Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställer experter som ratas

Bristen på arbetskraft i tekniksektorn är enorm. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med autism hög – trots att de ofta är duktiga på just IT.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 4 oktober 2019, kl 11:39
Sofia Beijer
Kompetensbristens räddare: Angelika Lyckare, programmeraren Tom Jonasson och Klas Åkerskog. Sofia Beijer

På fem års sikt saknas 9 000 personer som har den utbildning inom data och IT som arbetsgivarna efterfrågar, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men den kompetens som behövs finns ofta hos personer med autism.

– Det är känt att många med adhd eller autism älskar datorer. En dator är rationell, tillgänglig alla tider på dygnet, ställer inga jobbiga krav och kan användas till att djupdyka i fakta. Våra medlemmar är kreativa, ser saker på ett nytt sätt och kan hitta lösningar på problem. Det skulle kunna göra dem till en viktig pusselbit i företagens framgång, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Ändå är arbetslösheten i gruppen mycket hög. Endast 37 procent hade en anställning 2014, enligt en studie från Statistiska centralbyrån. Bland personer med autism antas utanförskapet vara ännu större.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Svenska arbetsgivare vill att alla ska passa in i teamet och gilla att göra saker i grupp. Men det passar inte alla. Normen för vad som är en bra kollega och en bra medarbetare måste vidgas. Fokus borde ligga på att anställa dem som klarar arbetsuppgifterna, inte på att rekrytera till kafferasten, säger Anki Sandberg.

Annonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare

Men det finns företag som går emot strömmen. 2017 bildades Aspiranterna i Eksjö. Det är ett arbetsintegrerande socialt företag som tillvaratar den kompetens som finns hos personer inom autismspektrat, tidigare kallat asperger.

Den största skillnaden mellan Aspiranterna och ett kommersiellt IT-konsultföretag är att arbetsplatsen anpassas till medarbetarnas behov.


Programmeraren Tom Jonasson har asperger och anställdes som IT-konsult på Aspiranterna efter sin praktik. ”Det känns bra att tjäna sina egna pengar och det är spännande lösa olika problem.” Självförtroendet har ökat och han överväger att studera vidare på högskolan.

Eftersom medarbetarna tycker att det är jobbigt med sociala kontakter sköter verksamhetsledaren all kommunikation med kunder och potentiella uppdragsgivare.

– De tvingas aldrig att vara sociala. Men vi försöker att långsamt introducera dem för kunden. Det går bra, bara de får lite tid på sig, säger Angelika Lyckare när hon tar emot i företagets lokaler på Kaserngatan i Eksjö.

Daniel är en av två anställda IT-konsulter på företaget. Han är ingenjör med inriktning på programmering och har dessutom läst informationshantering, det vill säga hur man söker och lagrar data, på högskolan. Men trots goda studieresultat lyckades han inte hitta något arbete.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– När jag väl kom på intervju var jag så nervös. Jag håller mig helst för mig själv, och det är inte det företagen vill höra. Alla rekryteringsannonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare.

När han varit arbetslös i två år fick han vid 30 års ålder diagnosen asperger – och med den en plats på IT-spåret, en utbildning anordnad av Jönköpings län för att personer med asperger lättare ska få jobb. Efter utbildningen fick han en praktikplats hos Aspiranterna – som blev till en anställning.

För Daniel är Aspiranterna en möjlighet att äntligen få jobba med det han utbildat sig till. Han trivs på företaget men förhoppningen är att en gång komma ut i en helt vanlig anställningsform.

– Någonstans borde jag väl passa in. Det känns som att jag är till besvär när jag får lönebidrag. Det vore skönt att komma bort från det någon gång.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

De anställda får dels lönebidrag, ett bidrag från Arbetsförmedlingen till personer med nedsatt arbetsförmåga, dels vanlig lön som de tjänar in via uppdrag.

Hyran och verksamhetsledarens lön betalade kommunen med pengar som Arbetsförmedlingen bidragit med. När det upphörde var företaget hotat. Men i slutet av juni blev det klart att konsultföretaget Swedish Consulting Group räddar verksamheten genom att stå för lokalhyran. Och Klas Åkerskog tar över Angelika Lyckares roll att leta uppdrag åt konsulterna och sköta kontakten med kunderna.

– Aspiranternas IT-konsulter har en jättepotential. Deras diagnos gör att de är fokuserade och gör ett fantastiskt jobb. Får de arbeta i en lugn miljö kan de i många fall utföra ett jobb bättre än andra. Samtidigt gör vi en god gärning, säger Klas Åkerskog.

Men det handlar inte bara om välvilja.

– Vi har brist på programmerare och systemutvecklare. Ju fler konsulter vi får ut på marknaden, desto fler affärer kan vi göra.

*Daniel heter egentligen något annat.

Autism

Aspergers syndrom är sedan 2015 en del av diagnosen ASD, det vill säga autism. Typiska egenskaper hos personer med diagnosen är svårigheter i kontakten med andra människor, specialintressen som kan uppta en stor del av uppmärksamhet och tid, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Attention

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Jobben där man redan använder AI

Kollega gick på jakt efter arbetsplatser där AI har blivit en del av vardagen. Vi hittade jordbruksmaskiner och greenwashing-detektiver – och fann en robothund som jobbar på ett bygge.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 06:01
Jobben där AI redan används. Jordbruksmaskiner, robothundar och greenwashing-dtektiver.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden får gott. Det hör vi ofta sägas. Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet? Möt AI-drivna jordbruksmaskiner, greenwashing-detektiver och AI-robothunden Nicci. Foto: Väderstad/Ilja C. Hendel.

Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.

Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.

Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.

Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.

Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics.
Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics. Ilja C. Hendel

Efter Chat GPT

NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.

Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.

Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?

Helt digitaliserat

På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.

Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.

– Där borde en sådan här kunna användas.

”Billigare än en människa”

På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.

– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.

Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.

– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.

Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.

– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.

Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt.
Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt. Ilja C. Hendel

Algoritmer som lär sig

På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.

– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.

Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.

När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.

– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.

– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.

Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad. Väderstad

Inte rädd att jobbet försvinner

Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.

Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?

– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.

– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.

Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.

Nya jobb med AI

Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.

Eva Vati, vd, Verify
Eva Vati, vd, Verify Privat

De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.

Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.

– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.

Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.

Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.

Roboten kan göra farliga uppgifter

På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.

– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.

– Men det är inte bestämt än, tillägger han.

Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.

Fler branscher som är tidiga med AI

Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.

  • Kundservice. Betalföretaget Klarna har påstått att deras AI-drivna kundtjänstrobot gör ett arbete som motsvarar 700 heltidsanställda människor.
  • Programmering. Eftersom textbaserad generativ AI bygger på sannolikhet – programmet besvarar en fråga genom att gissa vilka ord som borde följa efter varandra, baserat på en gigantisk mängd tidigare dokument – passar tekniken bra för att generera programkod.
  • Offentlig förvaltning. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte”. Det skriver Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, i en presentation av boken ”AI och makten över besluten”. Socionomer, administratörer, jurister och andra i offentlig sektor jobbar i dag sida vid sida med AI-verktyg.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.