Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lag pressar företag att säga upp
När ett företag vinner en offentlig upphandling överklagas det ofta. Följden blir en oviss väntan för anställda som riskerar att bli av med sina jobb.
– Det här är ett jättestort problem, inte bara för utbildningsväsendet, säger Paul Nilsson, utbildningsdirektör på branschjätten Eductus, ett av Sveriges största företag inom vuxenutbildning. Bland annat erbjuder man svenska för invandrare och arbetsmarknadsutbildning. Arbetsförmedlingen är en de stora kunderna.
När en myndighet eller kommun köper en tjänst eller en vara görs upphandling som kan vara baserad på kvalitet eller pris. Efter att upphandlingen är avslutad och en leverantör utsetts, har de företag som förlorat anbudsstriden möjlighet att överklaga beslutet.
Första instans för överklagandet är förvaltningsrätten, där ett avgörande i allmänhet tar mellan tre och sex månader. Därefter finns möjlighet att driva fallet vidare till både kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. I båda de högre instanserna krävs dock prövningsrätt, vilket bland annat ges om det handlar om principiellt viktiga mål.
Av de upphandlingar som Paul Nilsson var inblandad i 2016 överprövades omkring hälften.
– Det är väldigt tråkigt för medarbetarna. Vi vill ju kunna erbjuda dem anställningstrygghet. När vi vinner ett anbudsförfarande blir mina medarbetare jätteglada. Överprövas det måste jag varsla. Vinner vi sedan överprövningen kan jag dra tillbaka varslet, annars måste jag vidta åtgärder.
Paul Nilsson har förståelse för att det ska finnas möjlighet att överpröva uppköparens beslut som ett sätt att stävja mutor och korruption. Men han menar samtidigt att konsekvenserna både för enskilda och samhället blir så stora att det måste till ett nytt regelsystem.
På Upphandlingsmyndigheten, en myndighet som bland annat har till uppgift att ”främja innovativa lösningar inom upphandling”, är man väl medvetna om problematiken.
– Det här är ett generellt problem. Det är ett stort och ökande antal upphandlingar som överprövas. Det kan ge konsekvenser att leverantörer till exempel får problem med sin likviditet om inte förväntade avtal kommer till stånd och annat, säger Charlotta Frenander, jurist på Upphandlingsmyndigheten, enligt vilken det här är något som regeringen och myndigheten ser allvarligt på.
– Vi har fått i uppdrag att undersöka varför det sker så många överprövningar och orsakerna. Samtidigt ska en utredning titta på hur prövningsförfarandet kan bli bättre och effektivare utan att rättssäkerheten för leverantörerna försämras.
Offentlig upphandling
Den offentliga upphandlingen handlar om stora pengar, 634 miljarder kronor 2014, visar statistik från Upphandlingsmyndigheten. 7,5 procent av de upphandlingarna som annonserades 2015 överprövades. Vanligast var det i gruppen trycksaker och tillhörande produkter där det hände i 16,7 procent av fallen. I branschen undervisning och utbildning skedde samma sak med 12,8 procent av ärendena. Den bransch där flest upphandlingar genomfördes 2015 var Anläggningsarbete. Där överprövades en relativt låg andel, 5,9 procent, av upphandlingarna.
KRAV PÅ SCHYSTA VILLKOR
Från den 1 juni i år är offentliga upphandlare skyldiga att ställa vissa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i enlighet med ett centralt kollektivavtal om det är behövligt. Det sistnämna innebär att myndigheten inför en upphandling ska bedöma hur det ser ut i den aktuella branschen: Om det till exempel finns risk för att anställda har oskäliga villkor och det sker lönedumpning. Däremot går det inte att ställa krav på kollektivavtal. Handlar det om varor, exempelvis textilier och mobiltelefoner, som tillverkas i andra länder ska det ske en bedömning att företaget inte bryter mot ILO:s kärnkonventioner som bland annat förbjuder tvångs- och barnarbete.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Många pluggar under arbetslösheten
Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.
– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.
Fick kvitto på kunskapen hon hade
En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.
– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.
Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?
– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.
Studier kan öka chansen att få nytt jobb
Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.
Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.
– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.
"Studierna ledde till ökat självförtroende"
För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.
– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.
Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?
– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.
