Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Kvinnor utsatta både hemma och på jobbet

Tretton veckors betald mammaledighet är en av fackets största framgångar. Men den gäller inte i alla branscher.
- Banansektorn kräver att kvinnorna steriliserar sig, säger Ligia Alzate, chef för kvinnofrågorna på centralorganisationen CUT.
Eva Karlsson Publicerad
Ligia Alzate

Vid en av Bogotás större gator har Central Unitaria de Trabajadores de Colombia ett av sina kontor. Först går man igenom en säkerhetskontroll vid entrén och sedan en till på nionde våningen. Den sista är inte inkopplad, sladden dinglar löst, men däremot är väggarna gjorda av metall. Innan en leende receptionist som syns i ett litet fönster trycker på en knapp och släpper in oss hinner jag tänka att kulorna skulle studsa tillbaka på förövaren.

Ligia Alzate skrattar hjärtligt och hälsar oss välkomna. Hon pekar på sitt bås i det öppna landskapet, där kan vi inte sitta, och visar oss in i en konferenslokal med bord som står i en stor rektangel. Genom fönstren syns enstaka höghus och blågröna berg. Sporadiska tut hörs från trafiken.

Medlemsantalet nästan halverat

I slutet av åttiotalet hade CUT över en miljon medlemmar, nu har antalet sjunkit till 581 000. Medlemmarna arbetar både statligt och privat inom bland annat hälsa, utbildning, jordbruk, ekonomi, ambulerande försäljning, industritillverkning av spritdrycker och livsmedel.

- Minskningen beror på fyra saker. Arbetslösheten har gått upp, över 200 000 arbetstillfällen har försvunnit. Folk som engagerar sig fackligt mördas och det gör att folk inte vågar organiserar sig. Fler och fler får bara korttidskontrakt och de har inte laglig rätt att gå med i facket. En ny förordning om förlängd arbetsdag (dekret 789) gör att folk varken har tid eller ork att engagera sig.

Ligia Alzate är van vid motgångar, hon har jobbat fackligt i 31 år. Ursprungligen kommer hon från utbildningsfacket. Hon var lärare och lärarnas löner var avhängiga den statliga spritförsäljningen. Gick försäljningen dåligt fick de inte ut lönen.

- Deras attityd var att det inte var så viktigt för oss kvinnor att få pengar för utfört arbete. Vår huvuduppgift var ju ändå ta hand om familjen. Eftersom vi inte kunde gå med på det började vi organisera oss, säger Ligia Alzate som tillsammans med sina kollegor lyckades få både bättre arbetsvillkor och en reglerad lön.

Våld mot kvinnor vanligt

Ligia Alzate säger att de just nu jobbar med två kampanjer. Ett stort problem är våldet mot kvinnor. Många blir slagna i hemmet och på jobbet kan trakasserierna fortsätta genom att deras manliga arbetskamrater använder härskartekniker och kommer med sexuella anspelningar.

- Det är inte bra om man hela tiden får höra att man är värdelös och inte fyller ut skorna, och det är viktigt att vi uppmärksammar de här kvinnornas situation.

Den andra kampanjen går ut på att öka kvinnors delaktighet och representation på höga poster inom till exempel politiken.

- Vi jobbar också för att företagen ska ta mer ansvar för småbarnsföräldrar, säger Ligia Alzate och reser sig. Hon vill gå och hämta några broschyrer till oss.

Mördarna går fria

På väggen bakom mig hänger en stor inramad målning av en man med utslätade anletsdrag och visionär blick. Kanske en fackföreningsledare som har mördats. Skulle man sätta upp en tavla på varje fackföreningsaktiv som strypts, skjutits eller styckats till döds sedan CUT startade 1986 skulle de inte få plats här på kontoret. 4 000 tavlor, eller 2 800 som är det statistiskt fastställda antalet. (Övriga mord kan ha berott på passionsdrama eller rånförsök som gått snett.) Enklare då att sätta upp affischer på de gärningsmän som dömts. Över nitto procent av morden leder inte till något straff.

Ligia Alzate kommer tillbaka med broschyrerna. Är det säkert att vi bara vill ha vatten? Hon bjuder jättegärna på kaffe. Precis som alla jag hittills mött är hon snar till ett leende och mån om man ska ha det bra.

Förmåner för kvinnor

CUT:s två största framgångar gynnar nyblivna mammor som har en tillsvidareanställning. Tretton veckors betald ledighet efter förlossningen och en timme om dagen under sex månader då mamman kan ta ledigt för att amma barnet.

- Fortfarande vilar ansvaret för barnen på mammorna, säger Ligia Alzate.

Det finns ett fåtal dagis som är subventionerade av staten. De flesta daghem är privata, men få har råd att betala. En dagmamma tar ofta hand om tretton barn.

Numera blir inte en kvinna som är tillsvidareanställd avskedad om hon blir gravid, men fortfarande ska hon kunna visa upp ett negativt graviditetstest på anställningsintervjun.

- I banansektorn kräver man till och med bevis på att kvinnorna är steriliserade, säger Ligia Alzate.

Hur hög är medlemsavgiften?

- Sju åtta kronor i månaden. Vi försöker samla in pengarna när vi är ute på företagen, annars måste medlemmarna betala bussbiljetten till CUT:s kontor också.

Vad tjänar man i genomsnitt?

- Medelinkomsten för en person som jobbar inom ekonomi kan ligga på 450 dollar (3 600 kronor) i månaden, majoriteten går på minimilönen som är 250 dollar (2 000 kronor i månaden). 

Hur många timmar jobbar man i veckan?

- 45-48 timmar.

Finns det sjukförsäkring?

- Arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaden. Man kan få upp till halva lönen om man är sjuk.

Har man betald semester?

- De som har tillsvidareanställning har två veckors betald semester. Men inte de andra.

Träder någon försäkring in om man blir arbetslös?

- Nej. Om ett statligt företag läggs ner kan man få en engångssumma men sedan blir det inget mer.

När går man i pension?

- Män går i allmänhet i pension vid 62 års ålder, kvinnor vid 57 år. Skillnaden beror på att kvinnorna, som fött barn, också har fått arbeta i hemmet.

- Varje person som jobbar betalar 1 procent på lönen till pension för dem som redan är pensionerade. På det ska man betala till sin egen fond, men problemet är att många, framför allt kvinnor, tjänar så dåligt att de inte har råd.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.