.
– Om någon mår dåligt och inte orkar jobba så många timmar har vi förståelse för varandra. Det är en av fördelarna med att jobba här. Och det känns friare än på ett rent kommersiellt företag. Vi har ingen stämpelklocka och arbetstiden anpassas efter medlemmarnas förmåga.
Läs mer: De anställer experter som ratas
Urban Norberg gick ekonomisk linje på gymnasiet och har studerat bokföring och löneadministration på folkuniversitetet.
– Jag har alltid haft ett intresse för siffror. Det är så mycket som man kan utläsa av dem om en verksamsamhet.
Han har sökt ekonomjobb hos kommersiella företag, utan att få dem, och tycker att arbetsgivarna borde vara mer öppna inför att anställa personer med psykisk ohälsa.
– Det är mänskligt att känna osäkerhet inför det man inte vet så mycket om. Det finns också arbetsgivare som har hört att personer med psykisk ohälsa är farliga. Men det gäller att våga lita på att det finns kapacitet bortom luckorna i cv:t, säger Urban Norberg.
Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser
Han berättar att företaget står sig bra i konkurrensen med kommersiella företag. Det finns exempel på kunder som har bytt till Ad Acta-kontor.
– En av våra kunder, en liten förening, var missnöjda med den service de fick av sin redovisningsbyrå. När de vände sig till oss uppfattade de att vi brydde oss mer om dem. Våra uppdrag bygger mycket på förtroende, och vi blir ofta rekommenderade av tidigare uppdragsgivare, säger Urban Norberg.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.