Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Är du kongresskompetent?

Unionens har kongress i oktober. Men har du någon aning om vad kongressledamöterna gör, förutom att äta kakor och debattera kommatecken i handlingsprogrammet? Testa dig själv i Kollegas kongresstest.
Johanna Rovira Publicerad
Tomas Oneborg / TT
Redo att ta över? Vid höstens kongress kommer Unionens ordförande Cecilia Fahlberg att få möta sin efterträdare. Tomas Oneborg / TT

Vad är en kongress?

  1. En lite större form av konferens.
  2. Förbundets högsta beslutande organ som bestämmer vad Unionen ska göra de nästkommande fyra åren.
  3. Namnet på ett delikat bakverk innehållande mandel

Svar: Rätt gissat! Vad du än svarat.

Vad är en motion?

  1. De förbättringar som förbundsstyrelsen, FS, föreslår för nästa mandatperiod.
  2. Den pausgympa som de 260 förtroendevalda ledamöterna tar efter varje fikapaus. 
  3. Förslag som vilken medlem som helst kan skicka in till förbundet och som kongressen sedan får ta ställning till.

Svar: 3 – Unionens kongress ska ta ställning till 84 motioner denna gång.

Vad betyder det när en motion blir avslagen av FS?

  1. Det innebär startskottet eller avsparken för en ny kampanj.
  2. Det betyder att motionen var så gammal att den förlorat sin fräschör.
  3. Det betyder att FS dissar idén och att den inte blir av.

Svar: Inget av det ovanstående. Även om FS dissar idén kan kongressen i alla fall besluta om att förslaget ska genomföras.

Vad innebär det att FS anser att en motion är besvarad?

  1. Att ordförande Cecilia Fahlberg skrivit ett personligt brev till motionären och tackat för visat intresse.
  2. Att motionären inte har full koll på vad som görs i förbundet och att Unionen redan gör eller tänker göra det som föreslås.
  3.  Att förslaget står utanför Unionens makt att genomföra och i stället borde riktas till Gud, regeringen eller någon helt annan instans.

Svar: Både 2 och 3 är rätt.

Vad menas när FS svarar att motionen är beaktad?

  1. De snor de själva idén, men gör på något annat sätt än vad som föreslagits.
  2. Motionerna delas upp i kategorier utifrån deras värde för förbundet. En b-aktad motion betraktas alltså mindre värd än en a-aktad.
  3. De signalerar att kongressen bör ägna extra uppmärksamhet åt just denna motion.

Svar:1.

Kongressledamöterna voterar titt som tätt – vad gör de då?

  1. De ställer sig upp i talarstolen och voterar sig varm för en hjärtefråga.
  2. Tja, det är ju ganska mycket kakor och mat på en kongress, så att de voterar ibland är väl inte så konstigt – hoppas bara för trevnadens skull att de inte gör det i kongressalen.
  3. De röstar om olika förslag. Först genom att skrika ja så högt som möjligt, men om någon blir missnöjd med kongressordförandens tolkning av resultatet, kräver denna votering som sker via mentometerknappar.

Svar: 3. Rösträkning av handuppräckning hör tydligen till det förgångna.

Vad innebär två tredjedels majoritet?

  1. Att åtminstone två tredjedelar av kongressledarmöterna måste befinna sig i kongressalen för att ett förslag ska få voteras.
  2. Att två av tre kongressledarmöter tillhör heteronormen.
  3. Att ett majoritetsbeslut inte räcker - två tredjedelar av kongressledamöterna måste rösta ja för att en förändring ska gå igenom.

Svar 3. 

Veta mer?

Vill du lära dig ännu mer om hur Unionens kongress går till?

 >>> Unionens kongresswebb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.