Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Dekra bilbesiktning riskerar konkurs – har 220 anställda

Dekra får inte längre besikta bilar. Det beslutade Swedac den 1 december. Enligt företaget är risken för konkurs nu stor och därmed kan 220 anställda förlora sina jobb.
David Österberg Publicerad
Två besiktningstekniker går igenom ett fordon på bilprovningen.
Dekra riskerar enligt företaget att gå konkurs. Foto: Anders Wiklund / TT

Dekra Automotive AB driver 71 besiktningsstationer för bilar runt om i Sverige. Den 1 december beslutade kontrollorganet Swedac att dra in företagets ackreditering. Enligt Swedac finns stora brister i verksamheten.

Dekra överklagade beslutet till förvaltningsrätten. I väntan på rättens beslut begärde Dekra inhibition. Det skulle innebära att företaget får fortsätta med sin verksamhet medan processen pågår. I tisdags beslutade dock förvaltningsrätten att inte ge inhibition och stationerna är därmed fortsatt stängda.

Beslutet innebär att Dekra riskerar att gå i konkurs, enligt företaget. I sin begäran om inhibition skriver företaget: ”Om förvaltningsrätten inte meddelar inhibition kommer någon sakprövning med stor sannolikhet inte att kunna ske. Dekra och Dekras verksamhet kommer att ha gått i konkurs och försvunnit innan prövningen äger rum och Dekras 220 anställda ha förlorat sina arbetstillfällen.”

Dekra anser att de åtgärdat avvikelserna och att de nu fortsätter att arbeta med kvalitetsarbetet.

Företaget skriver också att de brister som Swedac hittat inte har inneburit någon risk för fordons- eller trafiksäkerheten.

Det påståendet är felaktigt, enligt Swedac. Myndigheten anser att företaget fick gott om tid på sig att rätta till bristerna och inte har tagit problemen på allvar: ”Även om en återkallelse av ackrediteringen uppenbart har negativa verkningar för Dekra måste i sammanhanget beaktas att det stora antalet brister i den ackrediterade verksamheten som har framkommit med stor sannolikhet kan komma att påverka trafiksäkerheten”, skriver Swedac till förvaltningsrätten.

Enligt Swedac brister Dekra i förmågan att hantera avvikelser och i förmågan att styra verksamheten från central nivå. Dessutom finns brister besiktningsteknikernas förmåga att utföra kontroller.

Dekra har överklagat förvaltningsrättens beslut att inte ge inhibition till kammarrätten.

Kollega har varit i kontakt med Dekra Automotives vd Jörgen Backersgård. Han skriver i ett mejl att företaget har beslutat att inte kommentera verksamheten under den pågående rättsliga prövningen.

Vad som nu händer med personalen är oklart. Enligt Torbjörn Olsson, central ombudsman på Unionen, finns just nu inga ärenden som rör Dekra.

Exempel på brister som Swedac hittat

  • En station utför provkörning på en väg där hastighetsgränsen är 30 kilometer i timmen. Provet ska utföras i 40-50 kilometer i timmen.
  • Dokumentation över anställdas introduktion och kvalitetsuppföljning saknas.
  • Besiktningstekniker läser inte av hela chassinumret.
  • Bristfälliga kunskaper i hur man kontrollerar inställningen av halvljus.
  • Ojämn besiktningskvalitet.
  • Relevant utrustning saknas. På en station går det till exempel inte att lyfta en motorcykel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.