Coronakrisen är inte som andra kriser eftersom den inte orsakats av ekonomiska faktorer. Problemen har i stället uppstått eftersom viruset gör att vi inte kan bete oss som vanligt. Därför drabbades främst besöks- och hotellnäringen till en början.

Men snart uppstod problem även i andra branscher. I slutet av mars fick till exempel fordonsindustrin problem med leveranserna. Och snart vek även den globala efterfrågan.

Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd

När det går dåligt för ett företag hamnar konsulter lätt i skottlinjen. Det är ofta lättare att säga upp ett avtal med en konsult än att säga upp fast anställd personal eller personal med långa visstidskontrakt.

Enligt Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, har krisen påverkat nästan alla konsultföretag.

– När industrin började stänga igen i slutet av mars slog det mot bland andra tekniska konsulter och industrikonsulter. Sedan dess har nästan alla konsultföretag blivit av med befintliga uppdrag eller haft minskad ingång, säger han.

Även datakonsulter har haft det tufft under coronapandemin. Den 3 juni var 13 procent av landets datakonsulter korttidspermitterade, enligt siffror från IT- och telekomföretagen. 

Men trots de dystra siffrorna har konsultbranschen överlag klarat sig från stora varsel, enligt Patrick Joyce. Den sista maj hade 5 000 konsulter varslats om uppsägning.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Däremot har vi sett mycket korttidspermitteringar. Och det är inte så konstigt. Det här är kompetent personal som företagen gärna vill ha kvar när det vänder. Det är logiskt att konsultföretagen använder korttidspermitteringar.

Hur situationen blir till hösten och nästa år är svårt att svara på. Det beror till viss del på hur byggsektorn klarar sig. Den har hittills varit relativt opåverkad av krisen, men om beställningarna av nya projekt minskar kommer även byggbranschen att drabbas. Risken finns då att den påverkar resten av ekonomin negativt. Ännu viktigare är dock hur den globala konjunkturen blir.

– För Sveriges del spelar det inte så stor roll hur mycket vi har stängt ner vårt eget samhälle. Vi är ett väldigt exportberoende land, både när det gäller tjänster och varor, och om svensk export går ner blir det färre jobb för konsulterna. Frågan är i vilken utsträckning andra länder har råd att köpa tjänster av oss, säger Patrick Joyce.

Katarina Lundahl är Unionens chefsekonom. Även hon säger att konsulter drabbats hårt av coronakrisen.

– När företag kapar kostnader ser de ofta över konsultanvändandet först. Min uppfattning är att svensk industri ökat sitt konsultanvändande sedan finanskrisen 2009. Vid förra krisen insåg många företag att de hade för lite flexibilitet i organisationen. I vissa fall har de varit tvungna att använda konsulter för att få tillgång till viss kompetens.

Olika typer av konsulter har påverkats olika mycket av den ekonomiska nedgången. Även Katarina Lundahl lyfter svårigheterna för konsulter inom fordonsindustrin, särskilt den tunga.

– Tung fordonsindustri är konjunkturkänslig. En lastbil är en stor investering och sådana väntar man med när det är dåliga tider.

Andra konsulter har klarat sig bättre.

– Konsulter inom exempelvis revision behövs till exempel fortfarande. Inom IT är det skillnad på drifts- och utvecklingskonsulter, där driftskonsulter har klarat sig bättre än dem som arbetar med utveckling. Vi ser också att stora konsultföretag klarar sig bättre än små. De stora är ofta bredare och kan ha ett par grenar som fortsatt går bra, säger Katarina Lundahl.

Hur ser du på möjligheterna för en snabb återhämtning?
– Min bedömning är att det dröjer ett tag. 2021 blir det förmodligen bättre. Eventuellt kan det bli bättre redan till hösten i en del branscher, exempelvis varor och tjänster inom infrastruktur. Men många företag kommer att ha det fortsatt tufft. Vi ser en global lågkonjunktur och det dröjer innan företag vågar investera igen.

Läs mer: Lägre lön för inhyrd personal under krisen