Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställer experter som ratas

Bristen på arbetskraft i tekniksektorn är enorm. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med autism hög – trots att de ofta är duktiga på just IT.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Sofia Beijer
Kompetensbristens räddare: Angelika Lyckare, programmeraren Tom Jonasson och Klas Åkerskog. Sofia Beijer

På fem års sikt saknas 9 000 personer som har den utbildning inom data och IT som arbetsgivarna efterfrågar, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men den kompetens som behövs finns ofta hos personer med autism.

– Det är känt att många med adhd eller autism älskar datorer. En dator är rationell, tillgänglig alla tider på dygnet, ställer inga jobbiga krav och kan användas till att djupdyka i fakta. Våra medlemmar är kreativa, ser saker på ett nytt sätt och kan hitta lösningar på problem. Det skulle kunna göra dem till en viktig pusselbit i företagens framgång, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Ändå är arbetslösheten i gruppen mycket hög. Endast 37 procent hade en anställning 2014, enligt en studie från Statistiska centralbyrån. Bland personer med autism antas utanförskapet vara ännu större.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Svenska arbetsgivare vill att alla ska passa in i teamet och gilla att göra saker i grupp. Men det passar inte alla. Normen för vad som är en bra kollega och en bra medarbetare måste vidgas. Fokus borde ligga på att anställa dem som klarar arbetsuppgifterna, inte på att rekrytera till kafferasten, säger Anki Sandberg.

Annonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare

Men det finns företag som går emot strömmen. 2017 bildades Aspiranterna i Eksjö. Det är ett arbetsintegrerande socialt företag som tillvaratar den kompetens som finns hos personer inom autismspektrat, tidigare kallat asperger.

Den största skillnaden mellan Aspiranterna och ett kommersiellt IT-konsultföretag är att arbetsplatsen anpassas till medarbetarnas behov.


Programmeraren Tom Jonasson har asperger och anställdes som IT-konsult på Aspiranterna efter sin praktik. ”Det känns bra att tjäna sina egna pengar och det är spännande lösa olika problem.” Självförtroendet har ökat och han överväger att studera vidare på högskolan.

Eftersom medarbetarna tycker att det är jobbigt med sociala kontakter sköter verksamhetsledaren all kommunikation med kunder och potentiella uppdragsgivare.

– De tvingas aldrig att vara sociala. Men vi försöker att långsamt introducera dem för kunden. Det går bra, bara de får lite tid på sig, säger Angelika Lyckare när hon tar emot i företagets lokaler på Kaserngatan i Eksjö.

Daniel är en av två anställda IT-konsulter på företaget. Han är ingenjör med inriktning på programmering och har dessutom läst informationshantering, det vill säga hur man söker och lagrar data, på högskolan. Men trots goda studieresultat lyckades han inte hitta något arbete.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– När jag väl kom på intervju var jag så nervös. Jag håller mig helst för mig själv, och det är inte det företagen vill höra. Alla rekryteringsannonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare.

När han varit arbetslös i två år fick han vid 30 års ålder diagnosen asperger – och med den en plats på IT-spåret, en utbildning anordnad av Jönköpings län för att personer med asperger lättare ska få jobb. Efter utbildningen fick han en praktikplats hos Aspiranterna – som blev till en anställning.

För Daniel är Aspiranterna en möjlighet att äntligen få jobba med det han utbildat sig till. Han trivs på företaget men förhoppningen är att en gång komma ut i en helt vanlig anställningsform.

– Någonstans borde jag väl passa in. Det känns som att jag är till besvär när jag får lönebidrag. Det vore skönt att komma bort från det någon gång.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

De anställda får dels lönebidrag, ett bidrag från Arbetsförmedlingen till personer med nedsatt arbetsförmåga, dels vanlig lön som de tjänar in via uppdrag.

Hyran och verksamhetsledarens lön betalade kommunen med pengar som Arbetsförmedlingen bidragit med. När det upphörde var företaget hotat. Men i slutet av juni blev det klart att konsultföretaget Swedish Consulting Group räddar verksamheten genom att stå för lokalhyran. Och Klas Åkerskog tar över Angelika Lyckares roll att leta uppdrag åt konsulterna och sköta kontakten med kunderna.

– Aspiranternas IT-konsulter har en jättepotential. Deras diagnos gör att de är fokuserade och gör ett fantastiskt jobb. Får de arbeta i en lugn miljö kan de i många fall utföra ett jobb bättre än andra. Samtidigt gör vi en god gärning, säger Klas Åkerskog.

Men det handlar inte bara om välvilja.

– Vi har brist på programmerare och systemutvecklare. Ju fler konsulter vi får ut på marknaden, desto fler affärer kan vi göra.

*Daniel heter egentligen något annat.

Autism

Aspergers syndrom är sedan 2015 en del av diagnosen ASD, det vill säga autism. Typiska egenskaper hos personer med diagnosen är svårigheter i kontakten med andra människor, specialintressen som kan uppta en stor del av uppmärksamhet och tid, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Attention

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.