Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lägst dödlighet inom chefsyrken

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister. Det är tre tjänstemannayrken som har högre dödlighet är genomsnittet. Det visar en ny rapport från SCB. Lägst dödlighet är det inom olika chefsyrken.
Ola Rennstam Publicerad
Två personer, en man och en kvinna, i kontorskläder med varsin portfölj i händerna.
Chefer lever längre. Högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare har en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning, enligt nya siffror från SCB. Foto: Colourbox.

Rapporten från Statistiska centralbyrån, SCB är baserad på information från yrkesregistret och visar på stora skillnader i dödlighet mellan olika kategorier av arbeten. Exempelvis har högutbildade personer som arkitekter, lantmätare, dataspecialister och läkare en lägre dödlighet än genomsnittet i landet. Allra lägst dödlighet har olika typer av ledande befattning.

För kvinnor är dödligheten lägst bland chefer inom IT, logistik och fastighetsbolag. Och för män är den lägst bland chefer inom bank, finans och försäkring, konstaterar SCB i sin rapport.

Högst risk för arbetslösa

Föga förvånande är dödligheten högre för sysselsatta i arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning som vårdbiträde, personlig assistent, montör och vaktmästare. Det gäller även för typiska tjänstemannayrken som resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister.

Allra högst risk löper dock arbetslösa. Enligt SCB:s siffror har män utan sysselsättning 3,5 gånger högre dödlighet än sysselsatta män. För kvinnor är motsvarande siffra 2,8 gånger högre dödlighet.

Enligt rapporten finns flera möjliga förklaringar till att yrken har låg eller hög dödlighet. Det hänger samman med skillnader när det gäller bland annat arbetsmiljö, lön och levnadsvanor. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre lön och lever hälsosammare, vilket kan bidra till att dödligheten blir låg

Yrkesgrupperna med högst - och lägst - dödlighet

3,66 miljoner personer som i slutet av 2017 var mellan 35 och 64 år ingick i SCB:s underlag. Av 148 undersökta yrkesgrupper har tio lägre dödlighet än genomsnittet för de förvärvsarbetande för kvinnor, män och totalt:

  • Personal och HR-chefer
  • Ekonomi- och finanschefer
  • Arkitekter och lantmätare
  • Universitets- och högskolelärare
  • Gymnasielärare
  • Civilingenjörsyrken
  • Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister
  • Poliser
  • Ingenjörer och tekniker
  • Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare
     

Sex yrkesgrupper har signifikant högre dödlighet än genomsnittet:

  • Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare
  • Skogsarbetare
  • Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister
  • Vårdbiträden
  • Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.
  • Undersköterskor

Läs hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.