Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Ikea mutade sig till intyg

Fackklubben på Ikea i S:t Petersburg startade i restaurangköket. Personalen upptäckte att de hade intyg på utbildningar de aldrig hade gått.
– Företaget hade mutat sig till våra intyg, säger Svetlana Kostjutjenko.
Publicerad
Börge Nilsson
Tre som vågar. Katja Tolkats, Svetlana Kostjutjenko och Valera Kudrjakov är öppna medlemmar i den enda fackklubben bland de 12 000 anställda på Ikea i Ryssland. De andra medlemmarna är rädda för repressalier och vill inte avslöja att de är med. Börge Nilsson

Katja Tolkats och Svetlana Kostjutjenko arbetar båda i restaurangen på Ikea Parnas. De förklarar att rysk lag kräver att kökspersonal har utbildning i bland annat livsmedelshygien och att den som är klar med sin kurs får högre lön.

Därför frågade Katja och Svetlana sina chefer när de skulle gå kursen. Cheferna svarade att det inte behövdes. De hade redan de intyg som behövdes.

– Då svarade jag att i så fall ska vi väl ha högre lön, säger Svetlana.

Men det fick de inte. Och eftersom de visste att de inte gått de kurser som ledningen påstod att de hade gjort, så försökte de ta reda på vad som hade hänt.

När Svetlana fick se sitt kursintyg blev hon full i skratt. Hon hade fått olika bra betyg och omdömen på olika delar av kursen. Allt såg väldigt trovärdigt ut.

– Ikea hade helt enkelt köpt falska kursintyg från en yrkesskola för att ha att visa upp när myndigheternas inspektörer kom. Det är korruption, säger Svetlana.

Nu har Svetlana gått de kurser hon redan hade intyg på. Katja Tolkats har inte fått någon utbildning.

– Men jobba får jag. Jag kan aldrig tro att det är lagligt, säger hon.

Via e-post bekräftar Anna Pilkrona Godden, som har hand om mediefrågor som rör Ikeas varuhus, att företaget fixat intyg på kurser som personalen inte har gått. Ikea skriver:

”För några år sedan hade vi en överenskommelse mellan butiken och en lokal skola om att förse oss med certifiering av kockar”.

Arrangemanget var onödigt, enligt företaget, som tvärtemot vad fackklubben säger hävdar att det inte finns något lagligt krav på intyg för kockar, vilket man ett tag trodde.

Men att intygen var falska bekräftas av Ikea:

”Däremot är det korrekt att inte alla medarbetare genomgick all den träning de skulle ha gått för att få intygen från skolan”, skriver Ikea. 
 

Börge Nilsson/Textra

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

7 fördelar med kollektivavtal

Facken tjatar om nyttan med kollektivavtal. Men vad är det som är så bra med dem – egentligen? Här är sju fördelar med ett kollektivavtal.
David Österberg Publicerad 23 april 2026, kl 06:01
Semester och extra semesterdagar
Med kollektivavtal kan du få fler semesterdagar än de lagstadgade. Tjänstepension är en annan förmån. Colourbox

1. Tjänstepension

Alla som jobbar tjänar in till sin allmänna pension. Om du har kollektivavtal är du dessutom garanterad tjänstepension. Vanligast är att arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av din lön varje månad.

2. Löneförhandling

Med kollektivavtal är du garanterad en årlig översyn av din lön. Då ska arbetsgivaren gå igenom din prestation och lön. Ibland innehåller avtalet en garanterad individuell höjning.

3. Övertidsersättning och OB

Det finns ingen lag som ger dig extrapengar när du jobbar övertid eller obekväma arbetstider. Med kollektivavtal har du rätt till övertids- och OB-ersättning.

4. Ingångslön

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. I flera kollektivavtal finns dock lägstalöner som arbetsgivarna förbinder sig att betala.

5. Extra semester

Alla har laglig rätt till 25 semesterdagar per år. Med ett kollektivavtal har du ofta rätt till fler dagar än så. Dessutom får du högre semestertillägg med kollektivavtal än utan.

6. Föräldralön

  De flesta kollektivavtal ger dig föräldralön när du är föräldraledig. Den innebär att du, tillsammans med ersättningen från Försäkringskassan, kan få 90 procent av lönen i tre till sex månader medan du tar hand om ditt barn. Kollektivavtalen innehåller också andra försäkringar som ger extra skydd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. 

7. Inflytande

Har ni kollektivavtal på jobbet kan ni bilda fackklubb. Det är ett av de mest kraftfulla sätten att få vara med och påverka. Att ha klubb möjliggör organisering och ger rättigheter och skydd till den som tar ett fackligt uppdrag.

 

Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.