Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen. 

Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3 895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.