Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Det handlar om att våga”

Arbetsmarknaden för redovisningsekonomer är god de närmaste åren. Ändå finns det flera exempel på hur personer med rätt ekonomiutbildning nobbas av kommersiella företag. Ekonomerna Alisa Okanovic och Urban Norberg uppmanar svenska arbetsgivare att våga mer – och anställa fler med både utländsk bakgrund och psykisk ohälsa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Kamilla Kvarntorp/Kollega
Efterfrågan på Ad Acta-kontors tjänster är så stor att de måste tacka nej till uppdrag. ”Vi är inte tillräckligt många för att ta alla uppdrag, säger Urban Norberg, redovisningsekonom på företaget. Kamilla Kvarntorp/Kollega

Alisa Okanovic är sedan ett år ekonomichef på Vägen ut kooperativen, ett socialt arbetsintegrerat kooperativ som bland annat hjälper före detta kriminella att få in en fot på arbetsmarknaden i verksamheter som fastighetsservice, café och konsthantverk.

År 2003 kom hon som 22-åring till Sverige från Bosnien, lärde sig snabbt svenska och jobbade i många år med att packa korv på en fabrik i Göteborg.

– Det kändes tryggt med ett fast jobb när jag skaffade familj. Jag bortprioriterade mig själv, men hade alltid i bakhuvudet att jag skulle söka mig till en högre utbildning och ett bättre jobb.

Hon utbildade sig till redovisningsekonom vid Yrkeshögskolan, men hade svårt att hitta en praktikplats – trots att Arbetsförmedlingen bedömer att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete.

Läs mer: "Arbetsgivare dissar utländsk erfarenhet"

– Jag blev nästan desperat och började tänka att det berodde på att mitt namn inte är svenskt. Vissa av mina klasskompisar hade fler luckor i sina cv:n än jag, men lyckades ändå hitta en praktikplats ganska fort.

Av sin utbildningsledare fick Alisa Okanovic tips om att söka sig till Vägen ut kooperativen. Hon fick en praktikplats som snabbt övergick i en fast anställning – först som redovisningsekonom och sedan som ekonomichef.

– Mitt råd till alla högutbildade som kommer från ett annat land är att aldrig ge upp. Vi får kanske kämpa dubbelt så mycket, men det lönar sig i slutet. Man vet aldrig när en dörr öppnas.

För Alisa Okanovic har det betytt mycket att ha ett arbete som motsvarar hennes utbildning.

– Det är en bekräftelse på att det var ett bra beslut att investera två år i studier och ett bevis på att det går att lyckas trots utländsk bakgrund.

Hon har funderat mycket över varför svenska arbetsgivare inte utnyttjar den kompetens som finns hos utrikes födda.

– Många av mina landsmän från Bosnien har höga poster på sina företag. När en svensk arbetsgivare väl vågar anställa en person med utländsk bakgrund går det nästan aldrig dåligt. Det handlar bara om att våga ge det en chans.

Urban Norberg, som också är redovisningsekonom, har arbetstränat och varit anställd i olika arbetsintegrerande sociala företag, ASF, sedan 2003.

– Det ger självkänsla att ha ett jobb att gå till. Och det känns bra att kunna betala hyran, räkningar och nöjen. Det är också skönt att ha något att vara ledig från, känna att man är förtjänt av semester, säger han när han tar emot på kontoret i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Sedan 2013 är han en av tre medarbetare på Ad Acta-kontor, ett arbetsintegrerande socialt företag som sköter den löpande bokföringen och revisionen åt åtta fasta kunder. Företaget bildades 2011 av medlemmar i andra ASF och ägs av dem som arbetar i företaget.

Urban Norberg och hans två kollegor har i perioder problem med ångest och depressioner.

– Om någon mår dåligt och inte orkar jobba så många timmar har vi förståelse för varandra. Det är en av fördelarna med att jobba här. Och det känns friare än på ett rent kommersiellt företag. Vi har ingen stämpelklocka och arbetstiden anpassas efter medlemmarnas förmåga.

Läs mer: De anställer experter som ratas

Urban Norberg gick ekonomisk linje på gymnasiet och har studerat bokföring och löneadministration på folkuniversitetet.

– Jag har alltid haft ett intresse för siffror. Det är så mycket som man kan utläsa av dem om en verksamsamhet.

Han har sökt ekonomjobb hos kommersiella företag, utan att få dem, och tycker att arbetsgivarna borde vara mer öppna inför att anställa personer med psykisk ohälsa.

– Det är mänskligt att känna osäkerhet inför det man inte vet så mycket om. Det finns också arbetsgivare som har hört att personer med psykisk ohälsa är farliga. Men det gäller att våga lita på att det finns kapacitet bortom luckorna i cv:t, säger Urban Norberg.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

Han berättar att företaget står sig bra i konkurrensen med kommersiella företag. Det finns exempel på kunder som har bytt till Ad Acta-kontor.

– En av våra kunder, en liten förening, var missnöjda med den service de fick av sin redovisningsbyrå. När de vände sig till oss uppfattade de att vi brydde oss mer om dem. Våra uppdrag bygger mycket på förtroende, och vi blir ofta rekommenderade av tidigare uppdragsgivare, säger Urban Norberg.

