Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställer experter som ratas

Bristen på arbetskraft i tekniksektorn är enorm. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med autism hög – trots att de ofta är duktiga på just IT.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Sofia Beijer
Kompetensbristens räddare: Angelika Lyckare, programmeraren Tom Jonasson och Klas Åkerskog. Sofia Beijer

På fem års sikt saknas 9 000 personer som har den utbildning inom data och IT som arbetsgivarna efterfrågar, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men den kompetens som behövs finns ofta hos personer med autism.

– Det är känt att många med adhd eller autism älskar datorer. En dator är rationell, tillgänglig alla tider på dygnet, ställer inga jobbiga krav och kan användas till att djupdyka i fakta. Våra medlemmar är kreativa, ser saker på ett nytt sätt och kan hitta lösningar på problem. Det skulle kunna göra dem till en viktig pusselbit i företagens framgång, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Ändå är arbetslösheten i gruppen mycket hög. Endast 37 procent hade en anställning 2014, enligt en studie från Statistiska centralbyrån. Bland personer med autism antas utanförskapet vara ännu större.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Svenska arbetsgivare vill att alla ska passa in i teamet och gilla att göra saker i grupp. Men det passar inte alla. Normen för vad som är en bra kollega och en bra medarbetare måste vidgas. Fokus borde ligga på att anställa dem som klarar arbetsuppgifterna, inte på att rekrytera till kafferasten, säger Anki Sandberg.

Annonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare

Men det finns företag som går emot strömmen. 2017 bildades Aspiranterna i Eksjö. Det är ett arbetsintegrerande socialt företag som tillvaratar den kompetens som finns hos personer inom autismspektrat, tidigare kallat asperger.

Den största skillnaden mellan Aspiranterna och ett kommersiellt IT-konsultföretag är att arbetsplatsen anpassas till medarbetarnas behov.


Programmeraren Tom Jonasson har asperger och anställdes som IT-konsult på Aspiranterna efter sin praktik. ”Det känns bra att tjäna sina egna pengar och det är spännande lösa olika problem.” Självförtroendet har ökat och han överväger att studera vidare på högskolan.

Eftersom medarbetarna tycker att det är jobbigt med sociala kontakter sköter verksamhetsledaren all kommunikation med kunder och potentiella uppdragsgivare.

– De tvingas aldrig att vara sociala. Men vi försöker att långsamt introducera dem för kunden. Det går bra, bara de får lite tid på sig, säger Angelika Lyckare när hon tar emot i företagets lokaler på Kaserngatan i Eksjö.

Daniel är en av två anställda IT-konsulter på företaget. Han är ingenjör med inriktning på programmering och har dessutom läst informationshantering, det vill säga hur man söker och lagrar data, på högskolan. Men trots goda studieresultat lyckades han inte hitta något arbete.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– När jag väl kom på intervju var jag så nervös. Jag håller mig helst för mig själv, och det är inte det företagen vill höra. Alla rekryteringsannonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare.

När han varit arbetslös i två år fick han vid 30 års ålder diagnosen asperger – och med den en plats på IT-spåret, en utbildning anordnad av Jönköpings län för att personer med asperger lättare ska få jobb. Efter utbildningen fick han en praktikplats hos Aspiranterna – som blev till en anställning.

För Daniel är Aspiranterna en möjlighet att äntligen få jobba med det han utbildat sig till. Han trivs på företaget men förhoppningen är att en gång komma ut i en helt vanlig anställningsform.

– Någonstans borde jag väl passa in. Det känns som att jag är till besvär när jag får lönebidrag. Det vore skönt att komma bort från det någon gång.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

De anställda får dels lönebidrag, ett bidrag från Arbetsförmedlingen till personer med nedsatt arbetsförmåga, dels vanlig lön som de tjänar in via uppdrag.

Hyran och verksamhetsledarens lön betalade kommunen med pengar som Arbetsförmedlingen bidragit med. När det upphörde var företaget hotat. Men i slutet av juni blev det klart att konsultföretaget Swedish Consulting Group räddar verksamheten genom att stå för lokalhyran. Och Klas Åkerskog tar över Angelika Lyckares roll att leta uppdrag åt konsulterna och sköta kontakten med kunderna.

– Aspiranternas IT-konsulter har en jättepotential. Deras diagnos gör att de är fokuserade och gör ett fantastiskt jobb. Får de arbeta i en lugn miljö kan de i många fall utföra ett jobb bättre än andra. Samtidigt gör vi en god gärning, säger Klas Åkerskog.

Men det handlar inte bara om välvilja.

– Vi har brist på programmerare och systemutvecklare. Ju fler konsulter vi får ut på marknaden, desto fler affärer kan vi göra.

*Daniel heter egentligen något annat.

Autism

Aspergers syndrom är sedan 2015 en del av diagnosen ASD, det vill säga autism. Typiska egenskaper hos personer med diagnosen är svårigheter i kontakten med andra människor, specialintressen som kan uppta en stor del av uppmärksamhet och tid, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Attention

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.