Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mycket pekar på att dåliga tider tycks skydda oss både mot sjukdom och död. Under högkonjunkturer är vi oftare sjukskrivna och nationalekonomer och andra forskare har hittat ett tydligt samband mellan utveckling av arbetslöshet och sjuktal. När konjunkturen vänder neråt minskar sjuktalen, och vice versa.
Forskarna kan inte peka ut någon enskild faktor till fenomenet, utan menar att det är flera faktorer som samverkar och förstärker varandra.
– Det är inte enbart den psykiska stressrelaterade ohälsan som ökar i högkonjunktur, utan även det totala antalet sjukskrivningar och dödligheten, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
När tiderna blir sämre krymper arbetskraften och därmed sjuktalen. En direkt orsak till det är att de med svagast hälsa blir av med jobben först.
– Under lågkonjunkturer förlorar fler lågutbildade än högutbildade jobbet. Eftersom hälsan generellt är sämre bland lågutbildade påverkar detta sjuktalen, säger Lisa Laun, nationalekonom på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
En annan förklaring är det forskarna kallar disciplineringshypotesen: Under lågkonjunktur vågar många inte ta steget att sjukskriva sig av rädsla för att förlora jobbet – de som har möjlighet härdar ut och håller sig på benen.
Under högkonjunktur är tröskeln, eller den så kallade moraliska risken med att sjukskriva sig, lägre.
– Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet och som påverkas mycket av hur tröskeln ser ut, säger Hugo Westerlund.
Att antalet dödsfall – förutom självmord – och olycksfall minskar under lågkonjunkturer förklaras med att vi under ekonomisk nedgång är mindre aktiva, dricker och röker mindre, äter hälsosammare och rör oss mindre ute i trafiken.
– Det ser ungefär likadant ut i hela världen, även om det förekommer vissa nationella skillnader, säger Hugo Westerlund.
Det finns så klart också skillnader mellan de som har jobb och de som är arbetslösa under en lågkonjunktur. Arbetslöshet i sig gör folk sjukare – det finns otaliga studier om ohälsa bland arbetslösa. Till exempel drabbas de oftare av hjärtinfarkt, stroke och fler begår självmord.
Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet
I en nyligen publicerad studie från Umeå universitet, byggd på självuppskattningar, uppgav 24 procent av de arbetslösa att de hade problem med ångest och depression.
– Det finns både kort- och långsiktiga negativa hälsoeffekter av att förlora jobbet, effekter som även påverkar de arbetslösas barn, säger Lisa Laun.
När tiderna blir bättre igen ökar kraven. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet blev det till exempel bestående förändringar på arbetsmarknaden – acceptansen för låg prestationsförmåga sjönk, enklare arbetsuppgifter plockades bort och de slimmade organisationerna ledde till ökade krav på många anställda.
– Vi ska tänka oss att vi bygger upp en skuld av psykisk ohälsa som gör sig gällande när konjunkturen vänder. Uppgångsfasen kan bli intensiv. Att nyanställa ökar trycket på medarbetarna – det tar tid innan de nya blir varma i kläderna – man hinner inte med, säger Hugo Westerlund.
Men coronakrisen är inte lik någon annan kris och omkullkastar allt forskarna känner till om mönstren från tidigare kriser.
– Det här är något helt annat, där världen reagerar totalt annorlunda än vi är vana vid.
Och effekterna på samhället kommer att bli därefter, säger Hugo Westerlund.
– Det blir förmodligen en längre lågkonjunktur, men trots det kommer vi sannolikt ändå att se en negativ inverkan på människors psykiska hälsa.
Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan
Det finns flera orsaker till att mönstren bryts och ohälsan inträder redan under pågående kris. Oro för den egna hälsan, såväl som för familjemedlemmars hälsa. Förhållanden som knakar på grund av att man nöter på varandra inom husets väggar. Rädsla för att förlora jobbet gnager också på psyket, framför allt hos yngre, visar en enkätundersökning som företagshälsovården Avonova presenterade under sensommaren.
Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega
En viktig stressfaktor är också att vi inte träffas och ses på ett naturligt sätt.
– Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan, säger Hugo Westerlund.
Hans farhågor har redan bekräftats. Företagshälsovården Previa har i sin statistik sett att korttidsfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat mycket kraftigt efter sommaren, jämfört med förra året. Den har aldrig varit så hög under de sex år som företaget har fört ohälsostatistik över Sveriges arbetsplatser. Avonova har sedan mitten av maj noterat en ökad efterfrågan på stödsamtal och psykologisk hjälp från sina kunder.
– Självklart har vi haft en viss beredskap för att den psykiska ohälsan ökar efter en kris. Ett par år efter finanskrisen 2009 såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.
Han menar att man nu, till skillnad mot tidigare kriser, har verktyg för att förebygga den psykiska ohälsan – Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö – som snart har fem år på nacken (se faktaruta).
– OSA är direkt sprungen ur den markanta ökning av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. Det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Men på många företag ruckas nu rutinerna – man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt, eller undviker att be om hjälp för egen del, säger Robert Persson-Asplund.
WHO:S RÅD MOT ORO
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.