Utrikes födda & långtidssjukskrivna

  • Arbetslösheten bland utrikes födda med minst eftergymnasial utbildning var 13,5 procent i augusti 2019. För inrikes födda var motsvarande siffra 2,6 procent, enligt Arbetsförmedlingen.
  • Allt fler är långtidssjukskrivna, två veckor eller mer, på grund av psykisk ohälsa. År 2017 var totalt 607 623 sjukskrivna. Nästan 30 procent av dem var sjukskrivna i minst två veckor på grund av psykisk ohälsa. 2010 var nivån 20 procent, enligt Ekonomifakta.
  • På ett års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att redovisningsekonomer har goda möjligheter till arbete. Om fem år bör arbetsmarknaden för yrkesgruppen vara i balans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ira Sjölund måste söka jobb trots cancerdiagnos: ”Systemet kräver att jag är stark när jag är som mest trasig”

Ira Sjölund slåss på två fronter. Det ena slaget är mot en tumör i bukspottskörteln. Det andra mot Arbetsförmedlingens regler som gör att hon måste fortsätta söka jobb för att inte förlora sin ersättning.
Lina Björk Publicerad 19 januari 2026, kl 06:01
Ira Sjölund fick cancer och måste söka jobb
Ira Sjölund har nyligen opererats för sin tumör i bukspottskörteln. Hon konstaterar att det är svårt att navigera i regelverken på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Foto: Åke Ericsson

Men vi backar till maj 2024. Då blev Ira Sjölund, från Stockholm, arbetslös efter att ha jobbat med både projektledning, administration och ekonomi. Ett år senare räknas hon som långtidsarbetslös och får aktivitetsstöd via Försäkringskassan. För att få sin ersättning måste hon söka ett antal jobb varje månad. Det har aldrig varit något problem, förrän i december förra året. Då hittade läkarna en tumör på hennes bukspottskörtel, som måste opereras bort. 

För att inte göra fel ringde Ira Sjölund till Arbetsförmedlingen och frågade vilka regler som gäller när man blir sjuk.  Exempelvis om hon behöver söka jobb under tiden hon väntar på operation och när sjukanmälan ska lämnas in. 

– Jag kunde inte sjukanmälan mig i förtid utan måste göra det dagen jag skrevs in för operation. De hanterade mitt ärende genom att läsa information från hemsidan något jag själv kunde ha gjort. Min situation visar ett systemfel där regler och processer fortsätter som vanligt även när man är i en kris och där synen på arbetslösa riskerar att bli omänsklig.

 

Otydliga besked från Arbetsförmedlingen

Vid jul mådde Ira Sjölund så dåligt att hon ringde sin psykolog, som skrev ut ett sjukintyg från den dagen första operationen var inbokad. Men intyget gällde från mitten av december och inte från när hon fick beskedet och världen vändes upp och ned. 

– Arbetsförmedlingen sa att jag inte var sjuk mellan första och 15:e december och borde sökt jobb då. Jag fick reda på tumören den 4:e och efter det blev det kaos i livet, men det tas ingen hänsyn till mitt psykiska mående. 

Eftersom operationsdatumet har flyttats fram flera gånger har Ira Sjölund varit tvungen att fortsätta söka jobb. Varje gång hon har ringt Arbetsförmedlingen har hon fått en ny handläggare, som enligt henne antingen lämnat motstridiga eller otydliga besked. 

Andreas Malmgren

Andreas Malmgren är verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Han beklagar att Ira Sjölund inte känner att hon fått den hjälp hon behövt från myndigheten. Eftersom han inte är bekant med hennes ärende svarar han generellt på vad som gäller när man blir sjuk som arbetssökande. 

– Är man inskriven som arbetssökande och begär ersättning för att man deltar i ett program så medför det ett krav på att söka lämpliga arbeten. Handlingsplanen är individuell och antalet jobb kan variera. Blir du sjukskriven så är det Försäkringskassan som betalar ut sjukpenning, säger han. 

Tar Arbetsförmedlingen någon hänsyn till psykisk ohälsa och att du inte är i stånd att söka jobb, utan att för den skull vara sjukskriven?  

– Det går alltid att ringa till oss om man behöver stöd. Är man exempelvis inskriven i ett program kan man göra nya bedömningar som gör att man undantas från att söka arbete. Vi försöker alltid att utgå från den arbetssökandes situation, säger Andreas Malmgren.

Ira Sjölund vill helst av allt få ett jobb. Men nu anser hon att Arbetsförmedlingens regelsystem jobbar emot henne.

Ira Sjölund tror inte att hon är ensam om att hamna mellan stolarna efter ett sjukdomsbesked. Hon efterfrågar en tydligare samordning av rutiner vid sjukdom och kriser, samt att kraven på den arbetssökande pausas under akuta medicinska processer. 

– Det här är inget enskilt fall och det måste till en förändring. Jag skulle inte önska min värsta fiende att gå igenom vad jag varit med om. 

I slutet av december blev Ira Sjölund opererad för sin tumör. Hon är sjukskriven nu, men i början av februari får hon veta om tumören innehöll cancer och hon måste få mer behandlingar. Mellan de datumen kommer hon att behöva söka jobb igen för att inte mista sin ersättning. 

– Jag är fortfarande mitt i kampen. Jag försöker återhämta mig men måste samtidigt hantera myndighetskrav för att inte hamna i en ännu värre situation. 

– Min önskning är att de som sätter reglerna ska förstå hur verkligheten ser ut när livet kraschar. Det behövs en politisk översyn av reglerna. För någon måste börja ta ansvaret. Jag vill jobba, men i det här läget är systemet ett hinder i stället för stöd.  

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning. 

Om du blir sjuk som arbetslös

  • Om du blir sjuk som arbetslös ska du sjukanmäla dig första sjukdagen via Försäkringskassans självbetjäningstjänst.
  • Det ska framgå i vilken omfattning du inte kan arbeta på grund av din sjukdom.
  • Ansök om sjukpenning. Försäkringskassan behöver ett läkarintyg, senast dag 8, för att kunna utreda om du har rätt till ersättning.
  • De flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men det kan dröja upp till 70 dagar om exempelvis din inkomst behöver utredas. 

Källa: Försäkringskassan

Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.