Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Det här är ett jättestort problem, inte bara för utbildningsväsendet, säger Paul Nilsson, utbildningsdirektör på branschjätten Eductus, ett av Sveriges största företag inom vuxenutbildning. Bland annat erbjuder man svenska för invandrare och arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen är en de stora kunderna.
När en myndighet eller kommun köper en tjänst eller en vara görs upphandling som kan vara baserad på kvalitet eller pris. Efter att upphandlingen är avslutad och en leverantör utsetts, har de företag som förlorat anbudsstriden möjlighet att överklaga beslutet.
Första instans för överklagandet är förvaltningsrätten, där ett avgörande i allmänhet tar mellan tre och sex månader. Därefter finns möjlighet att driva fallet vidare till både kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. I båda de högre instanserna krävs dock prövningsrätt, vilket bland annat ges om det handlar om principiellt viktiga mål.
Av de upphandlingar som Paul Nilsson var inblandad i 2016 överprövades omkring hälften.
– Det är väldigt tråkigt för medarbetarna. Vi vill ju kunna erbjuda dem anställningstrygghet. När vi vinner ett anbudsförfarande blir mina medarbetare jätteglada. Överprövas det måste jag varsla. Vinner vi sedan överprövningen kan jag dra tillbaka varslet, annars måste jag vidta åtgärder.
Paul Nilsson har förståelse för att det ska finnas möjlighet att överpröva uppköparens beslut som ett sätt att stävja mutor och korruption. Men han menar samtidigt att konsekvenserna både för enskilda och samhället blir så stora att det måste till ett nytt regelsystem.
På Upphandlingsmyndigheten, en myndighet som bland annat har till uppgift att ”främja innovativa lösningar inom upphandling”, är man väl medvetna om problematiken.
– Det här är ett generellt problem. Det är ett stort och ökande antal upphandlingar som överprövas. Det kan ge konsekvenser att leverantörer till exempel får problem med sin likviditet om inte förväntade avtal kommer till stånd och annat, säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten, enligt vilken det här är något som regeringen och myndigheten ser allvarligt på.
– Vi har fått i uppdrag att undersöka varför det sker så många överprövningar och orsakerna. Samtidigt ska en utredning titta på hur prövningsförfarandet kan bli bättre och effektivare utan att rättssäkerheten för leverantörerna försämras.
Den offentliga upphandlingen handlar om stora pengar, 634 miljarder kronor 2014, visar statistik från Upphandlingsmyndigheten. 7,5 procent av de upphandlingarna som annonserades 2015 överprövades. Vanligast var det i gruppen trycksaker och tillhörande produkter där det hände i 16,7 procent av fallen. I branschen undervisning och utbildning skedde samma sak med 12,8 procent av ärendena. Den bransch där flest upphandlingar genomfördes 2015 var Anläggningsarbete. Där överprövades en relativt låg andel, 5,9 procent, av upphandlingarna.
KRAV PÅ SCHYSTA VILLKOR
Från den 1 juni i år är offentliga upphandlare skyldiga att ställa vissa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i enlighet med ett centralt kollektivavtal om det är behövligt. Det sistnämna innebär att myndigheten inför en upphandling ska bedöma hur det ser ut i den aktuella branschen: Om det till exempel finns risk för att anställda har oskäliga villkor och det sker lönedumpning. Däremot går det inte att ställa krav på kollektivavtal. Handlar det om varor, exempelvis textilier och mobiltelefoner, som tillverkas i andra länder ska det ske en bedömning att företaget inte bryter mot ILO:s kärnkonventioner som bland annat förbjuder tvångs- och barnarbete.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
