Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Visstidsanställning? Tänk på det här!

En visstidsanställning med bestämt slutdatum kan vara ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Men anställningsformen kan också utnyttjas av mindre seriösa arbetsgivare.
Ola Rennstam Publicerad 6 september 2018, kl 14:00
Man ringar in datum i almanacka.
Hur mycket förväntas du jobba? Kan du säga upp dig i förtid? Se till att få ett kontrakt där sådant anges och stäm gärna av med Unionen innan du skriver på. Illustration: Colourbox

Av alla anställningar i Sverige har 16 procent någon form av tidsbegränsning. Och det är framför allt personer som är nya och har en svag ställning på arbetsmarknaden som erbjuds denna anställningsform. Inom Unionens område är det vanligt inom till exempel medie- och callcenterbranschen.

Innan du tackar ja till en visstidsanställning finns en del saker du bör vara extra vaksam på. Skyddet som arbetstagare är nämligen inte lika starkt som för den som är tillsvidareanställd.

Först och främst: Finns det kollektivavtal på arbetsplatsen? Är svaret ja är mycket redan fixat, som exempelvis sjuk- och semesterersättning, lönenivåer och hur mycket du får arbeta.

Finns kollektivavtal är mycket redan fixat

En arbetsgivare som däremot inte tecknat kollektivavtal är skyldig att följa las, lagen om anställningsskydd, men lagen ger inte samma skydd och rättigheter som ett kollektivavtal.

– Det går till exempel att över tid stapla olika typer av begränsade anställningar på varandra. Hos en uppfinningsrik arbetsgivare kan man komma upp i åtta år som visstidsanställd, säger Jan Hed, ombudsman på Unionen i Göteborg.

Det finns heller inte någon garanti för att få årlig lönehöjning eller ob- och övertidsersättning. Uppsägningstid är en annan fallgrop, enligt Jan Hed. Saknar arbetsgivaren avtal är det därför extra viktigt att det framgår av ditt anställningsavtal att anställningen går att säga upp.

– Med tanke på dagens goda arbetsmarknad kan det dyka upp ett annat jobb med bättre villkor som du hellre vill ha. Om uppsägningstiden inte är reglerad är du i princip skyldig att arbeta tills kontraktet löper ut. Och om du inte kommer till jobbet kan arbetsgivaren hålla inne din slutlön och teoretisk sett stämma dig med motiveringen att företaget lidit ekonomisk skada, säger han.

Unionen får många samtal från medlemmar med visstidsanställningar som hamnat i kläm. Ofta rör det sig om mängden arbete de förväntas göra.

– De har fått arbeta mycket mer än vad man kommit överens om. Det är viktigt att arbetstiden framgår av anställningsavtalet. För att vara på den säkra sidan bör anställningsavtal vara väldigt omfattande, men eftersom man har en svag förhandlingsposition som visstidsanställd kan det vara svårt att få till.

Om arbetsgivaren vill förlänga din visstidsanställning bör du ta en diskussion med chefen, menar Jan Hed.

– Jag tycker att man ska vara aktiv i det läget. Fråga – på ett trevligt sätt, förstås – vad orsaken är till att man väljer en visstidsanställning. Släng upp frågan på bordet: Visar inte förlängningen av kontraktet att det faktiskt finns ett varaktigt behov av arbetsinsatsen och en tillsvidareanställning?

När man varit visstidsanställd hos en arbetsgivare i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Många jobb med slutdatum

Grundregeln är att en anställning gäller tills vidare. Vid föräldraledighet, sjukdom eller en arbetstopp kan en arbetsgivare dock anställa under en begränsad tid.

Saknas kollektivavtal gäller reglerna i lagen om anställningsskydd för följande tidsbegränsade anställningar: allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete, provanställning samt när en anställd fyllt 67 år. I de flesta av Unionens kollektivavtal förekommer dock enbart allmän visstidsanställning och tillsvidareanställning.

Man får stapla olika visstidsanställningar på varandra enligt las, men i de flesta av Unionens kollektivtal finns begränsningsperioder på 24–36 månader.

Har du varit visstidsanställd mer än tolv månader inom en treårsperiod har du företrädesrätt till återanställning i nio månader efter att du har slutat. Det innebär att din arbetsgivare inte kan ta in en ny person i stället för dig. Du måste skriftligen meddela arbetsgivaren att du vill använda din företrädesrätt och gör anspråk på anställningar du har kompetens för.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify