Juan Carlos Celis som jobbar i Medellin där han bland annat studerar fackföreningarnas historia är bara på tillfällig visit i Bogotá. Vi möts på ett kontor som ligger i ett ostört område där blommande träd och stadsjeepar kantar gatorna.  

- Fackföreningarna har blivit offer för de väpnade konflikterna. Det handlar framför allt om folk inom banan-, oljepalm- och cementsektorn, alltså branscher som ligger i perifera områden där konflikterna är allvarligare och där gerillan, armén och paramilitären har intresse av att kontrollera facken. Man ska också tänka på att företagarna använder sig av de olika aktörerna för att lösa sina problem med fackföreningarna.  

Trots att de organiserade bara utgör fyra procent måste de upplevas som starka fiender eftersom de inte får vara ifred?

- Det beror på att de jobbar inom vissa strategiska funktioner i ekonomin.

Varför är Colombia så antifackligt?

- Man inte har löst de grundläggande motsättningarna i samhället och arbetarna har lämnats utanför det politiska systemet, utan påverkansmöjlighet. En annan orsak är gerillakriget. Vi är det enda land i Latinamerika som efter sjuttiotalet fortfarande har ett pågående gerillakrig.

- Vissa sektorer är mer utsatta än andra. Efter en massaker på oljearbetare 1925 massakrerades tretusen bananarbetare av armén 1928. Det är samma konflikt som fortsätter utan att lösas. De multinationella företagen inom banan, olja, och nu även vatten och elektricitet gör ingenting för att stoppa våldet mot fackföreningsledare. Man kan nästan tro att företagen stödjer våldet.

Vad gör katolska kyrkan?

- Ursprungligen hade kyrkan ett visst inflytande över fackföreningarna. Det fanns till och med ett fack med katolsk inriktning fram till 1980-talet. Men på senare tid har kyrkan koncentrerat sig på mot att försvara andra grupper som ursprungsfolk, bönder och afrocolombianer. 

Ser våldet olika ut mot de fackligt aktiva kvinnorna jämfört med männen?

- Ja. Man har utvärderat sektorerna inom utbildning och hälsa och i de fallen försöker man skada fackföreningsmedlemmens värdighet som kvinna. Det kan vara sexuellt våld, och hot mot henne i egenskap av mor och man kan hota hennes barn.

Det verkar som om man inte ger upp fast man blir hotad till livet. Vad beror det på?

- I någon mån har de inget alternativ. Tar man bananarbetarna till exempel, så är det folk som har kommit med sin familj från regioner nära Panama eller från någon av kusterna. Efter ett tag formas deras identitet, man kan prata om ett slags mysticism, och det kan förklara den uthållighet de har. Fast det finns personer som flyr landet också.

Vilka ligger bakom våldet?

- Det är svårt att säga kategoriskt eftersom nittiofem procent av morden inte leder till något straff.

Vad tror du om framtiden?

- Jag hoppas och vill tro att vi om några år har en politik som gör att folk återigen vågar organisera sig.