Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställer experter som ratas

Bristen på arbetskraft i tekniksektorn är enorm. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med autism hög – trots att de ofta är duktiga på just IT.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 4 oktober 2019, kl 11:39
Sofia Beijer
Kompetensbristens räddare: Angelika Lyckare, programmeraren Tom Jonasson och Klas Åkerskog. Sofia Beijer

På fem års sikt saknas 9 000 personer som har den utbildning inom data och IT som arbetsgivarna efterfrågar, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men den kompetens som behövs finns ofta hos personer med autism.

– Det är känt att många med adhd eller autism älskar datorer. En dator är rationell, tillgänglig alla tider på dygnet, ställer inga jobbiga krav och kan användas till att djupdyka i fakta. Våra medlemmar är kreativa, ser saker på ett nytt sätt och kan hitta lösningar på problem. Det skulle kunna göra dem till en viktig pusselbit i företagens framgång, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Ändå är arbetslösheten i gruppen mycket hög. Endast 37 procent hade en anställning 2014, enligt en studie från Statistiska centralbyrån. Bland personer med autism antas utanförskapet vara ännu större.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Svenska arbetsgivare vill att alla ska passa in i teamet och gilla att göra saker i grupp. Men det passar inte alla. Normen för vad som är en bra kollega och en bra medarbetare måste vidgas. Fokus borde ligga på att anställa dem som klarar arbetsuppgifterna, inte på att rekrytera till kafferasten, säger Anki Sandberg.

Annonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare

Men det finns företag som går emot strömmen. 2017 bildades Aspiranterna i Eksjö. Det är ett arbetsintegrerande socialt företag som tillvaratar den kompetens som finns hos personer inom autismspektrat, tidigare kallat asperger.

Den största skillnaden mellan Aspiranterna och ett kommersiellt IT-konsultföretag är att arbetsplatsen anpassas till medarbetarnas behov.


Programmeraren Tom Jonasson har asperger och anställdes som IT-konsult på Aspiranterna efter sin praktik. ”Det känns bra att tjäna sina egna pengar och det är spännande lösa olika problem.” Självförtroendet har ökat och han överväger att studera vidare på högskolan.

Eftersom medarbetarna tycker att det är jobbigt med sociala kontakter sköter verksamhetsledaren all kommunikation med kunder och potentiella uppdragsgivare.

– De tvingas aldrig att vara sociala. Men vi försöker att långsamt introducera dem för kunden. Det går bra, bara de får lite tid på sig, säger Angelika Lyckare när hon tar emot i företagets lokaler på Kaserngatan i Eksjö.

Daniel är en av två anställda IT-konsulter på företaget. Han är ingenjör med inriktning på programmering och har dessutom läst informationshantering, det vill säga hur man söker och lagrar data, på högskolan. Men trots goda studieresultat lyckades han inte hitta något arbete.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– När jag väl kom på intervju var jag så nervös. Jag håller mig helst för mig själv, och det är inte det företagen vill höra. Alla rekryteringsannonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare.

När han varit arbetslös i två år fick han vid 30 års ålder diagnosen asperger – och med den en plats på IT-spåret, en utbildning anordnad av Jönköpings län för att personer med asperger lättare ska få jobb. Efter utbildningen fick han en praktikplats hos Aspiranterna – som blev till en anställning.

För Daniel är Aspiranterna en möjlighet att äntligen få jobba med det han utbildat sig till. Han trivs på företaget men förhoppningen är att en gång komma ut i en helt vanlig anställningsform.

– Någonstans borde jag väl passa in. Det känns som att jag är till besvär när jag får lönebidrag. Det vore skönt att komma bort från det någon gång.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

De anställda får dels lönebidrag, ett bidrag från Arbetsförmedlingen till personer med nedsatt arbetsförmåga, dels vanlig lön som de tjänar in via uppdrag.

Hyran och verksamhetsledarens lön betalade kommunen med pengar som Arbetsförmedlingen bidragit med. När det upphörde var företaget hotat. Men i slutet av juni blev det klart att konsultföretaget Swedish Consulting Group räddar verksamheten genom att stå för lokalhyran. Och Klas Åkerskog tar över Angelika Lyckares roll att leta uppdrag åt konsulterna och sköta kontakten med kunderna.

– Aspiranternas IT-konsulter har en jättepotential. Deras diagnos gör att de är fokuserade och gör ett fantastiskt jobb. Får de arbeta i en lugn miljö kan de i många fall utföra ett jobb bättre än andra. Samtidigt gör vi en god gärning, säger Klas Åkerskog.

Men det handlar inte bara om välvilja.

– Vi har brist på programmerare och systemutvecklare. Ju fler konsulter vi får ut på marknaden, desto fler affärer kan vi göra.

*Daniel heter egentligen något annat.

Autism

Aspergers syndrom är sedan 2015 en del av diagnosen ASD, det vill säga autism. Typiska egenskaper hos personer med diagnosen är svårigheter i kontakten med andra människor, specialintressen som kan uppta en stor del av uppmärksamhet och tid, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Attention

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."