Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Regeringen utreder åtgärd mot långtidsarbetslöshet

Regeringen vill införa ”matchningsanställningar” för människor som fastnat i Fas 3. Tanken är att företag ska anställa långtidsarbetslösa för att sedan aktivt stötta dem med målet att komma in på arbetsmarknaden. - Bra med riktiga anställningar, men sent, säger S talesperson i arbetsmarknadsfrågor Ylva Johansson.
Sandra Lund Publicerad

Regeringen tillsätter i dag, måndag, en utredning som ska ta fram förslag på hur så kallade matchningsanställningar skulle fungera på arbetsmarknaden. Det är inte en ny anställningsform utan en ny åtgärd. Det handlar om jobb för människor som fastnat i den sista fasen, som numera heter sysselsättningsfasen (tidigare Fas 3), och som inte får jobb.

Enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i dag skriver arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) att det inte är Arbetsförmedlingen som ska hitta jobben. Myndighetens uppdrag är att hänvisa långtidsarbetslösa till enskilda företag. Där ska den arbetslösa få anställning, samtidigt som arbetsgivaren aktivt ska stötta personen att ta sig ut på arbetsmarknaden, till exempel genom att hyra ut den anställde till andra företag.

Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitikisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att det är bra att regeringen ”efter åtta år” börjar tala om riktiga anställningar för den här gruppen arbetslösa.
– Men det är lite sent att tillsätta en utredning strax före valet. Jag blir också skeptisk när jag hör att anställningarna ska skötas av ”matchningsaktörer”. Tidigare aktörer som regeringen infört;  jobbcoacher, etableringslotsar, Fas 3-anordnare och så vidare har ju varit rena fiaskon.

Carina Lindfelt, chef för Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsenhet, säger till tidningen Arbetet att hon inte ser någon poäng med ännu en utredning. För henne är dagens debattartikel mest ett utspel i och med politikerveckan i Almedalen.

Den som ska utreda mer exakt hur det här ska gå till är Anders Lago (S), tidigare kommunalråd i Södertälje. Han har varit inblandad i flera liknade kommunala projekt. Utredningen ska vara klar i mars 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.

Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.