Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister. Det är tre tjänstemannayrken som har högre dödlighet är genomsnittet. Det visar en ny rapport från SCB. Lägst dödlighet är det inom olika chefsyrken.
Chefer lever längre. Högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare har en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning, enligt nya siffror från SCB. Foto: Colourbox.
Rapporten från Statistiska centralbyrån, SCB är baserad på information från yrkesregistret och visar på stora skillnader i dödlighet mellan olika kategorier av arbeten. Exempelvis har högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning.
För kvinnor är dödligheten lägst bland chefer inom IT, logistik och fastighetsbolag. Och för män är den lägst bland chefer inom bank, finans och försäkring, konstaterar SCB i sin rapport.
Högst risk för arbetslösa
Föga förvånande är dödligheten högre för sysselsatta i arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning som vårdbiträde, personlig assistent, montör och vaktmästare. Det gäller även för typiska tjänstemannayrken som resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister.
Allra högst risk löper dock arbetslösa. Enligt SCB:s siffror har män utan sysselsättning 3,5 gånger högre dödlighet än sysselsatta män. För kvinnor är motsvarande siffra 2,8 gånger högre dödlighet.
Enligt rapporten finns flera möjliga förklaringar till att yrken har låg eller hög dödlighet. Det hänger samman med skillnader när det gäller bland annat arbetsmiljö, lön och levnadsvanor. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre lön och lever hälsosammare, vilket kan bidra till att dödligheten blir låg
Yrkesgrupperna med högst - och lägst - dödlighet
3,66 miljoner personer som i slutet av 2017 var mellan 35 och 64 år ingick i SCB:s underlag. Av 148 undersökta yrkesgrupper har tio lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:
Personal och HR-chefer
Ekonomi- och finanschefer
Arkitekter och lantmätare
Universitets- och högskolelärare
Gymnasielärare
Civilingenjörsyrken
Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
Poliser
Ingenjörer och tekniker
Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet:
Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
Skogsarbetare
Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.