I våras fick Unionens a-kassa ett tips från en medlem som upptäckt att en nättjänst tar betalt för samma hjälp som a-kassorna tillhandahåller kostnadsfritt. Webbadressen var lätt att förväxla med a-kassornas egen tjänst arbetsgivarintyg.nu.

– Vi a-kassor har ett gemensamt gratisverktyg för att hjälpa våra medlemmar att få ut arbetsgivarintyg, säger Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa

 – Det är så klart upp till var och en att göra som de vill, men det känns ju väldigt onödigt att behöva betala för något som man kan få helt gratis. 

Över 9000 har använt tjänsten

För 199 kronor erbjuder sig tjänsten att fixa ett digitalt intyg åt personer som behöver arbetsgivarintyg för att söka a-kassa eller för något annat ändamål, till exempel bolån. Enligt sajten har över 9000 intyg utfärdats av över 500 arbetsgivare i Sverige, med hjälp av deras verktyg. 

– Vi har inte möjlighet att se om våra medlemmar använt sig av tjänsten, men vi har lagt ut en text på vår egen hemsida om att vår gratistjänst inte ska förväxlas med betaltjänsten. Jag vet att några andra a-kassor har gjort detsamma, säger Anette Ben Naceur. 

"199 kronor ett rimligt pris"

Företaget bakom arbetsgivarintyg.se menar att hjälpen att få ut intyg behövs och att den inte är gratis på ett fackförbund eftersom den ingår i en medlemsavgift: 

"Hos oss betalar man dessutom först när intyget är signerat och klart för nedladdning. Vi tycker att 199 kronor en gång är ett rimligt pris för att få intyget klart och ur världen. I övrigt verkar vi på en fri marknad, och a-kassornas egen e-tjänst finns kvar för den som hellre använder den", skriver Göran Glück, vd, i ett mejl. 

Kollega har tidigare skrivit om att många medlemmar fått vänta länge på sina a-kassepengar eftersom intyget behövs för att få a-kassa. Facket lägger ner mycket tid på att jaga arbetsgivare som av olika skäl inte lämnar ut arbetsgivarintyg trots att de är skyldiga att göra det.

– Jag vill framhålla att de allra flesta sökanden får ut sitt arbetsgivarintyg från sin arbetsgivare utan problem, säger Annette Ben Naceur.  

Var femte arbetssökande har fyllt 55 år, och antalet äldre arbetslösa ökar, visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten pekar också på risker att arbetslösheten bland 55-plussare kommer att ligga kvar på höga nivåer framöver.

–Vi ser nu att arbetslösheten minskar, men det går långsamt och gruppen äldre har det tuffare i konkurrensen. De har inte samma chans som yngre arbetslösa att få jobb när ekonomin vänder uppåt, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Utbildningsnivå och ålderism möjliga orsaker 

Kort utbildning, inaktuell kompetens och funktionsnedsättningar som påverkar arbetsinsatsen räknas av Arbetsförmedlingen upp som möjliga förklaringar till motståndet mot äldre på arbetsmarknaden. 

Åldersdiskriminering pekas också ut som en tydlig bov i dramat. Gamla fördomar om äldres minskade drivkraft, flexibilitet och inlärningsförmåga lever kvar trots att forskning inte visar något samband mellan hög ålder och sämre prestation.

– Forskning ger stöd för att det förekommer diskriminering mot äldre. Det är jätteviktigt att arbetsmarknadens parter medvetandegör problematiken och motverkar den här samhällsutmaningen i ännu högre grad framöver, säger Marcus Löwing. 

Åldersdiskrimineringen är ett stort samhällsproblem, konstaterar Arbetsförmedlingen i sin rapport. Pensionsbolaget SPP har tidigare räknat ut att Sveriges nota för att äldre arbetslösa tvingas gå i pension i förtid, uppgår till 11,4 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt. 

Dyrt för samhället med förtida pensioneringar 

SPP förordar bland annat sänkt arbetsgivaravgift för äldre, och även Arbetsförmedlingen är inne på subventionerade anställningar för de äldre personer som har svårast att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

– Vi behöver sänka trösklarna för den som stått utanför länge, för att underlätta återgången till arbetslivet. Men vi vill också se ökade möjligheter till kompetensutbildning, även för äldre, så att man står rustad för förändringar på arbetsmarknaden, säger Marcus Löwing.

– Det är också viktigt att de arbetslösa får hjälp så tidigt som möjligt att gå kortare arbetsmarknadsutbildningar riktade mot områden med tydlig arbetsbrist.
 

Efter 300 sökta jobb utbildar sig Mikael till maskinsnickare

En som fått chans att gå en kortare arbetsmarknadsutbildning, men först efter närmare två år som arbetslös, är Mikael Bergbom. Trots ett digert cv och uppemot 300 sökta jobb i alla möjliga roller och branscher, nappade ingen arbetsgivare. Nu utbildar han sig till maskinsnickare och håller tummarna för att det vänder i november när kursen är klar.

– Jag har jättemycket spring kvar i benen, säger Mikael Bergbom.