Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Coronakrisen slår hårt mot många konsulter

Konsulter får ofta ta smällen när krisen kommer. Under coronapandemin har tusentals konsulter varslats och tiotusentals permitterats. Värst är läget inom den tunga fordonsindustrin.
David Österberg Publicerad 25 juni 2020, kl 07:00
Ingvar Karmhed / SvD / TT, SUBIN / Colourbox
När industrin började stänga igen i slutet av mars slog det mot bland andra tekniska konsulter och industrikonsulter. Ingvar Karmhed / SvD / TT, SUBIN / Colourbox

Coronakrisen är inte som andra kriser eftersom den inte orsakats av ekonomiska faktorer. Problemen har i stället uppstått eftersom viruset gör att vi inte kan bete oss som vanligt. Därför drabbades främst besöks- och hotellnäringen till en början.

Men snart uppstod problem även i andra branscher. I slutet av mars fick till exempel fordonsindustrin problem med leveranserna. Och snart vek även den globala efterfrågan.

Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd

När det går dåligt för ett företag hamnar konsulter lätt i skottlinjen. Det är ofta lättare att säga upp ett avtal med en konsult än att säga upp fast anställd personal eller personal med långa visstidskontrakt.

Enligt Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, har krisen påverkat nästan alla konsultföretag.

– När industrin började stänga igen i slutet av mars slog det mot bland andra tekniska konsulter och industrikonsulter. Sedan dess har nästan alla konsultföretag blivit av med befintliga uppdrag eller haft minskad ingång, säger han.

Även datakonsulter har haft det tufft under coronapandemin. Den 3 juni var 13 procent av landets datakonsulter korttidspermitterade, enligt siffror från IT- och telekomföretagen

Men trots de dystra siffrorna har konsultbranschen överlag klarat sig från stora varsel, enligt Patrick Joyce. Den sista maj hade 5 000 konsulter varslats om uppsägning.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Däremot har vi sett mycket korttidspermitteringar. Och det är inte så konstigt. Det här är kompetent personal som företagen gärna vill ha kvar när det vänder. Det är logiskt att konsultföretagen använder korttidspermitteringar.

Hur situationen blir till hösten och nästa år är svårt att svara på. Det beror till viss del på hur byggsektorn klarar sig. Den har hittills varit relativt opåverkad av krisen, men om beställningarna av nya projekt minskar kommer även byggbranschen att drabbas. Risken finns då att den påverkar resten av ekonomin negativt. Ännu viktigare är dock hur den globala konjunkturen blir.

– För Sveriges del spelar det inte så stor roll hur mycket vi har stängt ner vårt eget samhälle. Vi är ett väldigt exportberoende land, både när det gäller tjänster och varor, och om svensk export går ner blir det färre jobb för konsulterna. Frågan är i vilken utsträckning andra länder har råd att köpa tjänster av oss, säger Patrick Joyce.

Katarina Lundahl är Unionens chefsekonom. Även hon säger att konsulter drabbats hårt av coronakrisen.

– När företag kapar kostnader ser de ofta över konsultanvändandet först. Min uppfattning är att svensk industri ökat sitt konsultanvändande sedan finanskrisen 2009. Vid förra krisen insåg många företag att de hade för lite flexibilitet i organisationen. I vissa fall har de varit tvungna att använda konsulter för att få tillgång till viss kompetens.

Olika typer av konsulter har påverkats olika mycket av den ekonomiska nedgången. Även Katarina Lundahl lyfter svårigheterna för konsulter inom fordonsindustrin, särskilt den tunga.

– Tung fordonsindustri är konjunkturkänslig. En lastbil är en stor investering och sådana väntar man med när det är dåliga tider.

Andra konsulter har klarat sig bättre.

– Konsulter inom exempelvis revision behövs till exempel fortfarande. Inom IT är det skillnad på drifts- och utvecklingskonsulter, där driftskonsulter har klarat sig bättre än dem som arbetar med utveckling. Vi ser också att stora konsultföretag klarar sig bättre än små. De stora är ofta bredare och kan ha ett par grenar som fortsatt går bra, säger Katarina Lundahl.

Hur ser du på möjligheterna för en snabb återhämtning?
– Min bedömning är att det dröjer ett tag. 2021 blir det förmodligen bättre. Eventuellt kan det bli bättre redan till hösten i en del branscher, exempelvis varor och tjänster inom infrastruktur. Men många företag kommer att ha det fortsatt tufft. Vi ser en global lågkonjunktur och det dröjer innan företag vågar investera igen.

Läs mer: Lägre lön för inhyrd personal under krisen

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.