Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Dekra bilbesiktning riskerar konkurs – har 220 anställda

Dekra får inte längre besikta bilar. Det beslutade Swedac den 1 december. Enligt företaget är risken för konkurs nu stor och därmed kan 220 anställda förlora sina jobb.
David Österberg Publicerad
Två besiktningstekniker går igenom ett fordon på bilprovningen.
Dekra riskerar enligt företaget att gå konkurs. Foto: Anders Wiklund / TT

Dekra Automotive AB driver 71 besiktningsstationer för bilar runt om i Sverige. Den 1 december beslutade kontrollorganet Swedac att dra in företagets ackreditering. Enligt Swedac finns stora brister i verksamheten.

Dekra överklagade beslutet till förvaltningsrätten. I väntan på rättens beslut begärde Dekra inhibition. Det skulle innebära att företaget får fortsätta med sin verksamhet medan processen pågår. I tisdags beslutade dock förvaltningsrätten att inte ge inhibition och stationerna är därmed fortsatt stängda.

Beslutet innebär att Dekra riskerar att gå i konkurs, enligt företaget. I sin begäran om inhibition skriver företaget: ”Om förvaltningsrätten inte meddelar inhibition kommer någon sakprövning med stor sannolikhet inte att kunna ske. Dekra och Dekras verksamhet kommer att ha gått i konkurs och försvunnit innan prövningen äger rum och Dekras 220 anställda ha förlorat sina arbetstillfällen.”

Dekra anser att de åtgärdat avvikelserna och att de nu fortsätter att arbeta med kvalitetsarbetet.

Företaget skriver också att de brister som Swedac hittat inte har inneburit någon risk för fordons- eller trafiksäkerheten.

Det påståendet är felaktigt, enligt Swedac. Myndigheten anser att företaget fick gott om tid på sig att rätta till bristerna och inte har tagit problemen på allvar: ”Även om en återkallelse av ackrediteringen uppenbart har negativa verkningar för Dekra måste i sammanhanget beaktas att det stora antalet brister i den ackrediterade verksamheten som har framkommit med stor sannolikhet kan komma att påverka trafiksäkerheten”, skriver Swedac till förvaltningsrätten.

Enligt Swedac brister Dekra i förmågan att hantera avvikelser och i förmågan att styra verksamheten från central nivå. Dessutom finns brister besiktningsteknikernas förmåga att utföra kontroller.

Dekra har överklagat förvaltningsrättens beslut att inte ge inhibition till kammarrätten.

Kollega har varit i kontakt med Dekra Automotives vd Jörgen Backersgård. Han skriver i ett mejl att företaget har beslutat att inte kommentera verksamheten under den pågående rättsliga prövningen.

Vad som nu händer med personalen är oklart. Enligt Torbjörn Olsson, central ombudsman på Unionen, finns just nu inga ärenden som rör Dekra.

Exempel på brister som Swedac hittat

  • En station utför provkörning på en väg där hastighetsgränsen är 30 kilometer i timmen. Provet ska utföras i 40-50 kilometer i timmen.
  • Dokumentation över anställdas introduktion och kvalitetsuppföljning saknas.
  • Besiktningstekniker läser inte av hela chassinumret.
  • Bristfälliga kunskaper i hur man kontrollerar inställningen av halvljus.
  • Ojämn besiktningskvalitet.
  • Relevant utrustning saknas. På en station går det till exempel inte att lyfta en motorcykel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.