Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De anställer experter som ratas

Bristen på arbetskraft i tekniksektorn är enorm. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med autism hög – trots att de ofta är duktiga på just IT.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Sofia Beijer
Kompetensbristens räddare: Angelika Lyckare, programmeraren Tom Jonasson och Klas Åkerskog. Sofia Beijer

På fem års sikt saknas 9 000 personer som har den utbildning inom data och IT som arbetsgivarna efterfrågar, enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Men den kompetens som behövs finns ofta hos personer med autism.

– Det är känt att många med adhd eller autism älskar datorer. En dator är rationell, tillgänglig alla tider på dygnet, ställer inga jobbiga krav och kan användas till att djupdyka i fakta. Våra medlemmar är kreativa, ser saker på ett nytt sätt och kan hitta lösningar på problem. Det skulle kunna göra dem till en viktig pusselbit i företagens framgång, säger Anki Sandberg, ordförande för Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Ändå är arbetslösheten i gruppen mycket hög. Endast 37 procent hade en anställning 2014, enligt en studie från Statistiska centralbyrån. Bland personer med autism antas utanförskapet vara ännu större.

Läs mer: Sociala företag som ser utanförskapets resurser

– Svenska arbetsgivare vill att alla ska passa in i teamet och gilla att göra saker i grupp. Men det passar inte alla. Normen för vad som är en bra kollega och en bra medarbetare måste vidgas. Fokus borde ligga på att anställa dem som klarar arbetsuppgifterna, inte på att rekrytera till kafferasten, säger Anki Sandberg.

Annonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare

Men det finns företag som går emot strömmen. 2017 bildades Aspiranterna i Eksjö. Det är ett arbetsintegrerande socialt företag som tillvaratar den kompetens som finns hos personer inom autismspektrat, tidigare kallat asperger.

Den största skillnaden mellan Aspiranterna och ett kommersiellt IT-konsultföretag är att arbetsplatsen anpassas till medarbetarnas behov.


Programmeraren Tom Jonasson har asperger och anställdes som IT-konsult på Aspiranterna efter sin praktik. ”Det känns bra att tjäna sina egna pengar och det är spännande lösa olika problem.” Självförtroendet har ökat och han överväger att studera vidare på högskolan.

Eftersom medarbetarna tycker att det är jobbigt med sociala kontakter sköter verksamhetsledaren all kommunikation med kunder och potentiella uppdragsgivare.

– De tvingas aldrig att vara sociala. Men vi försöker att långsamt introducera dem för kunden. Det går bra, bara de får lite tid på sig, säger Angelika Lyckare när hon tar emot i företagets lokaler på Kaserngatan i Eksjö.

Daniel är en av två anställda IT-konsulter på företaget. Han är ingenjör med inriktning på programmering och har dessutom läst informationshantering, det vill säga hur man söker och lagrar data, på högskolan. Men trots goda studieresultat lyckades han inte hitta något arbete.

Läs mer: "Det handlar om att våga"

– När jag väl kom på intervju var jag så nervös. Jag håller mig helst för mig själv, och det är inte det företagen vill höra. Alla rekryteringsannonser avslutas med att du ska vara en öppen, social teamspelare.

När han varit arbetslös i två år fick han vid 30 års ålder diagnosen asperger – och med den en plats på IT-spåret, en utbildning anordnad av Jönköpings län för att personer med asperger lättare ska få jobb. Efter utbildningen fick han en praktikplats hos Aspiranterna – som blev till en anställning.

För Daniel är Aspiranterna en möjlighet att äntligen få jobba med det han utbildat sig till. Han trivs på företaget men förhoppningen är att en gång komma ut i en helt vanlig anställningsform.

– Någonstans borde jag väl passa in. Det känns som att jag är till besvär när jag får lönebidrag. Det vore skönt att komma bort från det någon gång.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk erfarenhet"

De anställda får dels lönebidrag, ett bidrag från Arbetsförmedlingen till personer med nedsatt arbetsförmåga, dels vanlig lön som de tjänar in via uppdrag.

Hyran och verksamhetsledarens lön betalade kommunen med pengar som Arbetsförmedlingen bidragit med. När det upphörde var företaget hotat. Men i slutet av juni blev det klart att konsultföretaget Swedish Consulting Group räddar verksamheten genom att stå för lokalhyran. Och Klas Åkerskog tar över Angelika Lyckares roll att leta uppdrag åt konsulterna och sköta kontakten med kunderna.

– Aspiranternas IT-konsulter har en jättepotential. Deras diagnos gör att de är fokuserade och gör ett fantastiskt jobb. Får de arbeta i en lugn miljö kan de i många fall utföra ett jobb bättre än andra. Samtidigt gör vi en god gärning, säger Klas Åkerskog.

Men det handlar inte bara om välvilja.

– Vi har brist på programmerare och systemutvecklare. Ju fler konsulter vi får ut på marknaden, desto fler affärer kan vi göra.

*Daniel heter egentligen något annat.

Autism

Aspergers syndrom är sedan 2015 en del av diagnosen ASD, det vill säga autism. Typiska egenskaper hos personer med diagnosen är svårigheter i kontakten med andra människor, specialintressen som kan uppta en stor del av uppmärksamhet och tid, stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.

Attention

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.