– Det här är ett jättestort problem, inte bara för utbildningsväsendet, säger Paul Nilsson, utbildningsdirektör på branschjätten Eductus, ett av Sveriges största företag inom vuxenutbildning. Bland annat erbjuder man svenska för invandrare och arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen är en de stora kunderna.
När en myndighet eller kommun köper en tjänst eller en vara görs upphandling som kan vara baserad på kvalitet eller pris. Efter att upphandlingen är avslutad och en leverantör utsetts, har de företag som förlorat anbudsstriden möjlighet att överklaga beslutet.
Första instans för överklagandet är förvaltningsrätten, där ett avgörande i allmänhet tar mellan tre och sex månader. Därefter finns möjlighet att driva fallet vidare till både kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. I båda de högre instanserna krävs dock prövningsrätt, vilket bland annat ges om det handlar om principiellt viktiga mål.
Av de upphandlingar som Paul Nilsson var inblandad i 2016 överprövades omkring hälften.
– Det är väldigt tråkigt för medarbetarna. Vi vill ju kunna erbjuda dem anställningstrygghet. När vi vinner ett anbudsförfarande blir mina medarbetare jätteglada. Överprövas det måste jag varsla. Vinner vi sedan överprövningen kan jag dra tillbaka varslet, annars måste jag vidta åtgärder.
Paul Nilsson har förståelse för att det ska finnas möjlighet att överpröva uppköparens beslut som ett sätt att stävja mutor och korruption. Men han menar samtidigt att konsekvenserna både för enskilda och samhället blir så stora att det måste till ett nytt regelsystem.
På Upphandlingsmyndigheten, en myndighet som bland annat har till uppgift att ”främja innovativa lösningar inom upphandling”, är man väl medvetna om problematiken.
– Det här är ett generellt problem. Det är ett stort och ökande antal upphandlingar som överprövas. Det kan ge konsekvenser att leverantörer till exempel får problem med sin likviditet om inte förväntade avtal kommer till stånd och annat, säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten, enligt vilken det här är något som regeringen och myndigheten ser allvarligt på.
– Vi har fått i uppdrag att undersöka varför det sker så många överprövningar och orsakerna. Samtidigt ska en utredning titta på hur prövningsförfarandet kan bli bättre och effektivare utan att rättssäkerheten för leverantörerna försämras.
Offentlig upphandling
Den offentliga upphandlingen handlar om stora pengar, 634 miljarder kronor 2014, visar statistik från Upphandlingsmyndigheten. 7,5 procent av de upphandlingarna som annonserades 2015 överprövades. Vanligast var det i gruppen trycksaker och tillhörande produkter där det hände i 16,7 procent av fallen. I branschen undervisning och utbildning skedde samma sak med 12,8 procent av ärendena. Den bransch där flest upphandlingar genomfördes 2015 var Anläggningsarbete. Där överprövades en relativt låg andel, 5,9 procent, av upphandlingarna.
KRAV PÅ SCHYSTA VILLKOR
Från den 1 juni i år är offentliga upphandlare skyldiga att ställa vissa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i enlighet med ett centralt kollektivavtal om det är behövligt. Det sistnämna innebär att myndigheten inför en upphandling ska bedöma hur det ser ut i den aktuella branschen: Om det till exempel finns risk för att anställda har oskäliga villkor och det sker lönedumpning. Däremot går det inte att ställa krav på kollektivavtal. Handlar det om varor, exempelvis textilier och mobiltelefoner, som tillverkas i andra länder ska det ske en bedömning att företaget inte bryter mot ILO:s kärnkonventioner som bland annat förbjuder tvångs- och barnarbete.
